< 2 Koenige 10 >
1 Nun befanden sich siebzig Söhne Ahabs in Samaria. Daher schrieb Jehu Briefe und sandte sie nach Samaria an die Befehlshaber der Stadt sowie an die Ältesten und an die Erzieher der königlichen Prinzen; die lauteten so:
Pea naʻe maʻu ʻe ʻEhapi ʻae foha ʻe toko fitungofulu ʻi Samēlia. Pea naʻe fai ʻe Sehu ʻae ngaahi tohi, mo ne ʻave ki Samēlia, ki he kau pule ʻi Sesilili, pea ki he kau mātuʻa, pea kiate kinautolu naʻa nau tauhi ki he fānau ʻa ʻEhapi, ʻo pehē,
2 »Und nun, wenn dieses Schreiben an euch gelangt – ihr seid ja über die Söhne eures Herrn sowie über die Wagen und Rosse, über die festen Plätze und Waffenvorräte bestellt –:
“Ko eni ka mou ka maʻu leva ʻae tohi ni, ka kuo ʻiate kimoutolu ʻae ngaahi foha ʻo homou ʻeiki, pea ʻoku mou maʻu ʻae ngaahi saliote mo e ngaahi hoosi, mo e kolo tau foki, pea mo e mahafu;
3 so wählt euch den besten und tüchtigsten unter den Söhnen eures Herrn aus und setzt ihn auf den Thron seines Vaters und kämpft für das Haus eures Herrn!«
Fili mai ʻaia ʻoku lelei hake mo ngali ʻi he ngaahi foha ʻo homou ʻeiki, pea fakanofo ia ki he nofoʻa fakatuʻi ʻo ʻene tamai, pea mou tau maʻae fale ʻo homou ʻeiki.”
4 Aber sie fürchteten sich gar sehr und sagten: »Nachdem sich die beiden Könige gegen ihn nicht haben behaupten können, wie sollten wir da bestehen?«
Ka naʻa nau manavahē lahi ʻaupito, ʻonau pehē, “Vakai naʻe ʻikai faʻa tuʻu ʻi hono ʻao ʻae tuʻi ʻe toko ua: pea kapau kuo pehē te tau faʻa tuʻu fēfē ʻakitautolu?”
5 So ließen denn der Hausminister und der Stadtoberste sowie die Ältesten und die Erzieher folgende Botschaft an Jehu gelangen: »Wir sind deine Knechte und wollen allen deinen Befehlen nachkommen; wir wollen niemand zum König machen: tu, was dir beliebt!«
Pea ko e tangata ʻaia naʻe pule ki he fale, pea mo ia naʻe pule ki he kolo, mo e kau mātuʻa foki, pea mo kinautolu naʻe tauhi [ʻae fānau], naʻa nau fekau atu kia Sehu, ʻo pehē, “Ko hoʻo kau tamaioʻeiki ʻakimautolu, pea te mau fai ʻae meʻa kotoa pē te ke fekau mai; ʻe ʻikai te mau fakanofo ha tuʻi: ka ke fai ʻaia ʻoku lelei ʻi ho mata ʻoʻou.”
6 Da schrieb Jehu einen zweiten Brief an sie, der so lautete: »Wenn ihr es mit mir haltet und mir gehorsam sein wollt, so nehmt die Köpfe der Männer, der Söhne eures Herrn, und kommt damit morgen um diese Zeit zu mir nach Jesreel.« Die Söhne des Königs befanden sich nämlich, siebzig an der Zahl, bei den vornehmsten Männern der Stadt, die sie zu erziehen hatten.
Pea naʻa ne toki tohi ʻa hono ua ʻoe tohi kiate kinautolu, ʻo pehē, “Kapau ʻoku mou kau kiate au, pea kapau te mou fakaongo ki hoku leʻo, mou tutuʻu ʻae ʻulu ʻoe kau tangata, ʻio, ʻae ngaahi foha ʻo homou ʻeiki, pea mou omi kiate au ki Sesilili ʻi he feituʻulaʻā ni ʻapongipongi.” Ka ko eni, ko e ngaahi foha ʻoe tuʻi, ko e toko fitungofulu, naʻa nau nofo mo e houʻeiki ʻoe kolo, ʻaia naʻe tauhi ʻakinautolu.
7 Sobald nun das Schreiben an sie gelangte, nahmen sie die Prinzen und ermordeten alle siebzig; ihre Köpfe legten sie dann in Körbe beisammen und sandten sie an ihn nach Jesreel.
Pea naʻe hoko ʻo pehē, ʻi heʻene hoko mai ʻae tohi kiate kinautolu, naʻa nau ʻave ʻae ngaahi foha ʻoe tuʻi, mo nau tāmateʻi ʻae kau tangata ʻe toko fitungofulu, mo nau ʻai honau ʻulu ki he ngaahi kato, mo nau ʻave ia kiate ia ʻi Sesilili.
8 Als dann der Bote hinkam und ihm meldete, man habe die Köpfe der Söhne des Königs gebracht, befahl er: »Schichtet sie in zwei Haufen am Eingang des Tores bis morgen früh auf!«
Pea naʻe haʻu ha tangata fekau, mo ne fakahā ki ai, ʻo pehē, “Kuo nau ʻomi ʻae ngaahi ʻulu ʻoe ngaahi foha ʻoe tuʻi.” Pea naʻa ne pehē, “Mou fokotuʻu ia ʻi he tuʻunga ʻe ua ʻi he hūʻanga ʻoe matanikolo ʻo aʻu ki he ʻapongipongi.”
9 Am folgenden Morgen aber ging er hinaus und trat vor das ganze Volk mit den Worten: »Ihr seid ohne Schuld! Ich bin es ja gewesen, der sich gegen meinen Herrn verschworen und ihn ums Leben gebracht hat; doch wer hat diese alle ermordet?
Pea ʻi heʻene hoko ki he pongipongi, naʻa ne ʻalu atu, mo ne tuʻu ai, mo ne pehē ʻe ia ki he kakai kotoa pē, “ʻOku mou angatonu ʻakimoutolu; vakai naʻaku fai ʻae lapa ki heʻeku ʻeiki pea naʻaku tāmateʻi ia: ka ko hai naʻe tāmateʻi ʻakinautolu ni kotoa pē?
10 So erkennt denn hieraus, daß keine Drohung, die der HERR gegen das Haus Ahabs ausgesprochen hat, unerfüllt bleibt; nein, der HERR hat alles ausgeführt, was er durch den Mund seines Knechtes Elia angekündigt hat.«
Ko ia mou ʻilo eni ʻe ʻikai tō ki he kelekele ha momoʻi meʻa ʻi he folofola ʻa Sihova ʻaia naʻe folofolaʻaki ʻe Sihova ki he fale ʻo ʻEhapi: he kuo fai ʻe Sihova ʻae meʻa naʻa ne folofolaʻaki ʻi heʻene tamaioʻeiki ko ʻIlaisiā.”
11 Hierauf ließ Jehu alle, die in Jesreel vom Hause Ahabs noch übrig waren, umbringen, auch alle seine Großen, seine Vertrauten und seine Priester, bis er ihm keinen einzigen mehr am Leben übriggelassen hatte.
Ko ia, naʻe tāmateʻi ʻe Sehu ʻakinautolu kotoa pē naʻe toe ʻi he fale ʻo ʻEhapi ʻi Sesilili, pea mo ʻene kakai ongoongo kotoa pē, pea mo hono kāinga, mo ʻene kautaulaʻeiki, pea naʻe ʻikai te ne tuku ke toe ha tokotaha kiate ia.
12 Hierauf machte sich Jehu auf den Weg, um sich nach Samaria zu begeben. Als er unterwegs bei Beth-Eked-Haroim war,
Pea naʻa ne tuʻu hake ʻo ne ʻalu, pea ne hoko ange ki Samēlia. Pea ʻi heʻene nofo ki he fale, ko e kosi ʻanga ʻoe fanga sipi, ʻi he hala,
13 traf er die Brüder Ahasjas, des Königs von Juda, an, und fragte sie, wer sie seien. Sie antworteten: »Wir sind die Brüder Ahasjas und sind hergekommen, um die Söhne des Königs und die Söhne der Königin-Mutter zu besuchen.«
Naʻe fetaulaki ʻa Sehu mo e kāinga ʻo ʻAhasia ko e tuʻi ʻo Siuta, ʻo ne pehē, “Ko hai ʻakimoutolu?” Pea naʻa nau pehēange, “Ko e kāinga ʻakimautolu ʻo ʻAhasia; pea ʻoku mau ʻalu hifo ke ʻaʻahi fakakāinga ki he fānau ʻae tuʻi mo e fānau ʻae tuʻi fefine.”
14 Da gab er den Befehl: »Ergreift sie lebendig!« Da ergriff man sie lebendig, ermordete sie (und warf sie) in die Zisterne von Beth-Eked, zweiundvierzig Mann; keinen einzigen von ihnen ließ er am Leben.
Pea naʻe pehē ʻe ia, “Puke moʻui ʻakinautolu.” Pea naʻa nau puke moʻui pe ʻakinautolu, mo nau tāmateʻi ʻakinautolu ʻi he ngutu luo ʻi he fale ʻoe kosi ʻanga sipi, ʻio, ʻae kau tangata ʻe toko fāngofulu ma toko ua; pea naʻe ʻikai te ne tuku foki ha taha ʻokinautolu.
15 Als er dann von dort weiterzog, traf er auf Jonadab, den Sohn Rechabs, der ihm entgegenkam. Der begrüßte ihn, er aber fragte ihn: »Bist du aufrichtig gegen mich gesinnt, wie ich gegen dich?« Als Jonadab mit »Ja« antwortete, sagte Jehu: »Wenn es wirklich so ist, so gib mir deine Hand!« Da reichte er ihm seine Hand, und Jehu ließ ihn zu sich in den Wagen steigen
Pea ʻi heʻene mahuʻi atu mei he potu ko ia, naʻa ne ʻilo ʻa Sonatapi ko e foha ʻo Lekapi naʻe fakafetaulaki mai kiate ia: pea naʻa ne fetapa ki ai, mo ne pehē kiate ia, “ʻOku angatonu ho loto, ʻo hangē ko e kau ʻa hoku loto mo ho loto?” Pea naʻe pehēange ʻe Sonatapi, “ʻIo, ʻoku pehē.” “Kapau ʻoku pehē, tuku mai ho nima.” Pea naʻa ne tuku atu kiate ia ʻa hono nima; pea naʻa ne toʻo hake ia kiate ia ʻi he saliote.
16 und sagte: »Komm mit mir und sieh dir mit Freuden meinen Eifer für den HERRN an!« So nahm er ihn denn in seinem Wagen mit
Pea naʻa ne pehē, Ke ta ō mo au, pea ke mamata ki heʻeku fai velenga koeʻuhi ko Sihova.” Pea pehē, naʻa nau puleʻi ia ke ne heka ki hono saliote.
17 und ließ nach seiner Ankunft in Samaria alle umbringen, die in Samaria von Angehörigen Ahabs noch übrig waren, bis er sie alle ausgerottet hatte, wie der HERR es dem Elia zuvor angekündigt hatte.
Pea ʻi heʻene hoko atu ki Samēlia, naʻa ne tāmateʻi ʻakinautolu kotoa pē naʻe kei toe kia ʻEhapi ʻi Samēlia, koeʻuhi ke ne fakaʻauha ia, ʻo hangē ko e folofola ʻa Sihova, ʻaia naʻa ne folofolaʻaki kia ʻIlaisiā.
18 Hierauf ließ Jehu das ganze Volk zusammenkommen und sagte zu ihnen: »Ahab hat dem Baal nur eine geringe Verehrung erwiesen, Jehu aber wird ihm eifriger dienen.
Pea naʻe tānaki ʻe Sehu ke fakataha ʻae kakai kotoa pē, mo ne pehē kiate kinautolu, “Naʻe tauhi siʻi pe ʻa ʻEhapi kia Peali; ka ʻe lahi ʻaupito ʻae tauhi kiate ia ʻa Sehu.
19 Daher laßt jetzt alle Propheten Baals, alle seine Diener und alle seine Priester zu mir kommen, keiner darf fehlen! Denn ich habe für Baal ein großes Opferfest im Sinn: jeder, der dabei fehlt, ist des Todes!« Jehu ging aber mit Hinterlist so zu Werke, um die Baalsdiener auszurotten.
Ko ia foki, mou ui mai kiate au ʻae kau palōfita kotoa pē ʻo Peali, ʻa ʻene kau tamaioʻeiki kotoa pē, pea mo ʻene kautaulaʻeiki kotoa pē; ʻoua naʻa hala ʻi ha tokotaha: he ʻoku ai ʻa ʻeku feilaulau lahi ke u ʻatu kia Peali; ʻilonga pe ia ʻe toe, ʻe ʻikai siʻi te ne moʻui.” Ka naʻe fai eni ʻe Sehu ʻi he kākā, ko e meʻa ke ne fakaʻauha ʻakinautolu naʻe lotu kia Peali.
20 Dann befahl Jehu: »Kündigt eine Festversammlung zu Ehren Baals an!« Als man sie öffentlich bekanntgemacht hatte,
Pea naʻe pehē ʻe Sehu, “Fanongonongo ha kātoanga mamalu kia Peali.” Pea naʻa nau fanongonongo ia.
21 sandte Jehu Boten in alle Teile Israels umher. Da fanden sich alle Verehrer Baals ein, kein einziger blieb übrig, der nicht erschienen wäre. Als sie sich dann in den Baalstempel begeben hatten, so daß der Tempel von einem Ende bis zum andern mit Menschen angefüllt war,
Pea naʻe fekau atu ʻe Sehu ki ʻIsileli kātoa: pea naʻe haʻu ʻae kakai kotoa pē naʻe lotu kia Peali, ko ia naʻe ʻikai ha tangata ʻe tokotaha naʻe taʻehaʻu. Pea naʻa nau omi ki he fale ʻo Peali; pea naʻe fonu ʻaupito ʻae fale ʻo Peali mei hono tā ʻe taha ʻo aʻu ki hono tā ʻe taha.
22 gab er dem Aufseher über die Kleiderkammer den Befehl, allen Baalsverehrern Gewänder zu verabreichen. Als der die Gewänder für sie herausgegeben hatte,
Pea naʻa ne pehē kiate ia naʻe tauhi ki he fale tukunga kofu, ʻOmi kituʻa ʻae ngaahi kofu maʻanautolu ʻoku lotu kia Peali. Pea naʻa ne fetuku mai ʻae ngaahi kofu kiate kinautolu.
23 begab sich Jehu mit Jonadab, dem Sohne Rechabs, in den Baalstempel und sagte zu den Baalsverehrern: »Seht genau nach, daß sich hier unter euch ja kein Verehrer Gottes des HERRN befinde, sondern ausschließlich Verehrer Baals!«
Pea naʻe ʻalu ʻa Sehu, mo Sonatapi ko e foha ʻo Lekapi, ki he loto fale ʻo Peali, ʻo na pehē ki he kakai naʻe lotu kia Peali, “Mou kumi, pea vakai ke ʻoua naʻa ʻi heni mo kimoutolu ha taha ʻi he kau tamaioʻeiki ʻa Sihova, ka ko e kau lotu pe ʻo Peali.”
24 Hierauf schickten sie sich an, die Schlacht- und Brandopfer darzubringen. Jehu hatte aber draußen achtzig Mann aufgestellt und zu ihnen gesagt: »Wer einen von den Männern, die ich euch in die Hände liefere, entkommen läßt, soll mit seinem eigenen Leben für ihn haften!«
Pea ʻi heʻenau hū ange ke ʻatu ʻae ngaahi feilaulau mo e ngaahi feilaulau tutu, naʻe fekauʻi ʻe Sehu ʻae kau tangata ʻe toko valungofulu ke tuʻu mei tuʻafale, mo ne pehē, “Kapau ʻe hao ha tokotaha ʻoe kau tangata kuo u tuku ki homou nima, ʻe totongiʻaki ʻae moʻui ʻaʻana, ʻe he moʻui ʻaʻana [kuo tuku ia ke hao].”
25 Als man dann mit der Darbringung des Brandopfers fertig war, befahl Jehu den Leibwächtern und Rittern: »Geht hinein, haut sie nieder: keiner darf davonkommen!« Sie machten sie also mit dem Schwert nieder, warfen den Altar um und drangen in das Allerheiligste des Baalstempels ein;
Pea naʻe hoko ʻo pehē, ʻi heʻene fakaʻosi leva ʻe ia ʻae ʻohake ʻoe feilaulau tutu, naʻe pehē ai ʻe Sehu ki he kau leʻo pea mo e ngaahi ʻeikitau, “Mou hū ange ki loto fale, mo tāmateʻi ʻakinautolu; ke ʻoua naʻa hao mai ha tokotaha.” Pea naʻa nau taaʻi ʻaki kinautolu ʻae mata ʻoe heletā; pea naʻe laku kituʻa ʻakinautolu ʻe he kau tangata leʻo pea mo e ngaahi ʻeikitau, mo nau ʻalu ki he kolo ʻoe fale ʻo Peali.
26 dann schafften sie die Götzensäulen aus dem Baalstempel hinaus und verbrannten sie,
Pea naʻa nau ʻomi kituʻa ʻae ngaahi tamapua mei he fale ʻo Peali, mo nau tutu ʻakinautolu.
27 zertrümmerten das Standbild Baals, rissen den Baalstempel nieder und machten Aborte daraus, die bis auf den heutigen Tag geblieben sind.
Pea naʻa nau maumauʻi hifo ʻae fakatātā ʻo Peali, mo nau maumauʻi hifo ʻae fale ʻo Peali, mo ngaohi ia ko e falevao ʻo aʻu ki he ʻaho ni.
28 So rottete Jehu den Baalsdienst in Israel aus;
Naʻe pehē ʻae fakaʻauha ʻe Sehu ʻa Peali mei ʻIsileli.
29 jedoch von den Sünden, zu denen Jerobeam, der Sohn Nebats, die Israeliten verführt hatte, von diesen ließ auch Jehu nicht ab, nämlich von der Verehrung der goldenen Stierbilder, die in Bethel und Dan aufgestellt waren.
Ka neongo eni naʻe ʻikai tafoki ʻa Sehu mei he ngaahi angahala ʻa Selopoami ko e foha ʻo Nipati ʻaia naʻa ne fakaangahalaʻi ʻa ʻIsileli, ʻio, ʻae ngaahi fakatātā ʻoe ʻuhikiʻi pulu koula ʻaia naʻe ʻi Peteli pea mo Tani.
30 Der HERR ließ zwar dem Jehu verkünden: »Weil du alles, was mir wohlgefällig war, eifrig ausgeführt und am Hause Ahabs ganz nach meinem Sinn gehandelt hast, so sollen Nachkommen von dir bis ins vierte Glied auf dem Throne von Israel sitzen«;
Pea naʻe pehē ʻe Sihova kia Sehu, “Koeʻuhi kuo ke fai lelei ʻi hoʻo fai ʻaia ʻoku totonu ʻi hoku ʻao, pea kuo ke fai ki he fale ʻo ʻEhapi ʻo fakatatau mo ia kotoa pē naʻaku finangalo ki ai, ʻe nofo ʻa hoʻo fānau ki he nofoʻa fakatuʻi ʻo ʻIsileli ʻo aʻu ki hono fā ʻoe toʻutangata.”
31 aber Jehu ließ es sich nicht angelegen sein, mit ganzem Herzen nach der Weisung des HERRN, des Gottes Israels, zu wandeln; er ließ nicht ab von den Sünden, zu denen Jerobeam Israel verführt hatte.
Ka naʻe ʻikai tokanga ʻa Sehu ke ne ʻeveʻeva ʻi he fono ʻa Sihova ko e ʻOtua ʻo ʻIsileli ʻaki ʻa hono loto kātoa: he naʻe ʻikai liliu ia mei he ngaahi angahala ʻa Selopoami, ʻaia naʻe fakaangahalaʻi ʻa ʻIsileli.
32 Zu jener Zeit begann der HERR Teile vom Gebiet Israels loszureißen; denn Hasael schlug sie in allen Grenzgebieten Israels:
ʻI he ngaahi ʻaho ko ia naʻe kamata motuhi ʻa ʻIsileli ʻe Sihova ʻi hono potu kotoa pē: pea naʻe teʻia ʻakinautolu ʻe Hasaeli ʻi he ngaahi mata fonua kotoa pē ʻo ʻIsileli;
33 östlich vom Jordan die ganze Landschaft Gilead, die Stämme Gad, Ruben und Manasse, von Aroer an, das am Arnonflusse liegt, sowohl Gilead als auch Basan. –
Mei Sioatani ʻo fai ki hahake, ʻae fonua kotoa pē ʻo Kiliati, mo e kakai Kata, mo e kakai Lupeni, mo e kakai Manase, mei ʻAloeli, ʻaia ʻoku ʻi he veʻe vaitafe ʻo ʻAlanoni, ʻio, ʻo aʻu ki Kiliati pea mo Pesani.
34 Die übrige Geschichte Jehus aber und alles, was er unternommen hat, sowie alle seine tapferen Taten, das findet sich bekanntlich aufgezeichnet im Buch der Denkwürdigkeiten der Könige von Israel.
Pea ko eni, ko hono toe ʻoe ngaahi ngāue ʻa Sehu, mo ia kotoa pē naʻa ne fai, pea mo ʻene mālohi lahi, ʻikai kuo tohi ia ʻi he tohi fakamatala ki he ngaahi tuʻi ʻo ʻIsileli?
35 Als Jehu sich dann zu seinen Vätern gelegt und man ihn in Samaria begraben hatte, folgte ihm sein Sohn Joahas in der Regierung nach.
Pea naʻe mohe ʻa Sehu mo ʻene ngaahi tamai: pea naʻa nau fai hono putu ʻi Samēlia. Pea naʻe fetongi ia ʻi he pule ʻe Sihoaasi ko hono foha.
36 Die Zeit aber, die Jehu in Samaria über Israel regiert hat, betrug achtundzwanzig Jahre.
Pea ko e ngaahi ʻaho naʻe pule ai ʻa Sehu ki ʻIsileli ʻi Samēlia, ko e taʻu ʻe uofulu ma valu.