< Matthaeus 10 >

1 Und er rief seine zwölf Jünger zu sich und gab ihnen Macht über die unsauberen Geister, daß sie sie austrieben und heilten allerlei Seuche und allerlei Krankheit.
Yesu wutela minlonguki miandi kumi mi miodi ayi wuba vana lulendo lukukila ziphevi zimbimbi ayi lu belusila bimbevo bioso ayi ziphasi zioso.
2 Die Namen aber der zwölf Apostel sind diese: der erste Simon, genannt Petrus, und Andreas, sein Bruder; Jakobus, des Zebedäus Sohn, und Johannes, sein Bruder;
Mazina ma kumi bamvuala buadi mawu mama: wutheti Simoni baba ntedilanga Piela bosi khombꞌandi Andele. Zaki muana Zebede ayi khombꞌandi Yowani.
3 Philippus und Bartholomäus; Thomas und Matthäus, der Zöllner; Jakobus, des Alphäus Sohn, Lebbäus, mit dem Zunamen Thaddäus;
Filipi ayi Balitelemi; Toma ayi Matayi mfutisi wu phaku Zaki muana Alafayi ayi Tade.
4 Simon von Kana und Judas Ischariot, welcher ihn verriet.
Simoni wuba mu dingumba di bazeloti ayi Yuda Isikalioti mutu wusumbisa Yesu.
5 Diese zwölf sandte Jesus, gebot ihnen und sprach: Gehet nicht auf der Heiden Straße und ziehet nicht in der Samariter Städte,
Baba kumi batu buadi bawu Yesu katuma bu kamana ku bavana zithumunu ziazi: —Lubika kuenda mu zitsi zi bapakanu ayi lubika kota kadi mu divula dimosi di basi Samali.
6 sondern gehet hin zu den verlorenen Schafen aus dem Hause Israel.
Vayi yendanu kuidi mamemi ma zimbala ma Iseli.
7 Geht aber und predigt und sprecht: Das Himmelreich ist nahe herbeigekommen.
Koso buangu lunkuenda lulonga ti Kipfumu ki Diyilu kifikimini.
8 Macht die Kranken gesund, reinigt die Aussätzigen, weckt die Toten auf, treibt die Teufel aus. Umsonst habt ihr's empfangen, umsonst gebt es auch.
Lubelusa batu bambela, lufulukisa bafua, luvedisa bankua buazi, lukuka ziphevi zimbimbi. Luvana mu phamba bila mu phamba mamveno lubakidi.
9 Ihr sollt nicht Gold noch Silber noch Erz in euren Gürteln haben,
Lubika nata nolo, palata ayi zimbongo, mu ziphosi zieno.
10 auch keine Tasche zur Wegfahrt, auch nicht zwei Röcke, keine Schuhe, auch keinen Stecken. Denn ein Arbeiter ist seiner Speise wert.
Lubika nata sakosi yi nzietolo, kadi nata kikhutu kiviakisa kadi sapatu, kadi nti, bila “kisadi kafueti baka bidia biandi.”
11 Wo ihr aber in eine Stadt oder einen Markt geht, da erkundigt euch, ob jemand darin sei, der es wert ist; und bei demselben bleibet, bis ihr von dannen zieht.
Thangu lunkota mu divula voti mu buala bumosi, lutomba mutu widi wufuana mu kuluyakula ayi luvuanda kuidi niandi nate luela botuka muna.
12 Wo ihr aber in ein Haus geht, so grüßt es;
Thangu lukotidi mu nzo, luvana basi nzo beni mboti.
13 und so es das Haus wert ist, wird euer Friede auf sie kommen. Ist es aber nicht wert, so wird sich euer Friede wieder zu euch wenden.
Enati nzo beni yidi yifuana, buna bika ndembama yeno yiba mu bawu. Vayi enati yisi yifuana ko, buna bika ndembama yeno yivutuka kuidi beno.
14 Und wo euch jemand nicht annehmen wird noch eure Rede hören, so geht heraus von demselben Haus oder der Stadt und schüttelt den Staub von euren Füßen.
Enati mutu mengi kulutambula ayi mengi wa mambu meno, bu luntotuka mu nzo beni voti mu divula beni buna lukukumuna mbungi-mbungi yi malu meno.
15 Wahrlich ich sage euch: Dem Lande der Sodomer und Gomorrer wird es erträglicher gehen am Jüngsten Gericht denn solcher Stadt.
Bukiedika ndikulukamba ti mu lumbu kitsambusu, mavula ma Sodoma ayi Ngomola mela baka thumbudulu yidekuka viokila yi divula dina.
16 Siehe, ich sende euch wie Schafe mitten unter die Wölfe; darum seid klug wie die Schlangen und ohne Falsch wie die Tauben.
Tala ndilufidisidi banga mamemi va khatitsika memvo. Diawu luba diela banga zinioka ayi luba batu balembama banga mabembi.
17 Hütet euch vor den Menschen; denn sie werden euch überantworten vor ihre Rathäuser und werden euch geißeln in ihren Schulen.
Vayi lukikeba va khatitsika batu bila bela kulufunda mu ntilibinadu yi Bayuda ayi bela kulubeta bikoti mu zinzo ziawu zi zikhutukunu.
18 Und man wird euch vor Fürsten und Könige führen um meinetwillen, zum Zeugnis über sie und über die Heiden.
Bela ku lunata ku ntuala minyadi mi leta ayi mintinu mu diambu diama. Bobo luela bakila diluaku mu kuthelimina kimbangi kuidi bawu ayi kuidi Bapakanu.
19 Wenn sie euch nun überantworten werden, so sorget nicht, wie oder was ihr reden sollt; denn es soll euch zu der Stunde gegeben werden, was ihr reden sollt.
Mu thangu bela kulukanga, luba bika ba mayindu mu mambu luela tuba voti mu phila luela yolukila mawu bila mambu luela tuba luela ma tambula kaka mu thangu yina.
20 Denn ihr seid es nicht, die da reden, sondern eures Vaters Geist ist es, der durch euch redet.
Bila kadi sia ti beno luela yoluka vayi Pheve yi Dise dieno yela yoluka mu beno.
21 Es wird aber ein Bruder den andern zum Tod überantworten und der Vater den Sohn, und die Kinder werden sich empören wider die Eltern und ihnen zum Tode helfen.
Khomba wela yekula khombꞌandi mu kumvondisa. Dise diela yekula muanꞌandi. Bana bela fuemina bambuta ziawu ayi bela kuba vondisa.
22 Und ihr müsset gehaßt werden von jedermann um meines Namens willen. Wer aber bis an das Ende beharrt, der wird selig.
Batu boso bela kululenda mu diambu diama. Vayi mutu wowo wela kanga ntima nate kuna tsuka, wela vuka.
23 Wenn sie euch aber in einer Stadt verfolgen, so flieht in eine andere. Wahrlich ich sage euch: Ihr werdet mit den Städten Israels nicht zu Ende kommen, bis des Menschen Sohn kommt.
Enati baluyamisini mu divula dimosi, lutinina ku diodi kinkaka. Bila bukiedika ndikulukamba ti muana mutu wela vutuka tuamina beno lumanisa tinina mu mavula moso ma Iseli.
24 Der Jünger ist nicht über seinen Meister noch der Knecht über den Herrn.
Muana nzo nkanda kasi viatuka ko nyinyisiꞌandi; muisi kisalu kasi viatuka ko pfumuꞌandi.
25 Es ist dem Jünger genug, daß er sei wie sein Meister und der Knecht wie sein Herr. Haben sie den Hausvater Beelzebub geheißen, wie viel mehr werden sie seine Hausgenossen also heißen!
Bufueni muana nzo nkanda kaba banga nyinyisi andi ayi muisi kisalu kaba banga pfumuꞌandi. Enati babieka pfumu yi nzo Belezebuli; buna buevi bela tubila kuidi bobo bamvuandanga mu nzo andi?
26 So fürchtet euch denn nicht vor ihnen. Es ist nichts verborgen, das es nicht offenbar werde, und ist nichts heimlich, das man nicht wissen werde.
—Diawu lubika kuba mona tsisi. Bila kuisi ko diambu disuama diela kambu monika ayi kuisi ko diambu di kitsueki diela kambu zabakana.
27 Was ich euch sage in der Finsternis, das redet im Licht; und was ihr hört in das Ohr, das predigt auf den Dächern.
Mambu moso ndikulukamba mu tombi, luyolukila mawu va muini. Mambu moso baku luniungutila va dikutu lutubila mawu ku yilu muanzu wu nzo.
28 Und fürchtet euch nicht vor denen, die den Leib töten, und die Seele nicht können töten; fürchtet euch aber vielmehr vor dem, der Leib und Seele verderben kann in der Hölle. (Geenna g1067)
—Lubika mona tsisi batu bobo balenda vonda nitu, ayi balendi vonda muela ko. Vayi bika lutina mutu wowo wulenda bunga nitu ayi muela ku bulungi. (Geenna g1067)
29 Kauft man nicht zwei Sperlinge um einen Pfennig? Dennoch fällt deren keiner auf die Erde ohne euren Vater.
A buevi, basumbisanga ko zitsiodila zizole mu thalu yimosi yi fioti e? Vayi kuisi ko yimosi yela bua va ntoto mu kambu luzolo lu dise dieno.
30 Nun aber sind auch eure Haare auf dem Haupte alle gezählt.
Vayi mu diambu dieno, luzebi ti zitsuki zieno zioso zidi zitangu.
31 So fürchtet euch denn nicht; ihr seid besser als viele Sperlinge.
Diawu lubika mona boma! Bila lulutidi nkangu wu zitsiodila mu luvalu.
32 Wer nun mich bekennet vor den Menschen, den will ich bekennen vor meinem himmlischen Vater.
Diawu woso wela kukhikinina va meso ma batu mamvana ndiela kunkikinina va meso ma dise diama didi ku Diyilu.
33 Wer mich aber verleugnet vor den Menschen, den will ich auch verleugnen vor meinem himmlischen Vater.
Vayi woso wukuthunuka va meso ma batu, mamvama ndiela kuntunuka va meso ma dise diama didi ku Diyilu.
34 Ihr sollt nicht wähnen, daß ich gekommen sei, Frieden zu senden auf die Erde. Ich bin nicht gekommen, Frieden zu senden, sondern das Schwert.
—Lubika banza ti ndembama ndinata va ntoto. Ndisia nata ndembama ko vayi sabala nzidilunatini.
35 Denn ich bin gekommen, den Menschen zu erregen gegen seinen Vater und die Tochter gegen ihre Mutter und die Schwiegertochter gegen ihre Schwiegermutter.
Ndiyiza mu vambisa muana bakala ayi dise diandi, muana nketo ayi ngudi andi, bosi nketo wu dikuela ayi nzituꞌandi wunketo.
36 Und des Menschen Feinde werden seine eigenen Hausgenossen sein.
Basi nzo andi bawu bela ba bambeni bandi.
37 Wer Vater oder Mutter mehr liebt denn mich, der ist mein nicht wert; und wer Sohn oder Tochter mehr liebt denn mich, der ist mein nicht wert.
—Woso mutu wunluta zola dise diandi voti ngudi andi viokila minu kasi fuana kuidi minu ko. Ayi woso mutu wunluta zola muanꞌandi wu bakala voti muanꞌandi wunketo viokila minu kasi fuana kuidi minu ko.
38 Und wer nicht sein Kreuz auf sich nimmt und folgt mir nach, der ist mein nicht wert.
Woso wunkambu nata dikulusi diandi ayi wunkambu kundandakana buna kasi fuana kuidi minu ko.
39 Wer sein Leben findet, der wird's verlieren; und wer sein Leben verliert um meinetwillen, der wird's finden.
Woso wela tomba vukisa luzingu luandi wela luzimbisa vayi woso wela zimbisa luzingu luandi mu diambu diama, wela lutambula.
40 Wer euch aufnimmt, der nimmt mich auf; und wer mich aufnimmt, der nimmt den auf, der mich gesandt hat.
—Woso wela kulutambula, buna minu katambudi; ayi bu kathambudi, buna tambudi mutu wowo wuthuma.
41 Wer einen Propheten aufnimmt in eines Propheten Namen, der wird eines Propheten Lohn empfangen. Wer einen Gerechten aufnimmt in eines Gerechten Namen, der wird eines Gerechten Lohn empfangen.
Woso wela tambula mbikudi bila kadi mbikudi, buna wela baka mfutu wumosi banga wu mbikudi. Woso wela tambula mutu wusonga, bila kadi wusonga wela tambula mfutu wumosi banga mutu wusonga.
42 Und wer dieser Geringsten einen nur mit einem Becher kalten Wassers tränkt in eines Jüngers Namen, wahrlich ich sage euch: es wird ihm nicht unbelohnt bleiben.
Woso wela vana, ka diambu ko, kopo yimosi kuandi, yinlangu wu kiozi kuidi wumosi mu bana bafioti bobo bila kadi nlonguki ama bukiedika ndikulukamba ti wela baka mfutu andi.

< Matthaeus 10 >