< Josua 24 >

1 Josua versammelte alle Stämme Israels gen Sichem und berief die Ältesten von Israel, die Häupter, Richter und Amtleute. Und da sie vor Gott getreten waren,
Ket inummong ni Josue dagiti amin a tribu ti Israel idiay Sikem ken inayabanna dagiti panglakayen ti Israel, dagiti mangidadaulo kadakuada, dagiti ukomda, ken dagiti opisialda, ket dimmatagda iti imatang ti Dios.
2 sprach er zum ganzen Volk: So sagt der HERR, der Gott Israels: Eure Väter wohnten vorzeiten jenseit des Stroms, Tharah, Abrahams und Nahors Vater, und dienten andern Göttern.
Kinuna ni Josue kadagiti amin a tattao, “Daytoy ti ibagbaga ni Yahweh a Dios ti Israel, 'Nagnaed dagiti kapuonanyo idi un-unana a panawen iti ballasiw ti Karayan Eufrates—Ni Tera nga ama da Abraham ken Nahor—ket nagdaydayawda kadagiti sabali a dios.
3 Da nahm ich euren Vater Abraham jenseit des Stroms und ließ ihn wandern im ganzen Land Kanaan und mehrte ihm seinen Samen und gab ihm Isaak.
Ngem innalak ti amayo iti labes ti Eufrates ket impanko iti daga ti Canaan ken inikkak isuna iti adu a kaputotan babaen kenni Isaac nga anakna.
4 Und Isaak gab ich Jakob und Esau und gab Esau das Gebirge Seir zu besitzen. Jakob aber und seine Kinder zogen hinab nach Ägypten.
Ket intedko kenni Isaac da Jacob ken Esau. Intedko kenni Esau ti katurturodan a pagilian ti Sier tapno tagikuaenna, ngem simmalog ni Jacob ken dagiti annakna idiay Egipto.
5 Da sandte ich Mose und Aaron und plagte Ägypten, wie ich unter ihnen getan habe.
Imbaonko da Moises ken Aaron ket pinarigatko dagiti Egipcio babaen kadagiti didigra. Kalpasan dayta, inruarkayo.
6 Darnach führte ich euch und eure Väter aus Ägypten. Und da ihr an das Meer kamt und die Ägypter euren Vätern nachjagten mit Wagen und Reitern ans Schilfmeer,
Inruarko dagiti kapuonanyo idiay Egipto ket dimtengkayo iti baybay. Kinamat ida dagiti Egipcio a nakasakay kadagiti lugan a pakigubat ken nakakabalio a lallaki agingga iti Baybay dagiti Runo.
7 da schrieen sie zum HERRN; der setzte eine Finsternis zwischen euch und die Ägypter und führte das Meer über sie, und es bedeckte sie. Und eure Augen haben gesehen, was ich an den Ägyptern getan habe. Und ihr habt gewohnt in der Wüste eine lange Zeit.
Idi immawag dagiti kapuonanyo kenni Yahweh, nangikabil isuna iti kinasipnget iti nagbaetanyo kadagiti Egipcio. Pinagsublina ti danum iti nagbisngay a baybay ket nalmesda. Nakitayo ti inaramidko idiay Egipto. Ket nagnaedkayo idiay let-ang iti atiddog a tiempo.
8 Und ich habe euch gebracht in das Land der Amoriter, die jenseit des Jordans wohnten; und da sie wider euch stritten, gab ich sie in eure Hände, daß ihr ihr Land besaßet, und vertilgte sie vor euch her.
Impankayo iti daga dagiti Amorreo nga agnanaed iti ballasiw ti Jordan. Nakigubatda kadakayo ket inyawatko ida iti imayo. Tinagikuayo ti dagada ken dinadaelko ida iti sangoananyo.
9 Da machte sich auf Balak, der Sohn Zippors, der Moabiter König, und stritt wider Israel und sandte hin und ließ rufen Bileam, den Sohn Beors, daß er euch verfluchte.
Kalpasanna, timmakder ni Balak nga anak ni Sefor nga ari ti Moab ket rinautna ti Israel. Nangibaon isuna iti mangayab kenni Balaam nga anak ni Beor tapno ilunodnakayo.
10 Aber ich wollte ihn nicht hören. Und er segnete euch und ich errettete euch aus seinen Händen.
Ngem saanak a dimngeg kenni Balaam. Pudno, binendisionannakayo. Kasta nga inispalkayo iti imana.
11 Und da ihr über den Jordan gingt und gen Jericho kamt, stritten wider euch die Bürger von Jericho, die Amoriter, Pheresiter, Kanaaniter, Hethiter, Girgasiter, Heviter und Jebusiter; aber ich gab sie in eure Hände.
Bimmallasiwkayo iti Jordan ket dimtengkayo iti Jerico. Nakigubat dagiti panguloen ti Jerico kadakayo, agraman dagiti Amorreo, dagiti Perezeo, dagiti Cananeo, dagiti Heteo, dagiti Gergeseo, dagiti Heveo, ken dagiti Jebuseo. Intedko ti panagballigiyo kadakuada ken inkabilko ida iti turayyo.
12 Und sandte Hornissen vor euch her; die trieben sie aus vor euch her, die zwei Könige der Amoriter, nicht durch dein Schwert noch durch deinen Bogen.
Imbaonko dagiti alimbubuyog iti sangoananyo, nga isu ti nangpatalaw kadakuada ken kadagiti dua nga ari dagiti Amorreo iti sangoananyo. Saan a napasamak daytoy babaen iti kampilanyo wenno babaen iti baiyo.
13 Und ich habe euch ein Land gegeben, daran ihr nicht gearbeitet habt, und Städte, die ihr nicht gebaut habt, daß ihr darin wohnt und eßt von Weinbergen und Ölbäumen, die ihr nicht gepflanzt habt.
Inikkankayo iti daga a saanyo a trinabaho ken kadagiti siudad a saanyo nga impasdek, ket ita agnanaedkayo kadagitoy. Kankanenyo ti bunga dagiti kaubasan ken kaoliboan a saanyo nga immula.'
14 So fürchtet nun den HERRN und dient ihm treulich und rechtschaffen und laßt fahren die Götter, denen eure Väter gedient haben jenseit des Stroms und in Ägypten, und dient dem HERRN.
Ita, agbuteng ken agdayawkayo kenni Yahweh iti amin a kinadalus ken kinapudno; ikkatenyo dagiti dios a dinaydayaw dagiti kapuonanyo iti ballasiw ti Eufrates ken idiay Egipto, ket agdayawkayo kenni Yahweh.
15 Gefällt es euch aber nicht, daß ihr dem HERRN dient, so erwählt euch heute, wem ihr dienen wollt: den Göttern, denen eure Väter gedient haben jenseit des Stroms, oder den Göttern der Amoriter, in deren Land ihr wohnt. Ich aber und mein Haus wollen dem HERRN dienen.
No ipagarupyo a dakes iti panagkitayo ti agdayaw kenni Yahweh, agpilikayo para kadagiti bagbagiyo iti daytoy nga aldaw no siasino ti pagserbianyo, no dagiti dios a dinaydayaw dagiti kapuonanyo iti ballasiw ti Eufrates wenno dagiti dios dagiti Amorreo a makindaga iti pagnanaedanyo. Ngem no maipapan kaniak ken ti balayko, agdayawkami kenni Yahweh.”
16 Da antwortete das Volk und sprach: Das sei ferne von uns, daß wir den HERRN verlassen und andern Göttern dienen!
Simmungbat dagiti tattao ket kinunada, “Saanmi pulos a panawan ni Yahweh tapno agserbikami kadagiti sabali a dios,
17 Denn der HERR, unser Gott, hat uns und unsre Väter aus Ägyptenland geführt, aus dem Diensthause, und hat vor unsern Augen solche große Zeichen getan und uns behütet auf dem ganzen Weg, den wir gezogen sind, und unter allen Völkern, durch welche wir gezogen sind,
ta ni Yahweh a Diostayo ti nangiruar kadatayo ken kadagiti kapuonantayo manipud iti daga ti Egipto, manipud iti balay ti pannakatagabu, ken ti nangaramid kadagidiay naindaklan a pagilasinan iti imatangtayo, ken ti nangaywankadatayo iti amin a dalan a nagnaantayo ken kadagiti amin a nasion a linasattayo.
18 und hat ausgestoßen vor uns her alle Völker der Amoriter, die im Land wohnten. Darum wollen wir auch dem HERRN dienen; denn er ist unser Gott.
Ket pinagtalaw ni Yahweh iti sangoanantayo dagiti amin a tattao, dagiti Amorreo a nagnaed iti daytoy a daga. Isu nga agdayawkami met kenni Yahweh ta isuna ti Diostayo.”
19 Josua sprach zu dem Volk: Ihr könnt dem HERRN nicht dienen; denn er ist ein heiliger Gott, ein eifriger Gott, der eurer Übertretungen und Sünden nicht schonen wird.
Ngem kinuna ni Josue kadagiti tattao, “Saanyo a mabalin ti agserbi kenni Yahweh ta nasantoan isuna a Dios; managimon isuna a Dios; saanna a pakawanen dagiti panaglabsing ken basbasolyo.
20 Wenn ihr aber den HERRN verlaßt und fremden Göttern dient, so wird er sich wenden und euch plagen und euch umbringen, nachdem er euch Gutes getan hat.
No panawanyo ni Yahweh ket agdayawkayo kadagiti ganggannaet a dios, ket agbaw-ingto isuna ken dangrannakayo. Pukawennakayonto, kalpasan a nagaramid isuna iti naimbag kadakayo.”
21 Das Volk aber sprach zu Josua: Nicht also, sondern wir wollen dem HERRN dienen.
Ngem kinuna dagiti tattao kenni Josue, “Saan, agdayawkami kenni Yahweh.”
22 Da sprach Josua zum Volk: Ihr seid Zeugen über euch, daß ihr den HERRN euch erwählt habt, daß ihr ihm dient. Und sie sprachen: Ja.
Ket kinuna ni Josue kadagiti tattao, “Dakayo dagiti saksi a maibusor kadagiti bagbagiyo a piniliyo ti agdayaw kenni Yahweh.” Kinunada, “Dakami dagiti saksi.”
23 So tut nun von euch die fremden Götter, die unter euch sind, und neigt euer Herz zu dem HERRN, dem Gott Israels.
“Ita, ikkatenyo dagiti sabali a dios nga adda kadakayo ket ibaw-ingyo dagiti pusoyo kenni Yahweh a Dios ti Israel.”
24 Und das Volk sprach zu Josua: Wir wollen dem HERRN, unserm Gott, dienen und seiner Stimme gehorchen.
Kinuna dagiti tattao kenni Josue, “Agdayawkami kenni Yahweh a Diostayo. Dumngegkami iti timekna.”
25 Also machte Josua desselben Tages einen Bund mit dem Volk und legte ihnen Gesetze und Rechte vor zu Sichem.
Nangaramid ni Josue iti katulagan kadagiti tattao iti dayta nga aldaw. Nangipaulog isuna kadagiti alagaden ken linlinteg idiay Sikem.
26 Und Josua schrieb dies alles ins Gesetzbuch Gottes und nahm einen großen Stein und richtete ihn auf daselbst unter einer Eiche, die bei dem Heiligtum des HERRN war,
Insurat ni Josue dagitoy a sasao iti Libro ti Linteg ti Dios. Nangala isuna iti dakkel a bato ket insaadna iti sirok ti kayo a lugo iti asideg ti santuario ni Yahweh.
27 und sprach zum ganzen Volk: Siehe, dieser Stein soll Zeuge sein über uns, denn er hat gehört alle Rede des HERRN, die er uns geredet hat; und soll ein Zeuge über euch sein, daß ihr euren Gott nicht verleugnet.
Kinuna ni Josue kadagiti amin a tattao, “Kitaenyo! Agbalin a pammaneknek daytoy a bato a maibusor kadatayo. Nangngeg daytoy dagiti amin a sasao nga imbaga ni Yahweh kadatayo. Isu nga agbalin daytoy a saksi a maibusor kadakayo, no ilaksidyo ti Diosyo.”
28 Also ließ Josua das Volk gehen, einen jeglichen in sein Erbteil.
Pinagawid ngarud ni Josue dagiti tattao, ti tunggal maysa iti bukodna a tawid.
29 Und es begab sich nach dieser Geschichte, daß Josua, der Sohn Nuns, der Knecht des HERRN, starb, da er hundertundzehn Jahre alt war.
Kalpasan dagitoy a banbanag, natay ni Josue nga anak ni Nun, nga adipen ni Yahweh nga addaan iti 110 a tawen.
30 Und man begrub ihn in der Grenze seines Erbteils zu Thimnath-Serah, das auf dem Gebirge Ephraim liegt mitternachtwärts vom Berge Gaas.
Intabonda isuna iti beddeng ti bukodna a tawid idiay Timnatsera, nga adda iti katurturodan a pagilian ti Efraim, iti amianan ti Bantay Gaas.
31 Und Israel diente dem Herrn, solange Josua lebte und die Ältesten, welche noch lange Zeit lebten nach Josua, die alle die Werke des HERRN wußten, die er an Israel getan hatte.
Nagdaydayaw ti Israel kenni Yahweh iti amin nga aldaw ni Josue, ken iti amin nga aldaw dagiti panglakayen a nabati a nagbiag iti at-atiddog ngem kenni Josue, isuda a nakapadas kadagiti amin nga inaramid ni Yahweh iti Israel.
32 Die Gebeine Josephs, welche die Kinder Israel hatten aus Ägypten gebracht, begruben sie zu Sichem in dem Stück Feld, das Jakob kaufte von den Kindern Hemors, des Vaters Sichems, um hundert Groschen und das der Kinder Josephs Erbteil ward.
Inkalida idiay Sikem, iti paset ti daga a ginatang ni Jacob kadagiti annak ni Hamor nga ama ni Sikem, dagiti tulang ni Jose nga innala dagiti tattao ti Israel idiay Egipto. Ginatangna daytoy a daga iti sangagasut a bagi ti pirak ken nagbalin daytoy a tawid para kadagiti kaputotan ni Jose.
33 Eleasar, der Sohn Aarons, starb auch, und sie begruben ihn zu Gibea, der Stadt seines Sohnes Pinehas, die ihm gegeben war auf dem Gebirge Ephraim.
Natay met ni Eleazar nga anak ni Aaron. Intabonda isuna idiay Gibea a siudad ni Finees nga anakna, a naited kenkuana. Adda daytoy iti katurturodan a pagilian ti Efraim.

< Josua 24 >