< 2 Mose 30 >
1 Du sollst auch einen Räuchaltar machen, zu räuchern, von Akazienholz,
“Pea te ke ngaohi ʻae feilaulauʻanga ke tutu ai ʻae meʻa namu kakala: ke ke ngaohi ʻaki ia ʻae ʻakau ko e sitimi.
2 eine Elle lang und breit, gleich viereckig und zwei Ellen hoch, mit seinen Hörnern.
Ko e hanga ʻe ua ʻa hono lōloa, mo e hanga ʻe ua ʻa hono māukupu; ʻe tatau pe hono potu ʻe fā: pea ko e hanga ʻe fā ʻa hono māʻolunga: pea ko hono ngaahi nifo ʻe ʻi he meʻa pe ko ia.
3 Und sollst ihn mit feinem Golde überziehen, sein Dach und seine Wände ringsumher und seine Hörner. Und sollst einen Kranz von Gold machen
Pea te ke ʻaofi ʻaki ia ʻae koula haohaoa, ʻa hono funga mo hono ngaahi kaokao ʻo takatakai ia, mo hono ngaahi nifo; pea te ke ngaohi ki ai ʻae tatā koula ke takatakai.
4 und zwei goldene Ringe unter dem Kranz zu beiden Seiten, daß man Stangen darein tue und ihn damit trage.
Pea te ke ngaohi ki ai ʻae kavei koula ʻe ua, ʻi lalo ʻi he tatā, ʻo ofi ki hono tuliki ʻe ua, ke ke ngaohi ia ki hono faʻahi ʻe ua: pea ko e ʻaiʻanga ia ʻoe ongo ʻakau ke haʻamo ʻaki.
5 Die Stangen sollst du auch von Akazienholz machen und mit Gold überziehen.
Pea te ke ngaohi ʻae ongo haʻamo ʻaki ʻae ʻakau ko e sitimi, pea ʻaofi ia ʻaki ʻae koula.
6 Und sollst ihn setzen vor den Vorhang, der vor der Lade des Zeugnisses hängt, und vor dem Gnadenstuhl, der auf dem Zeugnis ist, wo ich mich dir bezeugen werde.
Pea te ke tuku ia ʻi he tuʻa puipui ʻoku ofi ki he puha ʻoe fuakava, ʻi he ʻao ʻoe nofoʻanga ʻaloʻofa, ʻaia ʻoku ʻi ʻolunga ʻi he fuakava, ʻaia te u fakafetaulaki ai mo koe.
7 Und Aaron soll darauf räuchern gutes Räuchwerk alle Morgen, wenn er die Lampen zurichtet.
Pea ʻe tutu ʻi ai ʻe ʻElone ʻae meʻa namu kakala ʻi he pongipongi kotoa pē: ʻi heʻene teuʻi ʻae ngaahi maama, te ne tutu ai ʻae meʻa namu kakala.
8 Desgleichen, wenn er die Lampen anzündet gegen Abend, soll er solch Räuchwerk auch räuchern. Das soll das tägliche Räuchopfer sein vor dem HERRN bei euren Nachkommen.
Pea ka tutu ʻe ʻElone ʻae ngaahi maama ʻi he efiafi, pea ʻe tutu ʻe ia ʻae meʻa namu kakala ki ai, ko e meʻa namu kakala maʻuaipē ia ʻi he ʻao ʻo Sihova ʻi homou ngaahi toʻutangata kotoa pē.
9 Ihr sollt kein fremdes Räuchwerk darauf tun, auch kein Brandopfer noch Speisopfer und kein Trankopfer darauf opfern.
ʻOua te mou ʻatu ʻi ai ha meʻa namu kakala kehe, pe ha feilaulau tutu, pe ha feilaulau meʻakai: pea ʻoua naʻa mou lilingi ki ai ha feilaulau inu.
10 Und Aaron soll auf seinen Hörnern versöhnen einmal im Jahr mit dem Blut des Sündopfers zur Versöhnung. Solche Versöhnung soll jährlich einmal geschehen bei euren Nachkommen; denn das ist dem HERRN ein Hochheiliges.
Pea ʻe fai ʻe ʻElone ʻo tuʻo taha ʻi he taʻu ʻae fakalelei ʻi he ngaahi nifo ʻo ia ʻaki ʻae toto ʻoe feilaulau fakalelei maʻae angahala: tuʻo taha ʻi he taʻu te ne fai ʻae fakalelei ʻi ai ʻi homou ngaahi toʻutangata ko e meʻa tapu lahi ia kia Sihova.”
11 Und der HERR redete mit Mose und sprach:
Pea naʻe folofola ʻa Sihova kia Mōsese, ʻo pehē,
12 Wenn du die Häupter der Kinder Israel zählst, so soll ein jeglicher dem HERRN geben die Versöhnung seiner Seele, auf daß ihnen nicht eine Plage widerfahre, wenn sie gezählt werden.
“ʻOka ke ka lau ʻae fānau ʻa ʻIsileli, ʻo fakatatau ki honau tokolahi, te nau toki ʻatu kia Sihova ʻe he tangata taki taha ha meʻa ke huhuʻi ʻaki hono laumālie, ʻoka ke ka lau ʻakinautolu: koeʻuhi ke ʻoua naʻa hoko ha malaʻia kiate kinautolu, ʻoka ke ka lau ʻakinautolu.
13 Es soll aber ein jeglicher, der in der Zahl ist, einen halben Silberling geben nach dem Lot des Heiligtums (ein Lot hat zwanzig Gera). Solcher halber Silberling soll das Hebopfer des HERRN sein.
Ko eni ia te nau ʻatu: ko ia kotoa pē ʻoku kau mo kinautolu kuo lau, ʻe ʻatu hono vaeuaʻanga ʻoe sikeli ʻo fakatatau ki he sikeli ʻoe fale fehikitaki: (pea ko e kela ʻe uofulu ʻae sikeli, ) ko hono vaeuaʻanga ʻoe sikeli ko e feilaulau ia kia Sihova.
14 Wer in der Zahl ist von zwanzig Jahren und darüber, der soll solch Hebopfer dem HERRN geben.
Ko ia kotoa pē ʻoku kau mo kinautolu kuo lau, mei he taʻu ʻe uofulu ʻo ʻene motuʻa ʻo fai hake, te nau ʻomi ha feilaulau kia Sihova.
15 Der Reiche soll nicht mehr geben und der Arme nicht weniger als den halben Silberling, den man dem HERRN zur Hebe gibt für die Versöhnung ihre Seelen.
ʻE ʻikai ʻatu ha meʻa lahi hake ʻe he koloaʻia, pea ʻoua naʻa ʻatu ke siʻi hifo ʻe he masiva ʻi he vaeuaʻanga ʻoe sikeli, ʻoka nau ka ʻatu ʻae meʻaʻofa kia Sihova, ke fai ʻaki ʻae fakalelei koeʻuhi ko honau laumālie.
16 Und du sollst solch Geld der Versöhnung nehmen von den Kindern Israel und zum Gottesdienst der Hütte des Stifts geben, daß es sei den Kindern Israel ein Gedächtnis vor dem HERRN, daß er sich Über ihre Seelen versöhnen lasse.
Pea te ke toʻo ʻae ngaahi paʻanga fakalelei ʻae fānau ʻa ʻIsileli, ʻo vahe ia ki he ngāue ʻoe fale fakatahaʻanga ʻoe kakai: koeʻuhi ke hoko ia ko e meʻa fakamanatu ki he fānau ʻa ʻIsileli ʻi he ʻao ʻo Sihova, ke fai ʻaki ʻae fakalelei ki homou laumālie.”
17 Und der HERR redete mit Mose und sprach:
“Pea naʻe folofola ʻa Sihova kia Mōsese, ʻo pehē:
18 Du sollst auch ein ehernes Handfaß machen mit einem ehernen Fuß, zum Waschen, und sollst es setzen zwischen die Hütte des Stifts und den Altar, und Wasser darein tun,
Ke ke ngaohi foki ʻae sene palasa pea palasa mo hono tuʻunga foki, ke fanofano ai: pea ke tuku ia ʻi he vahaʻa ʻoe fale fakatahaʻanga ʻoe kakai mo e feilaulauʻanga, pea ke lingi ki ai ʻae vai.
19 daß Aaron und seine Söhne ihre Hände und Füße darin waschen,
He ko ʻElone mo hono ngaahi foha te nau fanofano honau nima mo kaukau honau vaʻe ʻi ai:
20 wenn sie in die Hütte des Stifts gehen oder zum Altar, daß sie dienen, ein Feuer anzuzünden dem HERRN,
ʻI heʻenau hū ki he fale fakatahaʻanga ʻoe kakai, te nau fanofano ʻaki ʻae vai, telia naʻa nau mate; pe ʻi heʻenau haʻu ʻo ofi ki he feilaulauʻanga ke ngāue, ke tutu ʻae feilaulau kuo ngaohi ʻaki ʻae afi kia Sihova:
21 auf daß sie nicht sterben. Das soll eine ewige Weise sein ihm und seinem Samen bei ihren Nachkommen.
Ko ia te nau fanofano honau nima mo kaukauʻi honau vaʻe, koeʻuhi ke ʻoua naʻa nau mate: pea ko e fekau maʻuaipē ia kiate kinautolu, ʻio, kiate ia mo ʻene fānau ʻi honau ngaahi toʻutangata.”
22 Und der HERR redete mit Mose und sprach:
Pea naʻe folofola foki ʻa Sihova kia Mōsese, ʻo pehē,
23 Nimm zu dir die beste Spezerei: die edelste Myrrhe, fünfhundert Lot, und Zimt, die Hälfte soviel, zweihundertfünfzig, und Kalmus, auch zweihundertfünfzig,
“Ke ke toʻo foki kiate koe ʻae ʻakau fungani nanamu, ko e mula moʻonia, [ko e sikeli ]e nimangeau, mo e sinamoni namu kakala, hono vaeuaʻanga ʻe taha, ʻio, [ko e sikeli ]e uangeau mo e nimangofulu, mo e kalamusi namu kakala[ko e sikeli ]e uangeau ma nimangofulu,
24 und Kassia, fünfhundert, nach dem Lot des Heiligtums, und Öl vom Ölbaum ein Hin.
Pea mo e kāsia[ko e sikeli ]e nimangeau, ʻo fakatatau ki he sikeli ʻoe fale tapu, mo e lolo ʻolive ko e hini ʻe taha:
25 Und mache ein heiliges Salböl nach der Kunst des Salbenbereiters.
Pea te ke ngaohi ʻaki ia ʻae lolo tākai ʻoku tapu, ko e lolo tākai kuo hakaluku ʻo fakatatau mo e poto ʻoe tufunga fai lolo lelei: ko e lolo tākai tapu ia.
26 Und sollst damit salben die Hütte des Stifts und die Lade des Zeugnisses,
Pea ke tākai ʻaki ia ʻae fale fakatahaʻanga ʻoe kakai, mo e puha ʻoe fuakava,
27 den Tisch mit allem seinem Geräte, den Leuchter mit seinem Geräte, den Räucheraltar,
Mo e palepale mo hono ngaahi nāunau kotoa pē, mo e tuʻunga maama mo hono ngaahi nāunau, mo e feilaulauʻanga ʻoe meʻa namu kakala,
28 den Brandopferaltar mit allem seinem Geräte und das Handfaß mit seinem Fuß.
Mo e feilaulauʻanga ʻoe feilaulau tutu mo hono nāunau kotoa pē, mo e sene mo hono tuʻunga.
29 Und sollst sie also weihen, daß sie hochheilig seien; denn wer sie anrühren will, der ist dem Heiligtum verfallen.
Pe te ke fakatapui ʻakinautolu ke nau māʻoniʻoni lahi: ko ia fulipē ʻe lave ki ai ʻe māʻoniʻoni ia.
30 Aaron und seine Söhne sollst du auch salben und sie mir zu Priestern weihen.
Pea te ke tākai ʻa ʻElone mo hono ngaahi foha, ʻo fakanofo ʻakinautolu, koeʻuhi ke nau ngāue kiate au ʻi he ngāue ʻae taulaʻeiki.
31 Und sollst mit den Kindern Israel reden und sprechen: Dies Öl soll mir eine heilige Salbe sein bei euren Nachkommen.
Pea ke lea ki he fānau ʻa ʻIsileli, ʻo pehē, koe lolo tākai tapu eni kiate au ʻi homou toʻutangata kotoa pē.
32 Auf Menschenleib soll's nicht gegossen werden, sollst auch seinesgleichen nicht machen; denn es ist heilig, darum soll's euch heilig sein.
ʻOua naʻa lingi ia ki he sino ʻoe tangata, pea ʻoua naʻa fai ha lolo ke hangē ko ia hono ngaohi; ʻoku tapu ia, pea ʻe māʻoniʻoni ia kiate kimoutolu.
33 Wer ein solches macht oder einem andern davon gibt, der soll von seinem Volk ausgerottet werden.
Ko ia ʻe fai ha lolo hangē ko ia, mo ia ʻoku ne ʻai ia ki ha taha kehe, ʻe motuhi ia mei hono kakai.”
34 Und der HERR sprach zu Mose: Nimm dir Spezerei; Balsam, Stakte, Galban und reinen Weihrauch, von einem so viel wie vom andern,
Pea naʻe folofola ʻa Sihova kia Mōsese, “Toʻo kiate koe ʻae ngaahi ʻakau nanamu, ʻae sitakiti, mo e ʻonika, mo e kalipeno; ko e ngaahi ʻakau nanamu ni mo e laipeno moʻonia: ke mamafa tatau pe kotoa pē:
35 und mache Räuchwerk daraus, nach der Kunst des Salbenbereiters gemengt, daß es rein und heilig sei.
Pea ke ngaohi ia ko e meʻa tākai nanamu, ʻo fefiofi ʻo fakatatau ki he poto ʻoe tufunga fai lolo, ʻo natu fakataha ke lelei mo tapu.
36 Und du sollst es zu Pulver stoßen und sollst davon tun vor das Zeugnis in der Hütte des Stifts, wo ich mich dir bezeugen werde. Das soll euch ein Hochheiliges sein.
Pea te ke tuki hono meʻa siʻi ke fakaikiiki, ʻo ʻai ia ʻi he ʻao ʻoe fuakava ʻi he fale fakatahaʻanga ʻoe kakai, ʻaia te u fakafetaulaki ai kiate koe: ʻe ʻiate kimoutolu ia ko e [meʻa ]tapu lahi.
37 Und desgleichen Räuchwerk sollt ihr euch nicht machen, sondern es soll dir heilig sein dem HERRN.
Pea koeʻuhi ko e meʻa namu kakala te ke ngaohi, ʻoua naʻa mou ngaohi maʻamoutolu ʻo fakatatau mo hono ngaohi ʻo ia: ʻe ʻiate koe ia ko e[meʻa ]tapu kia Sihova.
38 Wer ein solches machen wird, der wird ausgerottet werden von seinem Volk.
Ko ia ʻe fai ke hangē ko ia ke nanamu ki ai, ʻe motuhi ia mei hono kakai.”