< 2 Koenige 25 >
1 Und es begab sich im neunten Jahr seines Königreichs, am zehnten Tag des zehnten Monats, kam Nebukadnezar, der König zu Babel, mit aller seiner Macht wider Jerusalem; und sie lagerten sich dawider und bauten Bollwerke darum her.
A I ka iwa o ka makahiki o kona alii ana, i ka umi o ka malama, i ka la umi o ka malama, hele mai o Nebukaneza ke alii o Babulona, a me kona poe kaua a pau, i Ierusalema, a ku e ia wahi; a nana iho la i pa a puni ona.
2 Also ward die Stadt belagert bis ins elfte Jahr des Königs Zedekia.
A hoopilikiaia ke kulanakauhale, a hiki i ka makahiki umikumamakahi o Zedekia ke alii.
3 Aber am neunten Tag des (vierten) Monats ward der Hunger stark in der Stadt, daß das Volk des Landes nichts zu essen hatte.
I ka la eiwa o ka ha o ka malama, ua ikaika ka wi ma ke kulanakauhale, aohe ai na na kanaka o ka aina.
4 Da brach man in die Stadt; und alle Kriegsmänner flohen bei der Nacht auf dem Wege durch das Tor zwischen zwei Mauern, der zu des Königs Garten geht. Aber die Chaldäer lagen um die Stadt. Und er floh des Weges zum blachen Felde.
A ua hoopioia ke kulanakauhale. a holo aku la ua kanakakoa a pau i ka po, ma ke ala o ka ipuka mawaena o na papohaku elua, ma ke kihapai o ke alii; (a o ko Kaledea e noho ana a puni ke kulanakauhale: ) a hele aku la [ke alii] i ke ala o ka papu.
5 Aber die Macht der Chaldäer jagte dem König nach, und sie ergriffen ihn im blachen Felde zu Jericho, und alle Kriegsleute, die bei ihm waren, wurden von ihm zerstreut.
A hahai aku la ka poe kaua o ko Kaledea mahope o ke alii, a loaa ia lakou ia ma na papu o Ieriko; a ua puehu liilii kona poe kaua mai ona aku la.
6 Sie aber griffen den König und führten ihn hinauf zum König von Babel gen Ribla; und sie sprachen ein Urteil über ihn.
Lalau aku la lakou i ke alii, a lawe aku ia ia i ko alii o Babulona ma Ribela, a hoohewa lakou ia ia.
7 Und sie schlachteten die Kinder Zedekias vor seinen Augen und blendeten Zedekia die Augen und banden ihn mit Ketten und führten ihn gen Babel.
A pepehi aku la lakou i na keiki a Zedekia imua o kona maka, a poalo ae la i na maka o Zedekia, a hoopaa aku la lakou ia ia i na kupee elua, a lawe aku la lakou ia ia i Babulona.
8 Am siebenten Tag des fünften Monats, das ist das neunzehnte Jahr Nebukadnezars, des Königs zu Babel, kam Nebusaradan, der Hauptmann der Trabanten, des Königs zu Babels Knecht, gen Jerusalem
A i ka lima o ka malama, i ka hiku o ka la o ka malama, oia ka umikumamaiwa o na makahiki o ke alii, o Nebukaneza, ke alii o Babulona, hele mai i Ierusalema o Nebuzaraduna, ka luna o ka poe koa, ke kauwa a ke alii o Babulona.
9 und verbrannte das Haus des HERRN und das Haus des Königs und alle Häuser zu Jerusalem; alle großen Häuser verbrannte er mit Feuer.
A puhi aku la i ka hale o Iehova, a me ka hale o ke alii, a me na halo a pau o Ierusalema, a puhi aku la hoi i ke ahi i kela hale keia hale o ka poe koikoi a pau.
10 Und die ganze Macht der Chaldäer, die mit dem Hauptmann war, zerbrach die Mauer um Jerusalem her.
A o ka puali a pau o Kaledea me ka luna koa, hoohiolo lakou i na papohaku o Ierusalema a puni.
11 Das andere Volk aber, das übrig war in der Stadt, und die zum König von Babel fielen, und den andern Haufen führte Nebusaradan, der Hauptmann, weg.
A o ke koena o na kanaka i waihoia ma ke kulanakauhale, a me ka poe i haule mamuli o ke alii o Babulona, a me ke koena o ka lehulehu, o lakou ka Nebuzaradana, ka luna koa, i lawe pio aku.
12 Und von den Geringsten im Lande ließ der Hauptmann Weingärtner und Ackerleute.
A o ka poe ilihune o ka aina, o lakou ka ka luna koa i waiho i poe malama i na pawaina, a i poe mahiai.
13 Aber die ehernen Säulen am Hause des HERRN und die Gestühle und das eherne Meer, das am Hause des HERRN war, zerbrachen die Chaldäer und führten das Erz gen Babel.
A o na kia keleawe ma ka halo o Iehova, a o na kumu me ke kai keleawe ma ka hale o Iehova, oia ka ko Kaledea i wawahi iho, a lawe aku i ke keleawe o ia mau mea i Babulona.
14 Und die Töpfe, Schaufeln, Messer, Löffel und alle ehernen Gefäße, womit man diente, nahmen sie weg.
A o na ipuhao, a me na mea kopeahi, a me na upakolikukui, a me na puna, a me na ipu keleawe a pau, na mea a na kahuna i lawelawe ai, oia ka lakou i lawe aku la.
15 Dazu nahm der Hauptmann die Pfannen und Becken, was golden und silbern war,
A o na ipuahi, a me na bola, a o na mea gula i hanaia i ke gula, a me na mea kala i hanaia i ke kala, oia mau mea ka ka luna koa i lawe aku la.
16 die zwei Säulen, das Meer und das Gestühle, das Salomo gemacht hatte zum Hause des HERRN. Es war nicht zu wägen das Erz aller dieser Gefäße.
O na kia elua, hookahi ipunui, a me na kumu, na mea a Solomona i hana'i no ka hale o Iehova; o ke keleawe o ia mau mea, aole i kaupaonaia.
17 Achtzehn Ellen hoch war eine Säule, und ihr Knauf darauf war auch ehern und drei Ellen hoch, und das Gitterwerk und die Granatäpfel an dem Knauf umher war alles ehern. Auf diese Weise war auch die andere Säule mit dem Gitterwerk.
He umikumamawalu kubita ke kiekie o kekahi kia, a o ke poo maluna ona he keleawe ia; a ekolu kubita ka loihi o ke poo; a o na mea i ulanaia, a me na pomegerane i hoopuniia maluna o ke poo, he keleawe wale no ia; a like me keia ka lua o na kia me ka mea i ulanaia.
18 Und der Hauptmann nahm den Obersten Priester Seraja und den Priester Zephania, den nächsten nach ihm, und die drei Türhüter
A lawe aku la ka luna koa ia Seraia ke kahuua nui, a ia Zepania, ke kahuna lua, a me na kiaipuka ekolu.
19 und einen Kämmerer aus der Stadt, der gesetzt war über die Kriegsmänner, und fünf Männer, die stets vor dem König waren, die in der Stadt gefunden wurden, und den Schreiber des Feldhauptmanns, der das Volk im Lande zum Heer aufbot, und sechzig Mann vom Volk auf dem Lande, die in der Stadt gefunden wurden;
A lawe aku la ia mai ke kulanakauhale aku i kekahi luna, ka mea i hoonohoia maluna o na kanaka kaua, a i elima kanaka punahele o ke alii, ka poe i loaa ma ke kulanakauhale, a i ke kakauolelo o ka luna kaua, nana i alakai i ke kaua i na kanaka o ka aina, a me na kanaka o ka aina he kanaono i loaa ma ke kulanakauhale.
20 diese brachte Nebusaradan, der Hauptmann, und brachte sie zum König von Babel zu Ribla.
A lawe aku la o Nebuzaradana ka luna koa ia lakou, a alakai aku la ia lakou i ke alii o Babulona ma Ribela.
21 Und der König von Babel schlug sie tot zu Ribla im Lande Hamath. Also ward Juda weggeführt aus seinem Lande.
Pepehi aku la ke alii o Babulona ia lakou, a make lakou ia ia ma Ribela i ka aina o Hamata, A ua laweia aku o ka Iuda mai ko lakou aina aku.
22 Aber über das übrige Volk im Lande Juda, das Nebukadnezar, der König von Babel, übrigließ, setzte er Gedalja, den Sohn Ahikams, des Sohnes Saphans.
A o na kanaka i koe ma ka aina o ka Iuda, ka poe a Nebukaneza ke alii o Babulona i waiho ai, hoonoho aku la oia ia Gedalia, ke keiki a Ahikama, ke keiki a Sapana, maluna o lakou.
23 Da nun alle Hauptleute des Kriegsvolks und die Männer hörten, daß der König von Babel Gedalja eingesetzt hatte, kamen sie zu Gedalja gen Mizpa, nämlich Ismael, der Sohn Nethanjas, und Johanan, der Sohn Kareahs, und Seraja, der Sohn Thanhumeths, der Netophathiter, und Jaasanja, der Sohn des Maachathiters, samt ihren Männern.
A lohe na luna a pau o na kaua, o lakou, a me ko lakou poe kanaka, ua hoonoho ke alii o Babulona ia Gedalia i luna, hele mai io Gedalia la ma Mizepa, o Isemaela ke keiki a Netania, a o Iohanana ke keiki a Karea, a o Seraia ke keiki a Tanehumeta no Netopa, a o Iaazania ke keiki a ke kanaka no Maaka, o lakou, a me ko lakou poe kanaka.
24 Und Gedalja schwur ihnen und ihren Männern und sprach zu ihnen: Fürchtet euch nicht, untertan zu sein den Chaldäern; bleibet im Lande und seid untertänig dem König von Babel, so wird's euch wohl gehen!
Hoohiki iho la oia ia lakou, a i ko lakou poe kanaka, a i aku la ia lakou, Mai makau oukou i ka hookauwa ana na ko Kaledea: e noho i ka aina, a e malama i ke alii o Babulona, a e pono auanei oukou.
25 Aber im siebenten Monat kam Ismael, der Sohn Nethanjas, des Sohnes Elisamas, vom königlichen Geschlecht, und zehn Männer mit ihm, und sie schlugen Gedalja tot, dazu die Juden und Chaldäer, die bei ihm waren zu Mizpa.
Aka, i ka hiku o ka malama, hele mai o Isemaela, ke keiki a Netania ke keiki a Elisama, no ka ohana alii, a he umi na kanaka me ia, a pepehi iho la ia Gedalia, a make iho la ia, a me na Iudaio, me ko Kaledea me ia ma Mizepa.
26 Da machte sich auf alles Volk, klein und groß, und die Obersten des Kriegsvolks und kamen nach Ägypten; denn sie fürchteten sich vor den Chaldäern.
A ku ae la na kanaka a pau, na mea uuku, a me na mea nui, a me na luna o na kaua, a hele aku la i Aigupita; no ka mea, ua makau lakou i ko Kaledea.
27 Aber im siebenunddreißigsten Jahr, nachdem Jojachin, der König Juda's, weggeführt war, am siebenundzwanzigsten Tag des zwölften Monats, hob Evil-Merodach, der König zu Babel im ersten Jahr seines Königreichs das Haupt Jojachins, des Königs Juda's, aus dem Kerker hervor
A i ka makahiki kanakolukumamahiku o ka noho pio ana o Iehoiakina, ke alii o ka Iuda, i ka malama umikumatnalua, i ka la iwakalua kumamahiku o ka malama, o Evilemerodaka, ke alii o Babulona, i ka makahiki ana i lilo ai i alii, hookiekie ae la ia i ke poo o Iehoiakina, ke alii o ka Iuda, mai ka halepaahao mai.
28 und redete freundlich mit ihm und setzte seinen Stuhl über die Stühle der Könige, die bei ihm waren zu Babel,
A olelo oluolu aku ia ia, a haawi aku ia ia i noho alii maluna o ka noho alii o na'lii me ia ma Babulona.
29 und wandelte die Kleider seines Gefängnisses, und er aß allewege vor ihm sein Leben lang;
A hoololi iho la i kona lole aahu o ka halepaahao; a ai mau iho la ia i ka ai imua ona i na la a pau o kona ola ana.
30 und es ward ihm ein Teil bestimmt, das man ihm allewege gab vom König, auf einen jeglichen Tag sein ganzes Leben lang.
A o kana wahi ai, oia wahi mau no i ka haawiia nana, he wahi no kela la, no keia la, i na la a pau o kona ola ana.