< Sprueche 23 >
1 Wenn du sitzest und issest mit einem HERRN, so merke, wen du vor dir hast,
Soki ovandi mpo na kolia mesa moko elongo na mokonzi, tala malamu moto oyo azali liboso na yo.
2 und setze ein Messer an deine Kehle, willst du das Leben behalten.
Tia mbeli na mongongo na yo soki ozalaka lokoso.
3 Wünsche dir nicht seiner Speise, denn es ist falsch Brot.
Kolula te bilei na ye ya kitoko, pamba te, tango mosusu, ezali na yango bololo.
4 Bemühe dich nicht, reich zu werden, und laß ab von deinen Fündlein!
Koboma nzoto te mpo na koluka kozwa bomengo, kotia mayele na yo te kati na yango.
5 Laß deine Augen nicht fliegen dahin, das du nicht haben kannst; denn dasselbe macht ihm Flügel wie ein Adler und fleugt gen Himmel.
Tango okobwaka miso na ngambo ya bomengo, ekobunga, pamba te ezalaka na mapapu mpe epumbwaka na likolo makasi lokola mpongo.
6 Iß nicht Brot bei einem Neidischen und wünsche dir seiner Speise nicht.
Kolia te bilei ya moto oyo azali kotala yo na miso mabe mpe kolula te bilei na ye ya kitoko,
7 Denn wie ein Gespenst ist er inwendig. Er spricht: Iß und trink! und sein Herz ist doch nicht an dir.
pamba te azalaka ndenge makanisi ya motema na ye ezali. Alobaka: « Lia mpe mela, » kasi motema na ye ezali elongo na yo te.
8 Deine Bissen, die du gegessen hattest mußt du ausspeien und mußt deine freundlichen Worte verloren haben.
Okosanza eteni oyo oliaki, mpe maloba na yo ya kitoko ekokende pamba.
9 Rede nicht vor des Narren Ohren; denn er verachtet die Klugheit deiner Rede.
Kolobaka na zoba te, pamba te akotiola bwanya ya maloba na yo.
10 Treibe nicht zurück die vorigen Grenzen und gehe nicht auf der Waisen Acker!
Kozongisa te na sima mondelo ya kala mpe kokota te na bilanga ya bana bitike,
11 Denn ihr Erlöser ist mächtig; der wird ihre Sache wider dich ausführen.
pamba te Molobeli na bango azalaka makasi, akozwa makambo na bango na maboko mpo na kotelemela yo.
12 Gib dein Herz zur Zucht und deine Ohren zu vernünftiger Rede.
Tika ete motema na yo endimaka kotosa mibeko, mpe matoyi na yo eyokaka maloba ya boyebi!
13 Laß nicht ab, den Knaben zu züchtigen; denn wo du ihn mit der Rute hauest, so darf man ihn nicht töten.
Kozangisa te kopesa mwana etumbu; soki obeti ye fimbu, akokufa te.
14 Du hauest ihn mit der Rute; aber du errettest seine Seele von der Hölle. (Sheol )
Na kobeta ye fimbu, okokangola molimo na ye na lifelo. (Sheol )
15 Mein Sohn, so du weise bist, so freuet sich auch mein Herz;
Mwana na ngai, soki motema na yo ezali na bwanya, motema na ngai ekozala na esengo.
16 und meine Nieren sind froh, wenn deine Lippen reden, was recht ist.
Solo, bomoto na ngai nyonso ekotonda na esengo, soki bibebu na yo elobi makambo ya sembo.
17 Dein Herz folge nicht den Sündern, sondern sei täglich in der Furcht des HERRN.
Tika ete motema na yo elulaka te bato ya masumu, kasi zalaka tango nyonso na posa makasi ya kotosa Yawe;
18 Denn es wird dir hernach gut sein und dein Warten wird nicht fehlen.
pamba te suka na yo ekozala solo malamu mpe elikya na yo ekozala ya pamba te.
19 Höre, mein Sohn, und sei weise und richte dein Herz in den Weg.
Mwana na ngai, yoka mpe zala na bwanya, batela motema na yo kati na nzela ya sembo.
20 Sei nicht unter den Säufern und Schlemmern;
Kozala esika moko te na balangwi masanga to na bato ya lokoso,
21 denn die Säufer und Schlemmer verarmen, und ein Schläfer muß zerrissene Kleider tragen.
pamba te balangwi masanga mpe bato na lokoso bakomaka babola, mpe bogoyigoyi ekolatisa bango bilamba epasuka.
22 Gehorche deinem Vater, der dich gezeugt hat, und verachte deine Mutter nicht, wenn sie alt wird!
Yokela tata oyo aboti yo, mpe kotiola mama na yo te ata soki anuni.
23 Kaufe Wahrheit und verkaufe sie nicht, Weisheit, Zucht und Verstand.
Luka bosolo, kasi koteka yango te; sala se bongo na bwanya, na mateya mpe na mayele.
24 Ein Vater des Gerechten freuet sich, und wer einen Weisen gezeugt hat, ist fröhlich darüber.
Tata ya moto ya sembo akozala na esengo mingi, mpe moto oyo abota mwana ya bwanya akosepela kati na ye.
25 Laß sich deinen Vater und deine Mutter freuen und fröhlich sein, die dich gezeuget hat.
Tika ete tata na yo mpe mama na yo basepela! Tika ete mama oyo abota yo azala na esengo!
26 Gib mir, mein Sohn, dein Herz und laß deinen Augen meine Wege wohlgefallen.
Mwana na ngai ya mobali, pesa ngai motema na yo, mpe tika ete miso na yo esepela na nzela na ngai!
27 Denn eine Hure ist eine tiefe Grube, und die Ehebrecherin ist eine enge Grube.
Pamba te mwasi ya ndumba azali lokola libulu ya monene, mpe mwasi ya mopaya azali lokola libulu ya mozindo.
28 Auch lauert sie wie ein Räuber und die Frechen unter den Menschen sammelt sie zu sich.
Mwasi ya ndumba atelemaka na ekenge lokola moyibi mpe akomisaka mibali bazoba koleka.
29 Wo ist Weh? Wo ist Leid? Wo ist Zank? Wo ist Klagen? Wo sind Wunden ohne Ursache? Wo sind rote Augen?
Mpo na nani: « Ah ngai, mawa! » Mpo na nani: « Eh! » Mpo na nani koswanaswana? Mpo na nani kolelalela? Mpo na nani kowelana ezanga tina? Mpo na nani kotelisa miso?
30 Nämlich, wo man beim Wein liegt und kommt auszusaufen, was eingeschenkt ist.
Mpo na bato oyo bawumelaka liboso ya masanga ya vino, mpo na bato oyo bamelaka masanga ya makasi.
31 Siehe den Wein nicht an, daß er so rot ist und im Glase so schön stehet. Er gehet glatt ein;
Kotalaka te masanga ya vino tango ezali motane, tango ezali kongala kati na kopo mpe kokita na pete na mongongo.
32 aber danach beißt er wie eine Schlange und sticht wie eine Otter.
Na suka na yango, ekoswa yo lokola nyoka mpe ekotia yo minu lokola etupa.
33 So werden deine Augen nach andern Weibern sehen, und dein Herz wird verkehrte Dinge reden,
Miso na yo ekomona biloko na ndenge ya kokamwa, mpe motema na yo ekobimisa makambo ya bozoba.
34 und wirst sein wie einer, der mitten im Meer schläft, und wie einer schläft oben auf dem Mastbaum.
Boye, okokoma lokola moto oyo alali kati na ebale monene, mpe lokola moto oyo alali na songe ya nzete ya molayi.
35 Sie schlagen mich, aber es tut mir nicht weh; sie klopfen mich, aber ich fühle es nicht. Wann will ich aufwachen, daß ich's mehr treibe?
Okoloba: « Babeti ngai, kasi nazali koyoka pasi te; babeti ngai fimbu, kasi nazali koyoka eloko te! Tango nini nakolamuka? Nakozongela lisusu komela vino. »