< 4 Mose 10 >

1 Und der HERR redete mit Mose und sprach:
Pǝrwǝrdigar Musaƣa sɵz ⱪilip mundaⱪ dedi: —
2 Mache dir zwo Trommeten von dichtem Silber, daß du ihrer brauchest, die Gemeine zu berufen, und wenn das Heer aufbrechen soll.
Sǝn ɵzünggǝ ikki kanay yasatⱪin; ularni kümüxtin soⱪtur. Ular jamaǝtni yiƣixⱪa, xundaⱪla jamaǝtni bargaⱨlirini yiƣixturup yolƣa qiⱪixⱪa qaⱪirix üqün ixlitilidu.
3 Wenn man mit beiden schlecht bläset, soll sich zu dir versammeln die ganze Gemeine vor die Tür der Hütte des Stifts.
Ikki kanay qelinƣanda pütkül jamaǝt sening yeningƣa jamaǝt qediri dǝrwazisining aldiƣa yiƣilidiƣan bolsun.
4 Wenn man nur mit einer schlecht bläset, so sollen sich zu dir versammeln die Fürsten und die Obersten über die Tausende in Israel.
Əgǝr yalƣuz biri qelinsa, ǝmirliri, yǝni mingliƣan Israillarning mingbexiliri sening yeningƣa kelip yiƣilsun.
5 Wenn ihr aber trommetet, so sollen die Lager aufbrechen, die gegen Morgen liegen.
Silǝr ⱪattiⱪ yuⱪiri awaz bilǝn qalƣanda kün qiⱪix tǝrǝptiki bargaⱨlar yolƣa qiⱪsun.
6 Und wenn ihr zum andernmal trommetet, so sollen die Lager aufbrechen, die gegen Mittag liegen. Denn wenn sie reisen sollen, so sollt ihr trommeten.
Andin silǝr ikkinqi ⱪetim ⱪattiⱪ, yuⱪiri awaz bilǝn qalƣanda jǝnub tǝrǝptiki bargaⱨlar yolƣa qiⱪsun; ular yolƣa qiⱪⱪan qaƣda kanay ⱪattiⱪ, yuⱪiri awaz bilǝn qelinixi kerǝktur.
7 Wenn aber die Gemeine zu versammeln ist, sollt ihr schlecht blasen und nicht trommeten.
Jamaǝtni yiƣilixⱪa qaⱪiridiƣan qaƣda, kanay qelinglar, ǝmma ⱪattiⱪ, yuⱪiri awaz bilǝn qalmanglar;
8 Es sollen aber solch Blasen mit den Trommeten die Söhne Aarons, die Priester, tun; und soll euer Recht sein ewiglich bei euren Nachkommen.
Ⱨarunning ǝwladliri, kaⱨin bolƣanlar kanaylarni qalsun; bular silǝrgǝ ǝwladmu-ǝwlad bir ǝbǝdiy bǝlgilimǝ bolsun.
9 Wenn ihr in einen Streit ziehet in eurem Lande wider eure Feinde, die euch beleidigen, so sollt ihr trommeten mit den Trommeten, daß euer gedacht werde vor dem HERRN, eurem Gott, und erlöset werdet von euren Feinden.
Əgǝr silǝr ɵz zemininglarda silǝrgǝ zulum salƣan düxmininglar bilǝn jǝng ⱪilixⱪa qiⱪsanglar, ⱪattiⱪ, yuⱪiri awaz bilǝn qelinglar. Xuning bilǝn ɵzünglarning Hudasi bolƣan Pǝrwǝrdigarning aldida yad etilip, düxmininglardin ⱪutulisilǝr.
10 Desselbigengleichen, wenn ihr fröhlich seid an euren Festen und in euren Neumonden, sollt ihr mit den Trommeten blasen über eure Brandopfer und Dankopfer, daß es sei euch zum Gedächtnis vor eurem Gott. Ich bin der HERR, euer Gott.
Buningdin baxⱪa, huxal künliringlarda, bekitilgǝn ⱨeytliringlarda wǝ ayning birinqi künliridǝ, silǝr kɵydürmǝ ⱪurbanliⱪ wǝ inaⱪliⱪ ⱪurbanliⱪlirini sunƣininglarda, ⱪurbanliⱪlarning aldida turup kanay qelinglar; xuning bilǝn [kanaylar] silǝrni Hudayinglarƣa ǝslǝtküqi bolidu; Mǝn Hudayinglar Pǝrwǝrdigardurmǝn.
11 Am zwanzigsten Tage im andern Monden des andern Jahres erhub sich die Wolke von der Wohnung des Zeugnisses.
Ikkinqi yili, ikkinqi ayning yigirminqi küni bulut ⱨɵküm-guwaⱨliⱪ qedirining üstidin kɵtürüldi;
12 Und die Kinder Israel brachen auf und zogen aus der Wüste Sinai, und die Wolke blieb in der Wüste Paran.
xuning bilǝn Israillar Sinay qɵlidin qiⱪip, yol elip sǝpǝrlirini baxlidi; bulut Paran qɵlidǝ tohtidi.
13 Es brachen aber auf die ersten nach dem Wort des HERRN durch Mose.
Bu ularning birinqi ⱪetim Pǝrwǝrdigarning Musaning wastisi bilǝn ⱪilƣan ǝmri boyiqǝ yolƣa qiⱪixi boldi.
14 Nämlich das Panier des Lagers der Kinder Juda zog am ersten mit ihrem Heer; und über ihr Heer war Nahesson, der Sohn Amminadabs.
Yǝⱨuda bargaⱨi ɵzining tuƣi astida ⱪoxun-ⱪoxun bolup aldi bilǝn yolƣa qiⱪti; ⱪoxunning baxliⱪi Amminadabning oƣli Naⱨxon idi.
15 Und über das Heer des Stamms der Kinder Isaschar war Nethaneel, der Sohn Zuars.
Issakar ⱪǝbilisi ⱪoxunining baxliⱪi Zuarning oƣli Nǝtanǝl idi.
16 Und über das Heer des Stamms der Kinder Sebulon war Eliab, der Sohn Helons.
Zǝbulun ⱪǝbilisi ⱪoxunining baxliⱪi Ⱨelonning oƣli Eliab idi.
17 Da zerlegte man die Wohnung, und zogen die Kinder Gerson und Merari und trugen die Wohnung.
Andin ibadǝt qediri quwulup, Gǝrxonning ǝwladliri bilǝn Mǝrarining ǝwladliri uni kɵtürüp yolƣa qiⱪti.
18 Danach zog das Panier des Lagers Ruben mit ihrem Heer; und über ihr Heer war Elizur, der Sohn Sedeurs.
Rubǝn bargaⱨi ɵzining tuƣi astida ⱪoxun-ⱪoxun bolup yolƣa qiⱪti; ⱪoxunning baxliⱪi Xidɵrning oƣli Əlizur idi.
19 Und über das Heer des Stamms der Kinder Simeon war Selumiel, der Sohn Zuri-Saddais.
Ximeon ⱪǝbilisi ⱪoxunining baxliⱪi Zuri-xaddayning oƣli Xelumiyǝl idi.
20 Und Eliasaph, der Sohn Deguels, über das Heer des Stamms der Kinder Gad.
Gad ⱪǝbilisi ⱪoxunining baxliⱪi Deuǝlning oƣli Əliasaf idi.
21 Da zogen auch die Kahathiten und trugen das Heiligtum; und jene richteten die Wohnung auf, bis diese hernach kamen.
Andin Koⱨatlar muⱪǝddǝs buyumlarni kɵtürüp yolƣa qiⱪti; ular yetip kelixtin burun ibadǝt qedirini [kɵtürgüqilǝr] kelip uni tiklǝp ⱪoyuxⱪanidi.
22 Danach zog das Panier des Lagers der Kinder Ephraim mit ihrem Heer; und über ihr Heer war Elisama der Sohn Ammihuds.
Əfraim bargaⱨi ɵzining tuƣi astida ⱪoxun-ⱪoxun bolup yolƣa qiⱪti; ⱪoxunning baxliⱪi Ammiⱨudning oƣli Əlixama idi.
23 Und Gamliel, der Sohn Pedazurs, über das Heer des Stamms der Kinder Manasse.
Manassǝⱨ ⱪǝbilisi ⱪoxunining baxliⱪi Pidaⱨzurning oƣli Gamaliyǝl idi.
24 Und Abidan, der Sohn Gideonis, über das Heer des Stamms der Kinder Benjamin.
Binyamin ⱪǝbilisi ⱪoxunining baxliⱪi Gideonining oƣli Abidan idi.
25 Danach zog das Panier des Lagers der Kinder Dan mit ihrem Heer; und so waren die Lager alle auf. Und Ahi-Eser, der Sohn Ammi-Saddais, war über ihr Heer.
Dan bargaⱨi ⱨǝmmǝ bargaⱨlarning arⱪa muⱨapizǝtqisi bolup, ɵzining tuƣi astida ⱪoxun-ⱪoxun bolup yolƣa qiⱪti; ⱪoxunning baxliⱪi Ammixaddayning oƣli Aⱨiǝzǝr idi.
26 Und Pagiel, der Sohn Ochrans, über das Heer des Stamms der Kinder Asser.
Axir ⱪǝbilisi ⱪoxunining baxliⱪi Okranning oƣli Pagiyǝl idi.
27 Und Ahjra, der Sohn Enans, über das Heer des Stamms der Kinder Naphthali.
Naftali ⱪǝbilisi ⱪoxunining baxliⱪi Enanning oƣli Aⱨira idi.
28 So zogen die Kinder Israel mit ihrem Heer.
Bular Israillar yolƣa qiⱪⱪanda ⱪoxun-ⱪoxun bolup mengix tǝrtipi idi; ular xu tǝriⱪidǝ yolƣa qiⱪti.
29 Und Mose sprach zu seinem Schwager Hobab, dem Sohn Reguels, aus Midian: Wir ziehen dahin an die Stätte, davon der HERR gesagt hat: Ich will sie euch geben; so komm nun mit uns, wollen wir das Beste bei dir tun denn der HERR hat Israel Gutes zugesagt.
Musa ɵzining ⱪeynatisi, Midiyanliⱪ Reuǝlning oƣli Ⱨobabⱪa: — Biz Pǝrwǝrdigar wǝdǝ ⱪilƣan yǝrgǝ ⱪarap sǝpǝr ⱪiliwatimiz, U: «Mǝn u yǝrni silǝrgǝ miras ⱪilip berimǝn» degǝn; ɵzlirining biz bilǝn billǝ mengixlirini ɵtünimǝn, biz siligǝ yahxi ⱪaraymiz, qünki Pǝrwǝrdigar Israil toƣruluⱪ bǝht-saadǝt ata ⱪilimǝn dǝp wǝdǝ bǝrgǝn, — dedi.
30 Er aber antwortete: Ich will nicht mit euch, sondern in mein Land zu meiner Freundschaft ziehen.
Lekin Ⱨobab Musaƣa: — Yaⱪ, mǝn ɵz yurtum, ɵz uruⱪ-tuƣⱪanlirimƣa ketimǝn, — dedi.
31 Er sprach: Lieber, verlaß uns nicht, denn du weißest, wo wir in der Wüste uns lagern sollen, und sollst unser Auge sein.
Musa uningƣa: Bizdin ayrilip kǝtmisilǝ; qünki sili qɵldǝ ⱪandaⱪ bargaⱨ ⱪuriximiz kerǝklikini bilila, sili bizgǝ kɵz bolup bǝrsilǝ.
32 Und wenn du mit uns zeuchst: was der HERR Gutes an uns tut, das wollen wir an dir tun.
Xundaⱪ boliduki, biz bilǝn billǝ barsila, kǝlgüsidǝ Pǝrwǝrdigar bizgǝ ⱪandaⱪ yahxiliⱪ ⱪilsa, bizmu siligǝ xundaⱪ ⱪilimiz! — dedi.
33 Also zogen sie von dem Berge des HERRN drei Tagreisen, und die Lade des Bundes des HERRN zog vor ihnen her die drei Tagreisen, ihnen zu weisen, wo sie ruhen sollten.
Israillar Pǝrwǝrdigar teƣidin yolƣa qiⱪip üq kün yol mangdi; Pǝrwǝrdigarning ǝⱨdǝ sanduⱪi ularƣa aram alidiƣan yǝr izdǝp ularning aldida üq kün yol baxlap mangdi.
34 Und die Wolke des HERRN war des Tages über ihnen; wenn sie aus dem Lager zogen.
Ular qedirlirini yiƣixturup yolƣa qiⱪidiƣan qaƣlarda, Pǝrwǝrdigarning buluti ⱨaman ularning üstidǝ bolatti.
35 Und wenn die Lade zog, so sprach Mose: HERR, stehe auf, laß deine Feinde zerstreuet, und die dich hassen, flüchtig werden vor dir!
Əⱨdǝ sanduⱪi yolƣa qiⱪidiƣan qaƣda Musa: «Ornungdin turƣaysǝn, i Pǝrwǝrdigar; düxmǝnliring tiripirǝn bolsun; Sanga ɵqlǝr yüzüngning aldidin ⱪaqsun!» — dǝytti.
36 Und wenn sie ruhete, so sprach er: Komm wieder, HERR, zu der Menge der Tausende Israels!
Əⱨdǝ sanduⱪi tohtiƣan qaƣda u: «Ⱪaytip kǝlgǝysǝn, i Pǝrwǝrdigar, mingliƣan-tümǝnligǝn Israil hǝlⱪi arisiƣa ⱪaytip kǝlgǝysǝn!» — dǝytti.

< 4 Mose 10 >