< Psalm 92 >
1 Ein Lied, ein Gesang, für den Sabbattag. Gar köstlich ist's, dem Herrn zu danken und Deinem Namen, Höchster, Lob zu singen,
Faarfannaa Guyyaa Sanbataa Faarfatamu. Waaqayyoon, galateeffachuun, yaa Waaqa Waan Hundaa Olii, maqaa keetiif faarfachuun gaarii dha.
2 des Morgens Deine Huld zu künden und in den Nächten Deine Treue
Jaalala kee ganamaan, amanamummaa kees halkaniin labsuun,
3 zum Psalter mit zehn Saiten und zur Harfe, zum Saitenspiele auf der Zither.
kiraara ribuu kudhaniitiin, sagalee baganaatiinis labsuun gaarii dha.
4 Du, Herr, erfreust mich durch Dein Tun; ich juble über Deiner Hände Werk.
Yaa Waaqayyo, ati hojii keetiin na gammachiiftaatii; ani sababii hojii harka keetiitiif gammachuudhaan nan faarfadha.
5 Wie groß sind Deine Werke, Herr, und Deine Pläne tief!
Yaa Waaqayyo, hojiin kee akkam guddaa dha; yaadni kees akkam gad fagoo dha!
6 Der Törichte bemerkt es nimmer; der Tor beachtet's nicht.
Namni qalbii hin qabne waan kana beekuu hin dandaʼu; gowwaanis hin hubatu;
7 Wenn Frevler blühn, so ist's wie mit dem Gras. Die Übeltäter sprossen alle nur, damit sie ewig untergehen.
hamoonni yoo akkuma margaa biqilan iyyuu, jalʼoonni hundinuus yoo daraaran iyyuu, isaan bara baraan ni barbadaaʼu.
8 Du aber bist der Höchste, Herr, in Ewigkeit.
Yaa Waaqayyo, ati garuu bara baraan ol ol jetta.
9 Denn Deine Feinde kommen um, Herr, Deine Feinde; die Übeltäter werden allesamt zerstreut.
Yaa Waaqayyo, kunoo diinota kee, kunoo diinonni kee ni badu; warri jalʼina hojjetan hundinuus ni bittinneeffamu.
10 Dem wilden Stiere gleich wächst meine Kraft; gleichwie von Öl, so ist mein Alter frisch.
Ati gaanfa koo akka gaanfa gafarsaa ol ol qabde; zayitii haaraa natti dhangalaafte.
11 Mein Auge sieht mit Lust auf meine Gegner; mit Freuden hört mein Ohr von meiner Widersacher Niederlagen.
Iji koo moʼatamuu diinota koo argeera; gurri koos badiisa jalʼoota natti kaʼanii dhagaʼeera.
12 Der Fromme sproßt wie eine Palme, und wächst wie eine Zeder auf dem Libanon,
Qajeeltonni akkuma muka meexxii ni dagaagu; akkuma birbirsa Libaanoonitti ni guddatu;
13 ins Haus des Herrn verpflanzt und in den Höfen unseres Gottes grünend,
isaan mana Waaqayyoo keessa dhaabamanii jiru; oobdii Waaqa keenyaa keessattis itti tolee misanii jiran.
14 sie tragen noch im Alter Früchte, beständig grün und markig bleibend,
Isaan amma iyyuu bara dullumaa keessa ija naqatu; gabbataniis dagaaganii jiraatu.
15 zur Kunde, daß der Herr gerecht, daß er mein Hort ist ohne Tadel.
Isaanis, “Waaqayyo tolaa dha; inni Kattaa koo ti; hamminni isa keessa hin jiru” jedhanii labsu.