< Psalm 61 >
1 Auf den Siegesspender, mit Saitenspiel, von David. "Hör, Gott, mein Rufen! Vernimm mein Flehen!
För sångmästaren, till strängaspel; av David.
2 Ich rufe von des Landes Grenze zu Dir in meiner Herzensnot: Auf einen Felsen führe mich, der sonst für mich zu hoch!"
Hör, o Gud, mitt rop, akta på min bön.
3 Denn Du bist meine Zuversicht, ein fester Turm vorm Feinde.
Från jordens ända ropar jag till dig, ty mitt hjärta försmäktar; för mig upp på en klippa, som är mig alltför hög.
4 In Deinem Zelte laß mich ewig weilen, mich bergen in dem Schatten Deiner Flügel! (Sela)
Ty du är min tillflykt, ett starkt torn mot fienden.
5 Wenn du auf mein Gelübde hörest, Gott, und denen ihr Begehr erfüllst, die Deinen Namen fürchten,
Låt mig bo i din hydda evinnerligen; under dina vingars beskärm tager jag min tillflykt. (Sela)
6 dann füg des Königs Tagen viele andere zu! Dann seien seine Jahre lang, wie nur in der Geschlechterreihe!
Ty du, o Gud, hör mina löften, åt dem som frukta ditt namn giver du en arvedel.
7 Er throne ewiglich vor Gottes Angesicht! Und Lieb und Treue mögen ihn beschützen!
Du förökar konungens dagar; hans år skola vara från släkte till släkte.
8 Dann will ich Deinem Namen immerdar lobsingenund mein Gelübde Tag für Tag einlösen.
Må han sitta på sin tron inför Gud evinnerligen; låt nåd och trofasthet bevara honom. Då skall jag lovsjunga ditt namn till evig tid, i det jag får infria mina löften dag efter dag.