Psalm 129

1 Ein Stufenlied. - Sie haben mich schon oft von Jugend an bedrängt." So spreche Israel!

En vallfartssång. Mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom -- så säge Israel --

2 "Schon oft von Jugend an bedrängt, jedoch nicht überwältigt.

mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom, dock blevo de mig ej övermäktiga.

3 Mit meinem Rücken pflügten sie und dehnten ihre Ackerfelder in die Weite.

På min rygg hava plöjare plöjt och dragit upp långa fåror.

4 Der Herr jedoch, gerecht, zerhaut der Frevler Stränge."

Men HERREN är rättfärdig och har huggit av de ogudaktigas band.

5 In Schande sollen weichen all die Hasser Sions.

De skola komma på skam och vika tillbaka, så många som hata Sion.

6 Sie seien wie das Gras auf Dächern, das vor dem Blühen schon verdorrt!

De skola bliva lika gräs på taken, som vissnar, förrän det har vuxit upp;

7 Der Schnitter füllt nicht seine Hand damit, nicht seinen Schoß der Garbenbinder.

ingen skördeman fyller därmed sin hand, ingen kärvbindare sin famn,

8 Und keiner der Vorübergehenden ruft: "Des Herren Segen über euch! Wir grüßen euch im Namen des Herrn."

och de som gå där fram kunna icke säga: "HERRENS välsignelse vare över eder! Vi välsigna eder i HERRENS namn."