Psalm 108
1 Ein Gesang, ein Lied, von David. Aus Herzensgrund, o Gott, will ich jetzt singen und frohlocken
En sång, en psalm av David.
2 Erwache, du mein Stolz! Erwache, Harfe du und Zither! Ich singe wach das Morgenrot.
Mitt hjärta är frimodigt, o Gud, jag vill sjunga och lova; ja, så vill min ära.
3 Ich preise, Herr, Dich bei den Völkern, und ich besinge Dich bei den Nationen,
Vakna upp, psaltare och harpa; jag vill väcka morgonrodnaden.
4 daß Deine Huld bis an den Himmel reicht, bis zu den Wolken Deine Treue.
Jag vill tacka dig bland folken, HERREN, och lovsjunga dig bland folkslagen.
5 Erheb Dich, Gott, soweit der Himmel, und Deinen Ruhm, soweit die Erde reicht!
Ty din nåd är stor ända uppöver himmelen, och din trofasthet allt upp till skyarna.
6 Daß Deine Lieblinge gerettet werden, mit Deiner Rechten hilf dazu! Erhöre uns! -
Upphöjd vare du, Gud, över himmelen, och över hela jorden sträcke sig din ära.
7 Gott hat in seinem Heiligtum gesprochen: "Ich soll im Siegesjubel Sichem jetzt verteilen, das Sukkot-Tal vermessen.
På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra mig.
8 Mein würde Gilead, Manasse mein, und meine Hauptwehr Ephraim und Juda wär mein Herrscherstab.
Gud har talat i sin helgedom: »Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.
9 Ich zwänge Moab auch, das Waschbecken, und Edom, mir die Schuhe herzurichten, und über Philistäa triumphierte ich." -
Mitt är Gilead, mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn,
10 Wer bringt mich aber jetzt zur festen Stadt? Wer führt mich jetzt nach Edom hin? -
Juda min härskarstav; Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; över filistéernas land höjer jag jubelrop.»
11 Bist Du's nicht, Gott, der uns verstößt, der nicht mit unsren Scharen auszieht, Gott?
Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?
12 Verschaffe Rettung uns aus dieser Not! Denn Menschenhilfe trügt.
Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?
13 Mit Gott verrichten wir dann Heldentaten; er nur kann unsere Feinde niedertreten.
Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet. Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner. Se Ära i Ordförkl.
