Psalm 103

1 Von David. - Den Herrn lobpreise, meine Seele, mein ganzes Herz den heiligen Namen sein!

Av David. Lova HERREN, min själ, och allt det i mig är hans heliga namn.

2 Lobpreis den Herrn, du, meine Seele! Vergiß nicht, was er Gutes dir getan!

Lova HERREN, min själ, och förgät icke vad gott han har gjort,

3 Er ist's, der alle deine Schuld vergibt, der alle deine Leiden heilt,

han som förlåter dig alla dina missgärningar och helar alla dina brister,

4 der vor dem Grab dein Leben rettet, mit Huld und Liebe dich umgibt,

han som förlossar ditt liv från graven och kröner dig med nåd och barmhärtighet,

5 mit Segen dein Verlangen stillt und dich dem Phönix gleich verjüngt.

han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du bliver ung på nytt såsom en örn.

6 Gerechtigkeit übt stets der Herr, schafft allen Unterdrückten Recht.

HERREN gör rättfärdighetens verk och skaffar rätt åt alla förtryckta.

7 Er zeigt, wie einst dem Moses seine Wege, den Kindern Israels all seine Taten.

Han lät Mose se sina vägar, Israels barn sina gärningar.

8 Barmherzig ist der Herr und gnädig, langmütig und von großer Huld.

Barmhärtig och nådig är HERREN, långmodig och stor i mildhet.

9 Er zürnt nicht immerfort; noch trägt er ewig nach.

Han går icke ständigt till rätta och behåller ej vrede evinnerligen.

10 Er tut uns nicht nach unsren Sünden, vergüt uns nicht nach unsren Missetaten.

Han handlar icke med oss efter våra synder och vedergäller oss icke efter våra missgärningar.

11 So hoch der Himmel über dieser Erde, so überragend seine Liebe über denen, die ihn fürchten.

Ty så hög som himmelen är över jorden, så väldig är hans nåd över dem som frukta honom.

12 So fern der Morgen von dem Abend ist, entfernt er unsere Schuld von uns.

Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss.

13 So innig, wie ein Vater seine Kinder liebt, so liebt der Herr die, so ihn fürchten.

Såsom en fader förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN över dem som frukta honom.

14 Er kennt ja unsere Art, ist eingedenk, daß wir aus Staub.

Ty han vet vad för ett verk vi äro, han tänker därpå att vi äro stoft.

15 Der Sterbliche! Wie Gras sind seine Tage, er blüht wie eine Blume auf dem Felde.

En människas dagar äro såsom gräset, hon blomstrar såsom ett blomster på marken.

16 Wenn sie ein Lüftchen anhaucht, ist sie weg, und ihre Stätte kennt sie nimmer.

När vinden går däröver, då är det icke mer, och dess plats vet icke mer därav.

17 Die Huld des Herrn jedoch ruht für und für auf denen, die ihn fürchten, und seine Liebe auf den Kindeskindern,

Men HERRENS nåd varar från evighet till evighet över dem som frukta honom, och hans rättfärdighet intill barnbarn,

18 die seinen Bund bewahren und seine Vorschriften erfüllen wollen.

när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och gör efter dem.

19 Der Herr hat seinen Thron im Himmel aufgestellt; doch seine Herrschaft waltet über alles.

HERREN har ställt sin tron i himmelen, och hans konungavälde omfattar allt.

20 Lobpreist den Herrn, ihr, seine Engel, ihr starken Helden, die ihr seinen Willen tut und seinem Donnerrufe folgt!

Loven HERREN, I hans änglar, I starke hjältar, som uträtten hans befallning, så snart I hören ljudet av hans befallning.

21 Lobpreist den Herrn, all seine Heere! Ihr Diener, die Vollstrecker seines Willens!

Loven HERREN, I alla hans härskaror, I hans tjänare, som uträtten hans vilja.

22 Lobpreist den Herrn, all seine Werke an allen Orten seiner Herrschaft! Lobpreis den Herrn, du, meine Seele!

Loven HERREN, I alla hans verk, varhelst hans herradöme är. Min själ, lova HERREN.