< Sprueche 3 >

1 Mein Sohn, vergiß nicht meine Weisung! Dein Herz beachte mein Gebot!
Min son, förgät icke min undervisning, och låt ditt hjärta bevara mina bud.
2 Denn viele Tage, lange Lebensjahre verheißen sie in Fülle dir und Wohlfahrt.
Ty långt liv och många levnadsår och frid, mer och mer, skola de bereda dig.
3 Sie mögen dich in treuer Liebe nicht verlassen! Bind um den Hals sie, schreibe sie auf deines Herzens Tafeln!
Låt godhet och sanning ej vika ifrån dig; bind dem omkring din hals, skriv dem på ditt hjärtas tavla;
4 Durch feine Lebensart gewinnst du Gunst in Gottes und der Menschen Augen.
så skall du finna nåd och få gott förstånd, i Guds och i människors ögon.
5 Auf Gott vertrau von ganzem Herzen! Stütz dich auf eigene Einsicht nie!
Förtrösta på HERREN av allt ditt hjärta, och förlita dig icke på ditt förstånd.
6 Auf allen deinen Wegen denk an ihn! Dann ebnet er dir deine Pfade.
På alla dina vägar må du akta på honom, så skall han göra dina stigar jämna.
7 Halt dich nicht selbst für weise! Fürchte den Herrn! Halt ferne dich vom Bösen!
Håll dig icke själv för vis; frukta HERREN, och fly det onda.
8 Erquickung sei dies deinem Leibe und Labsal deinen Gliedern!
Det skall vara ett hälsomedel för din kropp och en vederkvickelse för benen däri.
9 Ehre den Herrn mit deiner Habe, mit deiner ganzen Ernte erstem Abhub!
Ära HERREN med dina ägodelar! och med förstlingen av all din gröda,
10 Dann werden reichlich deine Scheunen voll; vom Moste strömen deine Kufen.
så skola dina lador fyllas med ymnighet, och av vinmust skola dina pressar flöda över.
11 Die Zucht des Herrn verachte nicht, mein Sohn, und seufze niemals über seine Strafe!
Min son, förkasta icke HERRENS tuktan, och förargas icke, när du agas av honom.
12 Denn wen der Herr liebhat, den züchtigt er, so wie ein Vater seinen Sohn, an dem er Wohlgefallen hat.
Ty den HERREN älskar, den agar han, likasom en fader sin son, som han har kär.
13 Heil sei dem Mann, der Weisheit findet, dem Mann, der Einsicht sich erwirbt!
Säll är den människa som har funnit visheten, den människa som undfår förstånd.
14 Denn was sie einbringt, übertrifft, was man am Silber haben kann, und was sie abwirft, übertrifft, was man um Gold erwirbt.
Ty bättre är att förvärva henne än att förvärva silver, och den vinning hon giver är bättre än guld.
15 Sie ist weit köstlicher als Perlen, und gar nichts kommt ihr gleich, was du dir wünschen könntest.
Dyrbarare är hon än pärlor; allt vad härligt du äger går ej upp emot henne.
16 In ihrer rechten Hand liegt langes Leben, in ihrer linken Reichtum und Besitz.
Långt liv bär hon i sin högra hand, i sin vänstra rikedom och ära.
17 All ihre Wege sind der Wohlfahrt Wege; all ihre Pfade sind nur Heil.
Hennes vägar äro ljuvliga vägar, och alla hennes stigar äro trygga.
18 Ein Lebensbaum für den, der sie ergreift, und wer sie festhält, ist beglückt.
Ett livets träd är hon för dem som få henne fatt, och sälla må de prisa, som hålla henne kvar.
19 Durch Weisheit gründete der Herr die Erde; durch Einsicht machte er den Himmel fest.
Genom vishet har HERREN lagt jordens grund, himmelen har han berett med förstånd.
20 Durch seine Kunst ergießen sich die Ozeane und senden Wolken Tau herab.
Genom hans insikt bröto djupens vatten fram, och genom den låta skyarna dagg drypa ned.
21 Mein Sohn! Laß sie nicht aus den Augen! Bewahre Umsicht, klugen Rat!
Min son, låt detta icke vika ifrån dina ögon, tag klokhet och eftertänksamhet i akt;
22 So werden sie für dich zum Leben, für deinen Hals zu anmutsvollem Schmuck.
så skola de lända din själ till liv bliva ett smycke för din hals.
23 Dann gehst du sicher deines Weges; dein Fuß stößt nirgends an.
Då skall du vandra din väg fram i trygghet, och din fot skall du då icke stöta.
24 Wenn du dich niederlegst, dann brauchst du keine Furcht zu haben, und wenn du schläfst, ist süß dein Schlummer.
När du lägger dig, skall intet förskräcka dig, och sedan du har lagt dig, skall du sova sött.
25 Vor plötzlichem Erschrecken brauchst du dich nicht zu ängstigen, nicht vor dem Unheil für den Frevler, daß es käme.
Du behöver då ej frukta för plötslig skräck, ej för ovädret, när det kommer över de ogudaktiga.
26 Der Herr ist deine Zuversicht: Er hütet vor Verstrickung deinen Fuß.
Ty HERREN skall då vara ditt hopp, och han skall bevara din fot för snaran.
27 Versag nicht dem die Wohltaten, der sie verdient, wenn es in deiner Macht steht, sie zu spenden!
Neka icke den behövande din hjälp, är det står i din makt att giva den.
28 Sag nicht zu deinem Nächsten: "Geh fort! Komm später! Ich geb dir morgen etwas", wenn du es heute kannst.
Säg icke till din nästa: "Gå din väg och kom igen; i morgon vill jag giva dig", fastän du kunde strax.
29 Ersinn nicht Böses gegen deinen Nächsten, vor allem nicht, solang er arglos bei dir wohnt!
Stämpla intet ont mot din nästa, när han menar sig bo trygg i din närhet.
30 Mit keinem Menschen streite ohne Grund, wenn er dir nichts zuleid getan!
Tvista icke med någon utan sak, då han icke har gjort dig något ont.
31 Beneide nicht die Herrenmenschen, wähl keinen ihrer Wege!
Avundas icke den orättrådige, och finn ej behag i någon av hans vägar.
32 Der Arge ist dem Herrn ein Greuel; ein Freund ist er den aufrichtigen Seelen.
Ty en styggelse för HERREN är den vrånge, men med de redliga har han sin umgängelse.
33 Der Fluch des Herrn ruht auf des Frevlers Haus; der Frommen Wohnstatt segnet er.
HERRENS förbannelse vilar över den ogudaktiges hus, men de rättfärdigas boning välsignar han.
34 Der Mühe, die sich Spötter machen, spottet er; den frommen Duldern gibt er reichlich.
Har han att skaffa med bespottare, så bespottar också han; men de ödmjuka giver han nåd.
35 Den Weisen kommt die Ehre zu; die Toren kommen an den Pranger.
De visa få ära till arvedel, men dårarna få uppbära skam.

< Sprueche 3 >