Job 8
1 Darauf erwidert Bildad von Schuach:
Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:
2 "Wie lange willst du solches reden und wüten mit der Worte Sturm?
Huru länge vill du hålla på med sådant tal och låta din muns ord komma såsom en väldig storm?
3 Ist Gott etwa ein Rechtsverdreher? Und beugt gerechte Sache der Allmächtige?
Skulle väl Gud kunna kränka rätten? Kan den Allsmäktige kränka rättfärdigheten?
4 Wenn deine Kinder gegen ihn gesündigt und er sie um der Sünde willen in den Tod geschickt,
Om dina barn hava syndat mot honom och han gav dem i sina överträdelsers våld,
5 so solltest du an Gott dich wenden und zum Allmächtigen um Gnade flehen.
så vet, att om du själv söker Gud och beder till den Allsmäktige om misskund,
6 Dann würde er dir Schutz gewähren, falls du nur rein und lauter bist, und stellte auch die Wohnung wieder her, die dir gebührt.
då, om du är ren och rättsinnig, ja, då skall han vakna upp till din räddning och upprätta din boning, så att du bor där i rättfärdighet;
7 Dann würde auch dein früheres Los gering erscheinen, die Zukunft aber herrlich für dich sein.
och så skall din första tid synas ringa, då nu din sista tid har blivit så stor.
8 Befrage dich bei den vergangenen Zeiten; gib auf der Väter Weisheit acht!
Ty fråga framfarna släkten, och akta på vad fäderna hava utrönt
9 Wir sind von gestern, unerfahren; denn wie ein Schatten sind auf Erden unsere Tage.
-- vi själva äro ju från i går och veta intet, en skugga äro våra dagar på jorden;
10 Doch jene, können sie dich nicht belehren? Sie geben tiefgeschöpftes Wissen.
men de skola undervisa dig och säga dig det, ur sina hjärtan skola de hämta fram svar:
11 Wird etwa Schilfkraut ohne Sumpf sehr hoch? Wird Gras, wo Wasser fehlt, recht groß?
"Icke kan röret växa högt, där marken ej är sank, eller vassen skjuta i höjden, där vatten ej finnes?
12 Noch ist's im Trieb, nicht reif zum Schnitt, und schon ist's dürr, grünt alles andere noch.
Nej, bäst den står grön, ej mogen för skörd, måste den då vissna, före allt annat gräs.
13 So geht's mit allen Gottvergessenen. So wird des Frevlers Stolz vernichtet,
Så går det alla som förgäta Gud; den gudlöses hopp måste varda om intet.
14 er, dessen Zuversicht nur Sommerfäden und dessen Hoffnung Spinngewebe sind.
Ty hans tillförsikt visar sig bräcklig och hans förtröstan lik spindelns väv.
15 Er stützt sich auf sein Haus; doch hält's nicht stand. Er hält sich fest daran; doch bleibt's nicht stehen.
Han förlitar sig på sitt hus, men det har intet bestånd; han tryggar sig därvid, men det äger ingen fasthet.
16 Wenn er auch in der Sonne grünt und seine Ranken weit in seinen Garten gehen,
Lik en frodig planta växer han i solens sken, ut över lustgården sträcka sig hans skott;
17 Verflechten seine Wurzeln sich zuhauf, wie ein Gemäuer anzusehen,
kring stenröset slingra sig hans rötter, mellan stenarna bryter han sig fram.
18 wenn er von seinem Ort ihn tilgt, verleugnet dieser ihn: 'Ich habe niemals dich gesehen!'
Men när så Gud rycker bort honom från hans plats, då förnekar den honom: 'Aldrig har jag sett dig.'
19 Das ist da seines Schicksals 'Wonne', und andere steigen aus dem Staub empor.
Ja, så går det med hans levnads fröjd, och ur mullen få andra växa upp."
20 Den Frommen kann Gott nicht verachten; der Übeltäter Hand hält er nicht fest. -
Se, Gud föraktar icke den som är ostrafflig, han håller ej heller de onda vid handen.
21 Dein Mund wird noch des Lachens voll und voll von Jubel deine Lippen.
Så bida då, till dess han fyller din mun med löje och dina läppar med jubel.
22 Und deine Hasser kleiden sich in Schande, und nicht mehr ist der Bösen Zelt."
De som hata dig varda då höljda med skam, och de ogudaktigas hyddor skola ej mer vara till.
