Job 28
1 "Für Silber gibt es eine Fundstätte und einen Ort fürs Gold, das man hier sieht.
Silvret har ju sin gruva, sin fyndort har guldet, som man renar;
2 Man holt auch Eisen aus der Erde, Gestein, das man zu Erz umschmilzt.
järn hämtas upp ur jorden, och stenar smältas till koppar.
3 Am Ende denkt man an die Finsternis; mit aller Tüchtigkeit durchforscht man das Gestein im Dunkeln und im Finstern.
Man sätter då gränser för mörkret, och rannsakar ned till yttersta djupet,
4 Man läßt sich einen Schacht von fremdem Volke brechen, das so herabgekommen, daß sie nimmer Männer sind, zu tief gesunken, um noch Menschen gleichzustehen,
Där spränger man schakt långt under markens bebyggare, där färdas man förgäten djupt under vandrarens fot, där hänger man svävande, fjärran ifrån människor.
5 das hingezogen ist nach einem Lande, aus dem zwar Brotkorn sprießt, wo's unten aber wird durch Feuer umgewühlt,
Ovan ur jorden uppväxer bröd, men därnere omvälves den såsom av eld.
6 nach einem Orte, dessen Steine Saphir sind und der daneben Goldstaub liefert
Där, bland dess stenar, har safiren sitt fäste, guldmalm hämtar man ock där.
7 und dessen Zugang Adler selbst nicht kennen und den des Geiers Augen nicht erspähen,
Stigen ditned är ej känd av örnen, och falkens öga har ej utspanat den;
8 den nie die Raubtiere betreten und den der Löwe nie beschreitet.
den har ej blivit trampad av stolta vilddjur, intet lejon har gått därfram.
9 Man legt die Hand dort an das Felsgestein und wühlt von Grund die Berge um.
Ja, där bär man hand på hårda stenen; bergen omvälvas ända ifrån rötterna.
10 Man schneidet Wasseradern in den Felsen an, und Kostbarkeiten aller Art erblickt das Auge.
In i klipporna bryter man sig gångar, där ögat får se allt vad härligt är.
11 Der Ströme Quellen unterbindet man und bringt Verborgenes ans Licht.
Vattenådror täppas till och hindras att gråta. Så dragas dolda skatter fram i ljuset.
12 Wo aber findet man die Weisheit? Wo ist der Fundort der Erkenntnis?
Men visheten, var finnes hon, och var har förståndet sin boning?
13 Kein Mensch kennt ihren Preis; sie findet nimmer sich im Lande der Lebendigen.
Priset för henne känner ingen människa; hon står ej att finna i de levandes land.
14 Der Ozean erklärt: 'Ich hab sie nicht'; das Meer sagt: 'Ich besitz sie nimmer'.
Djupet säger: "Hon är icke här", och havet säger: "Hos mig är hon icke."
15 Mit gutem Golde kann man sie nicht kaufen; nicht wird ihr Preis mit Silber dargewogen.
Hon köper icke för ädlaste metall, med silver gäldas ej hennes värde.
16 Sie läßt sich nicht mit Ophirgold aufwiegen; auch nicht mit Onyx und mit Saphirstein.
Hon väges icke upp med guld från Ofir, ej med dyrbar onyx och safir.
17 Nicht kommen Gold und Glas ihr gleich; noch tauscht man sie für goldene Geräte,
Guld och glas kunna ej liknas vid henne; hon får ej i byte mot gyllene klenoder.
18 geschweige um Korallen und Kristall. Ein Sack voll Weisheit übertrifft den voller Perlen.
Koraller och kristall må icke ens nämnas; svårare är förvärva vishet än pärlor.
19 Nicht kommen Äthiopiens Topase ihr gleich; mit reinstem Gold wird sie nicht aufgewogen.
Etiopisk topas kan ej liknas vid henne; hon väges icke upp med renaste guld.
20 Woher nun also kommt die Weisheit? Wo ist der Fundort der Erkenntnis?
Ja, visheten, varifrån kommer väl hon, och var har förståndet sin boning?
21 Verhüllt ist sie vorm Blicke aller Lebenden; des Himmels Vögeln selbst ist sie verborgen.
Förborgad är hon för alla levandes ögon, för himmelens fåglar är hon fördold;
22 Es sprechen Tod und Totenreich: 'Wir haben nur von ihr gehört.'
avgrunden och döden giva till känna; "Blott hörsägner om henne förnummo våra öron."
23 Den Weg zu ihr kennt Gott allein; um ihren Wohnort weiß nur er.
Gud, han är den som känner vägen till henne, han är den som vet var hon har sin boning.
24 Bis zu der Erde Grenzen schaut er hin; er sieht, was irgend unterm Himmel ist.
Ty han förmår skåda till jordens ändar, allt vad som finnes under himmelen ser han.
25 Als er des Windes Wucht abwog, sein Maß dem Wasser fest bestimmte,
När han mätte ut åt vinden dess styrka och avvägde vattnen efter mått,
26 als er des Regens Zeit bestellte und einen Pfad dem Donnerrollen,
när han stadgade en lag för regnet och en väg för tordönets stråle,
27 da sah er sie und warb sie an, nachdem er sie vor sich gestellt und sie durchmustert hatte.
då såg han och uppenbarade henne, då lät han henne stå fram, då utforskade han henne.
28 Er sprach zum Menschen: 'Die Furcht des Herrn ist Weisheit, und Böses meiden heißt: Verständigsein!'
Och till människorna sade han så: "Se Herrens fruktan, det är vishet, och att fly det onda är förstånd."
