Psalm 107
1 Preiset Jehova, denn er ist gut, denn seine Güte währt ewiglich!
Tacker Herranom, ty han är mild, och hans godhet varar i evighet:
2 So sollen sagen die Erlösten Jehovas, die er aus der Hand des Bedrängers erlöst,
Säger I, som af Herranom förlöste ären, de han utu nöd förlöst hafver;
3 und die er gesammelt hat aus den Ländern, von Osten und von Westen, von Norden und vom Meere.
Och de han utu landen tillsammanhemtat hafver, ifrån östan, ifrå vestan, ifrå nordan, och ifrå hafvet;
4 Sie irrten umher in der Wüste, auf ödem Wege, sie fanden keine Wohnstadt.
De der vilse gingo i öknene, der ingen väg var, och funno ingen stad, der de bo kunde;
5 Hungrig waren sie und durstig, es verschmachtete in ihnen ihre Seele.
Hungroge och törstige, och deras själ försmäktade.
6 Da schrieen sie zu Jehova in ihrer Bedrängnis, und aus ihren Drangsalen errettete er sie.
Och de ropade till Herran i deras nöd, och han frälste dem utu deras ångest;
7 Und er leitete sie auf rechtem Wege, daß sie zu einer Wohnstadt gelangten.
Och förde dem en rättan väg, att de gingo till den stad, der de bo kunde.
8 Mögen sie Jehova preisen wegen seiner Güte und wegen seiner Wundertaten an den Menschenkindern!
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
9 Denn er hat die durstende Seele gesättigt und die hungernde Seele mit Gutem erfüllt.
Att han mättar den törstiga själen, och fyller den hungroga själen med god ting;
10 Die Bewohner der Finsternis und des Todesschattens, gefesselt in Elend und Eisen:
De der sitta måste i mörker och dödsens skugga, fångne i tvång och i jern.
11 Weil sie widerspenstig gewesen waren gegen die Worte Gottes und verachtet hatten den Rat des Höchsten,
Derföre, att de Guds bud ohörsamme varit hade, och dens Högstas lag försmädat hade;
12 so beugte er ihr Herz durch Mühsal; sie strauchelten, und kein Helfer war da.
Derföre måste deras hjerta med olycka plågadt varda; så att de omkull lågo, och ingen halp dem.
13 Da schrieen sie zu Jehova in ihrer Bedrängnis, und aus ihren Drangsalen rettete er sie.
Och de ropade till Herran i deras nöd, och han halp dem utu deras ångest;
14 Er führte sie heraus aus der Finsternis und dem Todesschatten, und zerriß ihre Fesseln.
Och förde dem utu mörkret och dödsens skugga, och slet deras band sönder.
15 Mögen sie Jehova preisen wegen seiner Güte und wegen seiner Wundertaten an den Menschenkindern!
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
16 Denn er hat zerbrochen die ehernen Türen und die eisernen Riegel zerschlagen.
Att han sönderbryter kopparportar, och sönderslår jernbommar.
17 Die Toren leiden ob des Weges ihrer Übertretung und ob ihrer Ungerechtigkeiten.
De galne vordo plågade för deras öfverträdelses skull, och för deras synders skull.
18 Ihre Seele verabscheut jede Speise, und sie kommen bis an die Pforten des Todes.
De vämjade vid all mat, och vordo dödsjuke.
19 Dann schreien sie zu Jehova in ihrer Bedrängnis, und aus ihren Drangsalen rettet er sie.
Och de ropade till Herran i deras nöd, och han halp dem utu deras ångest.
20 Er sendet sein Wort und heilt sie, und er errettet sie aus ihren Gruben.
Han sände sitt ord, och gjorde dem helbregda, och frälste dem, att de icke blefvo döde.
21 Mögen sie Jehova preisen wegen seiner Güte und wegen seiner Wundertaten an den Menschenkindern;
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
22 und Opfer des Lobes opfern und mit Jubel erzählen seine Taten!
Och offra tacksägelse, och förtälja hans verk med glädje.
23 Die sich auf Schiffen aufs Meer hinabbegeben, auf großen Wassern Handel treiben,
De som med skepp på hafvet fara, och drifva sin handel till sjös;
24 diese sehen die Taten Jehovas und seine Wunderwerke in der Tiefe:
De hafva förnummit Herrans verk, och hans under i hafvet;
25 Er spricht und bestellt einen Sturmwind, der hoch erhebt seine Wellen.
När han sade, att ett stormväder uppkastade sig, som böljorna upplyfte.
26 Sie fahren hinauf zum Himmel, sinken hinab in die Tiefen; es zerschmilzt in der Not ihre Seele.
Och de foro upp åt himmelen, och foro neder i afgrunden, att deras själ förtviflade för ångest;
27 Sie taumeln und schwanken wie ein Trunkener, und zunichte wird alle ihre Weisheit.
Så att de raglade och stapplade, såsom en drucken, och visste ingen råd mer.
28 Dann schreien sie zu Jehova in ihrer Bedrängnis, und er führt sie heraus aus ihren Drangsalen.
Och de ropade till Herran i sine nöd, och han förde dem utu deras ångest;
29 Er verwandelt den Sturm in Stille, und es legen sich die Wellen.
Och stillte stormen, att böljorna saktade sig.
30 Und sie freuen sich, daß sie sich beruhigen, und er führt sie in den ersehnten Hafen.
Och de vordo glade, att det stilla vardt; och han förde dem till lands efter deras önska.
31 Mögen sie Jehova preisen wegen seiner Güte, und wegen seiner Wundertaten an den Menschenkindern.
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
32 Und ihn erheben in der Versammlung des Volkes, und in der Sitzung der Ältesten ihn loben!
Och prisa honom i församlingene, och inför de äldsta lofva honom;
33 Er macht Ströme zur Wüste und Wasserquellen zu dürrem Lande,
De, hvilkas bäcker förtorkades, och vattukällor vände igen flyta;
34 fruchtbares Land zur Salzsteppe wegen der Bosheit der darin Wohnenden.
Så att ett fruktsamt land intet bar, för deras ondskos skull, som deruti bodde.
35 Er macht zum Wasserteich die Wüste und dürres Land zu Wasserquellen;
Och det som torrt var gjorde han vatturikt, och på torra landena vattukällor;
36 und er läßt Hungrige daselbst wohnen und sie gründen eine Wohnstadt.
Och satte dit de hungroga, att de beredde en stad, der de bo kunde;
37 Und sie besäen Felder und pflanzen Weinberge, welche Frucht bringen als Ertrag;
Och så åkrar, och vingårdar plantera måtte, och årliga frukt få.
38 und er segnet sie, und sie mehren sich sehr, und ihres Viehes läßt er nicht wenig sein.
Och han dem välsignade, så att de sig svårliga förökade, och dem mycken boskap gaf;
39 Und sie vermindern sich und werden gebeugt durch Bedrückung, Unglück und Jammer.
De der nedertryckte och försvagade voro af de onda, som dem tvungit och trängt hade.
40 Er schüttet Verachtung auf Fürsten, und läßt sie umherirren in pfadloser Einöde;
Då föraktelse uppå Förstarna utgjuten var, så att i hela landena stod bistert och ödeliga till.
41 und er hebt den Armen empor aus dem Elend, und macht Herden gleich seine Geschlechter.
Och han den fattiga beskyddade för uselhet, och hans slägte förmerade, såsom en fårahjord.
42 Die Aufrichtigen werden es sehen und sich freuen, und alle Ungerechtigkeit wird ihren Mund verschließen.
Detta skola de fromme se, och glädja sig; och alla ondsko skall munnen tillstoppad varda.
43 Wer weise ist, der wird dieses beachten, und verstehen werden sie die Gütigkeiten Jehovas.
Hvilken är vis och behåller detta? Så skola de märka, huru många välgerningar Herren beviser.
