Psalm 116

1 Ich liebe Jehova; denn er hörte [O. hört] meine Stimme, mein Flehen;

Jag har HERREN kär, ty han hör min röst och mina böner.

2 Denn er hat zu mir geneigt sein Ohr; und ich will ihn anrufen in allen meinen Tagen.

Ja, han har böjt sitt öra till mig; i hela mitt liv skall jag åkalla honom.

3 Es umfingen mich die Bande des Todes, und die Bedrängnisse des Scheols erreichten mich; ich fand Drangsal und Kummer. (Sheol h7585)

Dödens band omvärvde mig, och dödsrikets ångest grep mig; jag kom i nöd och bedrövelse. (Sheol h7585)

4 Und ich rief an den Namen Jehovas: Bitte, Jehova, errette meine Seele!

Men jag åkallade HERRENS namn: "Ack HERRE, rädda min själ."

5 Gnädig ist Jehova und gerecht, und unser Gott ist barmherzig.

HERREN är nådig och rättfärdig, vår Gud är barmhärtig.

6 Jehova bewahrt die Einfältigen; ich war elend, [O. schwach] und er hat mich gerettet.

HERREN bevarar de enfaldiga; jag var i elände, och han frälste mig.

7 Kehre wieder, meine Seele, zu deiner Ruhe! [Eig. vollen Ruhe] Denn Jehova hat wohlgetan an dir.

Vänd nu åter till din ro, min själ, ty HERREN har gjort väl mot dig.

8 Denn du hast meine Seele errettet vom Tode, meine Augen von Tränen, meinen Fuß vom Sturz.

Ja, du har räddat min själ från döden, mitt öga från tårar, min fot ifrån fall;

9 Ich werde wandeln vor Jehova in dem Lande [W. den Ländern] der Lebendigen.

jag skall få vandra inför HERREN i de levandes land.

10 Ich glaubte, darum redete ich. [Eig. denn ich redete] Ich bin sehr gebeugt gewesen.

Jag tror, ty därför talar jag, jag som var storligen plågad,

11 Ich sprach in meiner Bestürzung: Alle Menschen sind Lügner!

jag som måste säga i min ångest: "Alla människor äro lögnaktiga."

12 Wie soll ich Jehova alle seine Wohltaten an mir vergelten?

Huru skall jag vedergälla HERREN alla hans välgärningar mot mig?

13 Den Becher der Rettungen will ich nehmen und anrufen den Namen Jehovas.

Jag vill taga frälsningens bägare och åkalla HERRENS namn.

14 Ich will Jehova meine Gelübde bezahlen, ja, in der Gegenwart seines ganzen Volkes.

Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn.

15 Kostbar ist in den Augen Jehovas der Tod seiner Frommen.

Dyrt aktad i HERRENS ögon är hans frommas död.

16 Bitte, Jehova! denn ich bin dein Knecht; ich bin dein Knecht, der Sohn deiner Magd; gelöst hast du meine Bande.

Ack HERRE, jag är ju din tjänare, jag är din tjänare, din tjänarinnas son; du har lossat mina band.

17 Dir will ich Opfer des Lobes [S. die Anm. zu Ps. 107,22] opfern, und anrufen den Namen Jehovas.

Dig vill jag offra lovets offer, och HERRENS namn vill jag åkalla.

18 Ich will Jehova meine Gelübde bezahlen, ja, in der Gegenwart seines ganzen Volkes.

Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn,

19 In den Vorhöfen des Hauses Jehovas, in deiner Mitte, Jerusalem. Lobet Jehova! [Hallelujah!]

i gårdarna till HERRENS hus, mitt i dig, Jerusalem. Halleluja!