< Johannes 5 >
1 Nach diesem war ein Fest der Juden, und Jesus ging hinauf nach Jerusalem.
Momo bu mavioka, kuyiza ba nyengo wu bayuda, Yesu wuyenda ku Yelusalemi.
2 Es ist aber in Jerusalem bei dem Schaftor ein Teich, der auf hebräisch Bethesda zubenamt ist, welcher fünf Säulenhallen hat.
Va ndambu muelo phaka yi mamemi, vaba buindi kimosi ki nlangu kiba mintanda mintanu mi makunzi. Dizina di buindi beni mu ki Ebelewo Betezata.
3 In diesen lag eine Menge Kranker, Blinder, Lahmer, Dürrer, die auf die Bewegung des Wassers warteten.
Mu makunzi beni muleka bambevo bawombo: baphofo, batu babantiudikanga ayi batu baba binama bibela. [Baba vingilanga nlangu wunikuka.
4 Denn zu gewissen Zeiten stieg ein Engel in den Teich herab und bewegte das Wasser. Wer nun nach der Bewegung des Wassers zuerst hineinstieg, ward gesund, mit welcher Krankheit irgend er behaftet war.
Bila zithangu zinkaka mbasi yi Pfumu yiba kulukanga mu buindiayi nikunanga nlangu. Woso wuba mutu wutheti mu kukiloza mu buindi, nlangubu wunikunu, niandi wumbeluka boso buididi kimbevo kiandi.]
5 Es war aber ein gewisser Mensch daselbst, der achtunddreißig Jahre mit seiner Krankheit behaftet war.
Vaba mbevo yimosi yibedila mu makumatatu ayi nana di mimvu.
6 Als Jesus diesen daliegen sah und wußte, daß es schon lange Zeit also mit ihm war, spricht er zu ihm: Willst du gesund werden?
Yesu bu kammona buna kalambididi vana, ayi bu kazaba ti mutu beni wubedila kimbevo kiandi tona thama; buna wunyuvula: —Tidi beluka e?
7 Der Kranke antwortete ihm: Herr, ich habe keinen Menschen, daß er mich, wenn das Wasser bewegt worden ist, in den Teich werfe; indem ich aber komme, steigt ein anderer vor mir hinab.
Mbevo yimvutuddila: —Tata, ndisi ko mutu wukutsadisa mu vika kuthibula mu buindi nlangu bu wunikunu. Bila mu thangu minu ndinkuiza buna wunkaka wuntibukanga tuamina minu.
8 Jesus spricht zu ihm: Stehe auf, nimm dein Bett auf und wandle!
Buna Yesu wunkamba: —Telama, bonga khualꞌaku ayi diata.
9 Und alsbald ward der Mensch gesund und nahm sein Bett auf und wandelte. Es war aber an jenem Tage Sabbath.
Vana vawu, mutu wubeluka. Wubonga khualꞌandi, wutona diata. Vayi lumbu beni kiba ki saba.
10 Es sagten nun die Juden zu dem Geheilten: Es ist Sabbath, es ist dir nicht erlaubt, das Bett zu tragen.
Bayuda bakamba mutu wowo wubeluka ti: —Buabu kidi lumbu ki saba, mina mieti kandika mu nata khuala!
11 Er antwortete ihnen: Der mich gesund machte, der sagte zu mir: Nimm dein Bett auf und wandle.
Vayi mutu beni wuba vutudila: —Mutu wowo wumbelusidi, niandi wukhembingi ti “bonga khualꞌaku ayi diata!”
12 Da fragten sie ihn: Wer ist der Mensch, der zu dir sagte: Nimm dein Bett auf und wandle?
Banyuvula: —Nani mutu wowo wukembingi ti: “bonga khualꞌaku ayi diata e?”
13 Der Geheilte aber wußte nicht, wer es sei; denn Jesus war entwichen, weil eine Volksmenge an dem Orte war.
Vayi mutu wowo wubeluka kasia zaba ko mutu wowo wumbelusa. Bila Yesu wukifielumukinina mu nkangu wu batu wuba vana.
14 Danach findet Jesus ihn im Tempel, [die Gebäude] und er sprach zu ihm: Siehe, du bist gesund geworden; sündige nicht mehr, auf daß dir nichts Ärgeres widerfahre.
Mambu momo bu mavioka, Yesu wudengana mutu beni mu Nzo Nzambi, wunkamba: —Tala, buabu belukidi. Vayi, kadi buela vola masumu tala wedi builu malutidi biva.
15 Der Mensch ging hin und verkündete den Juden, daß es Jesus sei, der ihn gesund gemacht habe.
Buna mutu beni wuyenda ayi wukamba Bayuda ti Yesu niandi wumbelusidingi.
16 Und darum verfolgten die Juden Jesum und suchten ihn zu töten, weil er dies am Sabbath tat.
Mu diambu diodi Bayuda bayamisa Yesu bila wuvanga mambu momo mu lumbu ki saba.
17 Jesus aber antwortete ihnen: Mein Vater wirkt bis jetzt, und ich wirke.
Vayi yesu wuba vutudila: —Dise diama dilembo sadi nate buabu, diawu minu mamvama ndilembo sadi!
18 Darum nun suchten die Juden noch mehr, ihn zu töten, weil er nicht allein den Sabbath brach, sondern auch Gott seinen eigenen Vater nannte, sich selbst Gott gleich machend.
Mu diambu di mambu momo, Bayuda baluta buela tomba kumvonda; bika sia ti mu diambu kambundulanga lumbu ki saba vayi mu diambu kankambanga diaka ti Nzambi niandi Dise diandi ayi weta kukidedikisanga banga Nzambi.
19 Da antwortete Jesus und sprach zu ihnen: Wahrlich, wahrlich, ich sage euch: Der Sohn kann nichts von sich selbst tun, außer was er den Vater tun sieht; denn was irgend er tut, das tut auch der Sohn gleicherweise.
Vayi Yesu wuba vutudila: —Bukiedika ndikulukamba ti Muana kalendi vanga diambu mu niandi veka ko. Wumvanganga kaka moso mambu kamona kuidi dise diandi. Moso mambu mamvanganga Tata mawu Muana keti vanga.
20 Denn der Vater hat den Sohn lieb und zeigt ihm alles, was er selbst tut; und er wird ihm größere Werke als diese zeigen, auf daß ihr euch verwundert.
Bila Tata wunzolanga Muana, wunkumonisanga mambu mosomomo keti vanganga niandi veka; wela kummonisa mavanga malutiditola ayi mama muingi lulembo kasiminanga.
21 Denn gleichwie der Vater die Toten auferweckt und lebendig macht, also macht auch der Sohn lebendig, welche er will.
Bila banga Tata bu keti fulukisanga bafua ayi keti kuba vananga luzingu, buawu bobo muana keti vanina luzingu kuidi woso wukatidi.
22 Denn der Vater richtet auch niemand, sondern das ganze Gericht hat er dem Sohne gegeben,
Niandi veka Tata kasambisanga mutu ko vayi wuyekula tsambusulu yoso mu mioko mi Muana
23 auf daß alle den Sohn ehren, wie sie den Vater ehren. Wer den Sohn nicht ehrt, ehrt den Vater nicht, der ihn gesandt hat.
mu diambu batu boso bakinzika Muana banga bobo beta kinzikila Tata. Woso mutu wunkambu kinzikanga Muana, buna kakinzikanga ko Dise diodi dintuma.
24 Wahrlich, wahrlich, ich sage euch: Wer mein Wort hört und glaubt dem, der mich gesandt hat, hat ewiges Leben und kommt nicht ins Gericht, sondern er ist aus dem Tode in das Leben übergegangen. (aiōnios )
Bukiedika ndikulukamba ti woso mutu wu wa mambu mama ayiwunwilukila mutu wowo wuthuma buna niandi beki luzingu lukalumaniayi kalendi sambusu ko, bila wukatukidi mu lufua ayi wuyizidi ku luzingu. (aiōnios )
25 Wahrlich, wahrlich, ich sage euch, daß die [O. eine] Stunde kommt und jetzt ist, da die Toten die Stimme des Sohnes Gottes hören werden, und die sie gehört haben, werden leben.
Bukiedika, bukiedika ndikulukamba ti thangu yeka kuiza, ayi yifueni, yoyi bafua bela wila mbembo yi Muana Nzambi ayi bobo bela kuyiwa bawu bela zinga.
26 Denn gleichwie der Vater Leben in sich selbst hat, also hat er auch dem Sohne gegeben, Leben zu haben in sich selbst;
Bila banga Tata bu kabakidi luzingu mu niandi veka, buawu bobo kavanina Muana mu baka luzingu mu niandi veka.
27 und er hat ihm Gewalt gegeben, auch Gericht zu halten, weil er des Menschen Sohn ist.
Sumbu kadi ti Muana Mutu, buna wumvana lulendo lu sambisila.
28 Wundert euch darüber nicht, denn es kommt die [O. eine] Stunde, in welcher alle, die in den Gräbern sind, seine Stimme hören,
Bikanu kueno simina mu diambu diodi; bila thangu yeka kuiza, yoyi babo bobo badi mu biziami bela wila mbembo andi;
29 und hervorkommen werden: die das Gute getan haben, zur Auferstehung des Lebens, die aber das Böse [Eig. das Schlechte] verübt haben, zur Auferstehung des Gerichts.
bela totuka. Babo bavanga mamboti bela fuluka mu diambu di tambulaluzingu vayi bobo bavanga mambu mambimbi bela fuluka mu diambu di tambula thumbudulu.
30 Ich kann nichts von mir selbst tun; so wie ich höre, richte ich, und mein Gericht ist gerecht, denn ich suche nicht meinen Willen, sondern den Willen dessen, der mich gesandt hat.
Minu ndilendi vanga kadi diambu dimosi ko mu minu veka. Ndieti sambisa boso buididi mambu momo ndieti wa ayi tsambusuluꞌama yidi yisonga. Bila nditombanga ko luzolo luama vayi ndintombanga luzolo lu mutu wowo wuthuma.
31 Wenn ich von mir [O. über mich, betreffs meiner; so auch v 32. 36. 37. usw.] selbst zeuge, so ist mein Zeugnis nicht wahr.
—Enati minu veka ndikukiteliminanga kimbangi buna kimbangi kiamakisi ki kiedika ko.
32 Ein anderer ist es, der von mir zeugt, und ich weiß, daß das Zeugnis wahr ist, welches er von mir zeugt.
Vayi vadi mutu wunkaka wukuthelimina kimbangi ayi nzebi ti kimbangi kiandi, mu diambu diama, kidi ki kiedika.
33 Ihr habt zu Johannes gesandt, und er hat der Wahrheit Zeugnis gegeben.
Beno lutuma batu kuidi Yowani ayi niandi wutelimina kiedika kimbangi.
34 Ich aber nehme nicht Zeugnis von [O. von seiten; so auch V. 41. 44.] einem Menschen, sondern dies sage ich, auf daß ihr errettet werdet.
Vayi minu, ndisi ko mfunu telomono kimbangi kuidi mutu vayithubidi bobo muingi luvuka.
35 Jener war die brennende und scheinende Lampe; ihr aber wolltet für eine Zeit in seinem [O. ihrem] Lichte fröhlich sein.
Yowani wuba muinda wunlema ayi wunlezama, ayi, beno luzola monakhini mu ndambu thangu kaka mu kiezila kiandi.
36 Ich aber habe das Zeugnis, das größer ist als das des Johannes; denn die Werke, welche der Vater mir gegeben hat, auf daß ich sie vollbringe, die Werke selbst, die ich tue, zeugen von mir, daß der Vater mich gesandt hat.
Vayi kimbangi kidi yama kiviokidi munneni ayi kimbangi ki Yowani. Bila mavanga maphana Tata mu dukisa, mawu ndieta vanga ayi mawu meta telama kimbangi mu minu ti Tata wuthuma.
37 Und der Vater, der mich gesandt hat, er selbst hat Zeugnis von mir gegeben. Ihr habt weder jemals seine Stimme gehört, noch seine Gestalt gesehen,
Tata, mutu wowo wuthuma, niandi veka wutelama kimbangi mu diambudiama. Vayi luwilu ko mbemboꞌandi andi lumueni ko zizi kiandi
38 und sein Wort habt ihr nicht bleibend in euch; denn welchen er gesandt hat, diesem glaubet ihr nicht.
ayi mambu mandi masi ko mu beno, bila mutu wowo katuma benolukadi kueno kunwilukila.
39 Ihr erforschet die Schriften, [O. Erforschet die Schriften] denn ihr meinet, in ihnen ewiges Leben zu haben, und sie sind es, die von mir zeugen; (aiōnios )
Beno lueti fiongunina masonoko ila lueta banzila ti mu mawu lubakidi luzingu lukalumani ayi masonoko beni mawu meta telama kimbangi mu diambu diama. (aiōnios )
40 und ihr wollt nicht zu mir kommen, auf daß ihr Leben habet.
Ayi lumengi kueno kuiza kuidi minu muingi lutambula luzingu.
41 Ich nehme nicht Ehre von Menschen;
Nditombanga ko nkembo wowo wumbanga kuidi batu.
42 sondern ich kenne euch, daß ihr die Liebe Gottes nicht in euch habt.
Muaki minu ndiluzebi ti luisi ko luzolo mu Nzambi.
43 Ich bin in dem Namen meines Vaters gekommen, und ihr nehmet mich nicht auf; wenn ein anderer in seinem eigenen Namen kommt, den werdet ihr aufnehmen.
Minu ndiyiza mu dizina di Dise diama ayi lumengi kuthambula. Enati mutu wunkaka wizidi mu dizina diandi veka buna niandi luntambulanga.
44 Wie könnt ihr glauben, die ihr Ehre voneinander nehmet und die Ehre, welche von Gott allein [O. von dem alleinigen Gott] ist, nicht suchet?
Buevi lulenda wilukila, beno lueti tombanga nkembo mu beno yi benoayi lutombanga ko nkembo wumbanga kuidi Nzambi e?
45 Wähnet nicht, daß ich euch bei dem Vater verklagen werde; da ist einer, der euch verklagt, Moses, auf den ihr eure Hoffnung gesetzt habt.
Bikanu kueno banza ti minu ndiela kulufunda kuidi Tata vayi vadimutu wela kulufunda kuidi Tata, Moyize, mutu wowo beno lusila diana.
46 Denn wenn ihr Moses glaubtet, so würdet ihr mir glauben, denn er hat von mir geschrieben.
Bila enati lueta wilukila Moyize, nganu lueta kunguilukila; bila niandi wusonika mu diambu diama.
47 Wenn ihr aber seinen Schriften nicht glaubet, wie werdet ihr meinen Worten glauben?
Enati lukadi wilukila mambu kasonika, buna buevi lulenda wilukila mambu momo ndintuba e?