Psalm 80

1 Dem Sangmeister, nach (der Weise von: ) "(Wie) Lilien ist das Zeugnis." / Ein Psalm Asafs.

För sångmästaren, efter »Liljor»; ett vittnesbörd; av Asaf; en psalm.

2 Israels Hirt, horch auf, / Der du Josef führtest wie Schafe! / Der du thronest auf den Keruben, / Erscheine im Lichtglanz!

Lyssna, du Israels herde, du som leder Josef såsom din hjord; du som tronar på keruberna, träd fram i glans.

3 Efraim, Benjamin und Manasse siegreich führend / Biete auf deine Macht / Und komm uns zu Hilfe!

Låt din makt vakna upp till att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse, och kom till vår frälsning.

4 Elohim, stell uns wieder her! / Laß leuchten dein Antlitz, so wird uns geholfen!

Gud, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.

5 Jahwe Elohim Zebaôt, / Wie lange währet dein Zorn / Trotz des Gebetes deines Volks?!

HERRE Gud Sebaot, huru länge skall du vredgas vid ditt folks bön?

6 Du hast es mit Tränenbrot gespeist / Und es mit Tränen reichlich getränkt.

Du har låtit dem äta tårebröd och givit dem tårar att dricka i fullt mått.

7 Unsre Nachbarn streiten sich unsertwegen, / Und unsre Feinde verspotten uns.

Du gör oss till ett trätoämne för våra grannar, och våra fiender bespotta oss.

8 Elohim Zebaôt, stell uns wieder her! / Laß leuchten dein Antlitz, so wird uns geholfen!

Gud Sebaot, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.

9 Einen Weinstock hast du aus Ägypten geholt, / Hast Völker vertrieben und ihn gepflanzt.

Ett vinträd flyttade du från Egypten, du förjagade hedningarna och planterade det.

10 Du hast vor ihm Raum geschafft: / So schlug er Wurzeln und füllte das Land.

Du röjde rum för det, och det slog rötter och uppfyllde landet.

11 Es deckten sich Berge mit seinem Schatten, / Mit seinen Reben die Zedern Gottes.

Bergen blevo betäckta av dess skugga och Guds cedrar av dess rankor;

12 Seine Ranken sandte er bis ans Meer / Und seine Zweige bis an den Strom.

det utbredde sina revor ända till havet och sina telningar intill floden.

13 Warum hast du denn seinen Zaun zerbrochen, / Daß ihn jeder zerpflückt, der vorübergeht?

Varför har du då brutit ned dess hägnad, så att alla vägfarande riva till sig därav?

14 Der Eber des Waldes frißt ihn ab, / Das Getier des Feldes macht ihn kahl.

Vildsvinet från skogen frossar därpå, och djuren på marken äta därav.

15 Elohim Zebaôt, o schau doch wieder vom Himmel und sieh — / Sorge für diesen Weinstock:

Gud Sebaot, vänd åter, skåda ned från himmelen och se härtill, och låt dig vårda om detta vinträd.

16 Für den Sprößling, den deine Rechte gepflanzt, / Für den Sohn, den du dir erzogen!

Skydda trädet som din högra hand har planterat, och den son som du har fostrat åt dig.

17 Wie ist er mit Feuer verbrannt. / Vor deinem Zornblick laß sie vergehn!

Det är förbränt av eld och kringhugget; för ditt ansiktes näpst förgås de.

18 Deine Hand sei über dem Mann deiner Rechten, / Dem Menschensohn, den du dir erzogen:

Håll din hand över din högra hands man, över den människoson som du har fostrat åt dig.

19 So werden wir nimmer von dir weichen. / Laß uns am Leben, so rufen wir an deinen Namen. Jahwe Elohim Zebaôt, stell uns wieder her! / Laß leuchten dein Antlitz, so wird uns geholfen!

Då skola vi icke vika ifrån dig; behåll oss vid liv, så skola vi åkalla ditt namn. HERRE Gud Sebaot, upprätta oss; låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.