Marqqossa 3
1 Hara galas Mukurabe gelidees, henikka kushey silida uray dees.
Och han gick åter in i en synagoga. Där var då en man som hade en förvissnad hand.
2 Iza motanas gasso koyza asati izi Ayhudata sambata galas pathankkonne gidi pathishin beyana koyda.
Och de vaktade på honom, för att se om han skulle bota denne på sabbaten; de ville nämligen få något att anklaga honom för.
3 Izikka ha kushey silida addeza “shiqi utidda asa sinthan denda eqqa” gidees.
Då sade han till mannen som hade den förvissnade handen: "Stå upp, och kom fram."
4 Hessafe guye Yesusay asa “sambata galas besizay lo7o othoye ita othoo? Assa shemmpo aashoye woykko shemppo wodho? gidi oychidees. Isstikka coo7u gida.
Sedan sade han till dem: "Vilketdera är lovligt på sabbaten: att göra vad gott är, eller att göra vad ont är, att rädda någons liv, eller att döda?" Men de tego.
5 Istta wozina shuchatethan michetidi izza giddothidi yuyi adhi eqida asa hanqora eqidi addeza “Ne kushe pidisa” gidees. Addezikka ba kushe pidisin kushezi mulera pathidees.
Då såg han sig omkring på dem med vrede, bedrövad över deras hjärtans förstockelse, och sade till mannen: "Räck ut din hand." Och han räckte ut den; och hans hand blev frisk igen. --
6 Parsaweti kezi bidi iza wosti dhaysanakkone Herdossa baga gidida asatara zoretida.
Då gingo fariséerna bort och fattade strax, tillsammans med herodianerna, det beslutet att de skulle förgöra honom.
7 Yesusay bena kalizata abbako bidees. Galilappenne Yudappe yida daro derey iza kalidees.
Och Jesus drog sig med sina lärjungar undan till sjön, och en stor hop folk följde honom från Galileen.
8 Izi othizaysa siyidi asay Yudapppe, Yerusalemppe, Edomasappe, Yordanose pinthan diza dereyppe qasse Xirosappene Siddona herappe izakko yidees.
Och från Judeen och Jerusalem och Idumeen och från landet på andra sidan Jordan och från trakterna omkring Tyrus och Sidon kom en stor hop folk till honom, när de fingo höra huru stora ting han gjorde.
9 Asay darida gish iza kun7isonta mala gutha wogolo issti gigisana mala bena kalizayta azazidees.
Och han tillsade sina lärjungar att en båt skulle hållas tillreds åt honom, för folkets skull, för att de icke skulle tränga sig inpå honom.
10 Izi darota harganchata pathida gish sakkoy waysizayti wurii iza ba kushera bochanas dafetidees.
Ty han botade många och blev därför överlupen av alla som hade någon plåga och fördenskull ville röra vid honom.
11 Tuna ayanatikka iza be7ida mala iza sinthan kundidi “Neni Xoossa na” gishe wasida.
Och när de orena andarna sågo honom, föllo de ned för honom och och ropade och sade: "Du är Guds Son."
12 Gido atin izi oonakone tuna ayanati qoncisontamala kehippe hanqidees.
Men han förbjöd dem strängeligen, åter och åter, att röja honom.
13 Yeusay pudde zumma bolla kezidi ba koyzayta bekko yana mala xeygidees, isttikka izakko yida.
Och han gick upp på berget och kallade till sig några som han själv utsåg; och de kommo till honom.
14 Izara issippe gidana malanne sabakanas yedana mala tamane namm7ata Hawarista gis sunthidees.
Så förordnade han tolv som skulle följa honom, och som han ville sända ut till att predika,
15 Assappe daydanthata kessana mala istasi godateth imidees.
och de skulle hava makt att bota sjuka och driva ut onda andar.
16 Izi sunthida tammane nam7ata sunthi hayssappe kalizaysa; Phixirosa getetida Simmona,
Han förordnade alltså dessa tolv: Simon, åt vilken han gav tillnamnet Petrus;
17 Bo7ornegesse woykko dada nayta getetida Zabidossa nayta Yaqobene Yanisa,
vidare Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, Jakobs broder, åt vilka han gav tillnamnet Boanerges (det betyder tordönsmän);
18 Indirasa, Philiphosa, Bertelemossa, Mattossa, Tommasa, Ilposa na Yaqobbe, Tadossa, ba bittas zil7etiza Simmona,
vidare Andreas och Filippus och Bartolomeus och Matteus och Tomas och Jakob, Alfeus' son, och Taddeus och Simon ivraren
19 Yesusa athi immida Asqorotu Yudda.
och Judas Iskariot, densamme som förrådde honom.
20 Hessappe guye Yesusay issi so gelidees. Izine iza kalizayti kath mana wodey istas dhayana gakanas derey qassekka dari shiqidees.
Och när han kom hem, församlade sig folket åter, så att de icke ens fingo tillfälle att äta.
21 Iza hanota siyida iza daboti gooyonta agena gidi benara ekki banas izi dizaso gakida.
Då nu hans närmaste fingo höra härom, gingo de åstad för att taga vara på honom; ty de menade att han var från sina sinnen.
22 Yerusalameppe Yida Xafetikka Bi7el zebula betetiza daydanthata halaqay iza bolla dees, izi daydanthata kesizay daydanthata halaqa wolqana gida.
Och de skriftlärde som hade kommit ned från Jerusalem sade att han var besatt av Beelsebul, och att det var med de onda andarnas furste som han drev ut de onda andarna.
23 Izikka ista xeygidi lemusora, “Xala7y asappe Xal7e wosti kesanne?” gidees.
Då kallade han dem till sig och sade till dem i liknelser: "Huru skulle Satan kunna driva ut Satan?
24 Be garsan shakkoy diza kawotethi minanas danda7ena.
Om ett rike har kommit i strid med sig självt, så kan det riket ju icke hava bestånd;
25 Issi ketha assikka ba garasan shaketikko eqanas danda7ena.
och om ett hus har kommit i strid med sig självt, så skall icke heller det huset kunna äga bestånd.
26 Hessathokka Xala7ey ba garasan issay issara shaketikkonne eqanas shakkoy dikko mini eqanas danda7ena, hesikka izas wurseth gidees.
Om alltså Satan har satt sig upp mot sig själv och kommit i strid med sig själv, så kan han icke äga bestånd, utan det är då ute med honom. --
27 Hessa gason issi uray koyrotidi wolqamara ura qashonta dishe wolqamazaso gelanasine iza mishe bonqanas danda7ena, Ketha mishe bonqanas danda7etizay wolqama ura qachikko xala.
Nej, ingen kan gå in i en stark mans hus och plundra honom på hans bohag, såframt han icke förut har bundit den starke. Först därefter kan han plundra hans hus.
28 Ta intess tumu gays asa naytas nagaraynne cashi wuri matistana,
Sannerligen säger jag eder: Alla andra synder skola bliva människors barn förlåtna, ja ock alla andra hädelser, huru hädiskt de än må tala;
30 Hessa izi giday isstti iza “Ne bolla tunna ayanay dees” gidaysa gishasa.
De hade ju nämligen sagt att han var besatt av en oren ande.
31 Hessappe guye iza ayiyanne iza ishati yidinne karen eqidi asse izakko kitidi xeygisida.
Så kommo nu hans moder och hans bröder; och de stannade därutanför och sände bud in till honom för att kalla honom ut.
32 Iza yuyi adhi utidda daro asay “Hekko ne ayiyanne ne ishati karen eqidi nena koyetees” gida.
Och mycket folk satt där omkring honom; och man sade till honom: "Se, din moder och dina bröder stå härutanför och fråga efter dig."
33 Izikka zaridi ta aya onne? ta ishatichi onanitte? gidees.
Då svarade han dem och sade: Vilken är min moder, och vilka äro mina bröder?"
34 Iza yui utidda asakko xelidi “ta ayanne ta ishati haytantakko” gidees.
Och han såg sig omkring på dem som sutto där runt omkring honom, och han sade: "Se här är min moder, och här äro mina bröder!
35 Xoossa shene othizay wuri izi ta isha, ta michchone, ta ayo” gidees.
Den som gör Guds vilja, den är min broder och min syster och min moder."
