Luqaassa 1
1 Boncho Toofilosa nu achchan hanida yota gish daro asati bees hanida mala xaafida.
Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser,
2 He taarikkezikka koyroppe denthidi ba ayfera be7ida markattine Xoossa qaala yoottidayti nuus aathiddayssa.
i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare,
3 Taka ta baggara xaphoppe denthada keeha naagistadanne paaca xeellada taarikkeza wursa sinthe xaafistanaas bessizaysa sinthasada kaallidi xaafistanaas bessizaysa kaalethada naagettada nees xaafana mala taas lo7o gidi beettides.
så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus,
4 Haysa wurssa ta oothizay ne tamaaridaysi tuma gididayssa nena ero guussassa.
så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad.
5 Herdossay Yuda biittan kawottida wode Aabiya geettetiza qeessista halaqqa bagafe qeessetetha ootho taray iza gakida Zakarassa geetettiza issi qeessey dees.
På den tid då Herodes var konung över Judeen levde en präst vid namn Sakarias, av Abias' "dagsavdelning". Denne hade till hustru en av Arons döttrar som hette Elisabet.
6 Iza machcheyaka Elsabeexxo geetetaysu, izaka Aaronne bagga asa. Nam7atika Goda azazonne iza woga wothoy bayndda naagidi dizaytanne Xoossa sinthan xillo asa.
De voro båda rättfärdiga inför Gud och vandrade ostraffligt efter alla Herrens bud och stadgar.
7 Gido attin Elsabeexxa na yelonta makkara gidida gish istas nay baa, nam77atika wodey sugetida asa.
Men de hade inga barn, ty Elisabet var ofruktsam; och båda voro de komna till hög ålder.
8 Zakarassay Xoossa sinthan qeessetetha ootho taray iza gakin izi oothishin
Medan han nu en gång, när ordningen kom till hans avdelning, gjorde prästerlig tjänst inför Gud,
9 qeessistas diza woga mala Xoossa keeththan gelidi exxaane cuwassana mala exay iza gakkidees.
hände det sig, vid den övliga lottningen om de prästerliga sysslorna, att det tillföll honom att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen.
10 Exxaaney cuwattishshin asay wurikka karen diidi woosses.
Och hela menigheten stod utanför och bad, medan rökoffret förrättades.
11 Goda kiitanchay exxaaney cuwatiza sooppe oshacha baggara eqqidi Zakarasas beettides.
Då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret.
12 Zakarasaykka iza beyidi keehi dagammidi babbides.
Och när Sakarias såg honom, blev han förskräckt, och fruktan föll över honom.
13 Kiitanchay Zakarasas babbofa ne woossay setettides, ne machcheya Elssabeexxa nees attumma na yelana iza sunthaka ne Yanisa gaada sunthanna.
Men ängeln sade till honom: "Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes.
14 Iza yellistan neni daro ufa7istana, daro asaykka ufa7istana.
Och han skall bliva dig till glädje och fröjd, och många skola glädja sig över hans födelse.
15 Goda sinthan izi gita gidana. woyneppe oothetida cajje gidinkka hara mathosiza usha gidinkka izi uyenna, izi buro ba aayye qanthen dishe xillo ayanan kumana.
Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande.
16 Isra7eele asappe darota ista Xoossako zarana.
Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.
17 Aawata wozina ista naytaakko, azazettontaytikka gede xillota cincatethakko zaarana malanne Godas bessiza dere giigissana mala Elaasa ayananne iza wolqan Godappe sinthara izi baanna.
Han skall gå framför honom i Elias' ande och kraft, för att 'vända fädernas hjärtan till barnen' och omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han skaffar åt Herren ett välberett folk."
18 Zakarassay kiitanchas, tani cima ta machcheyakka cimadus tani hayssa aazan eranee? giidi oychchides.
Då sade Sakarias till ängeln: "Varav skall jag veta detta? Jag är ju själv gammal, och min hustru är kommen till hög ålder."
19 Kiitanchaykka zaaridi tani Xoossa sinthan eqqiza Gabrelle. Tanika ha miishrachchoza nees gathanas kiitistada yadis.
Ängeln svarade och sade till honom: "Jag är Gabriel, som står inför Gud, och jag är utsänd för att tala till dig och förkunna dig detta glada budskap.
20 Heko neni ba woden polistana ta qaala amanontta ixxida gish ne duunay muummaana, nenikka haasa7ana dandda7akka gides.
Och se, ända till den dag då detta sker skall du vara mållös och icke kunna tala, därför att du icke trodde mina ord, vilka dock i sin tid skola fullbordas."
21 He wode derey Zakarassay Xoossa keethafe kezonta aazas gam77idakkonne giidi handadhettishe naagides.
Och folket stod och väntade på Sakarias och förundrade sig över att han så länge dröjde i templet;
22 Izi Xoossa keethafe kezidi asa haasa7isanas danda7ibeynna. malati malati bessoppe attin haasa7anas danda7onta aggin asay izi Xoossa keeththan Xoossafe ooratha miish beyddaysa erides.
och när han kom ut, kunde han icke tala till dem. Då förstodo de att han hade sett någon syn i templet. Och han tecknade åt dem och förblev stum.
23 Zakarasaykka ba ootho taray polettidappe guyyen ba so simmides.
Och när tiden för hans tjänstgöring hade gått till ända, begav han sig hem.
24 Hessafe kaallin iza machcheya Elsabeexxa na qanthatadus, ichachchantho aginnay gakanas asi bena beyontta mala qotistadus.
Men efter den tiden blev hans hustru Elisabet havande och höll sig dold i fem månader;
25 Izaka Goday ba maarotan ta kadhetetha asa giddofe digganas ha wodezan hayssa taas oothides gadus.
och hon sade: "Så har Herren gjort med mig nu, då han har sett till min smälek bland människorna, för att borttaga den."
26 Elsabeexxa qanthatidda usuppuntha aginan, Xoossi ba kiitancha Gabrelle, Galila biittan diza, Naazirete giza katama yeddides.
I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret,
27 Izikka kawo Daawutte zereth gidida Yosefo geettetiza asas giiga utida Maaramo geetettiza geela7oyko kiitettides.
till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria.
28 Yiidine iza dizaaso gelidi “hanne Xoossi nena anjjidare saro Xoossi Goday nenara dees nenika anjettidaro” gides.
Och ängeln kom in till henne och sade: "Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig."
29 Maarama kiitancha haasa7ani keha dagamada, haysi ay giza sarota gaada yoza keha qoppadus.
Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära.
30 Kiitanchaykka Maaramo “Xoossi nenan ufa7etiza gish babbofa,
Då sade ängeln till henne: "Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud.
31 neni qanthatana, attumma naaka yelana, sunthakka Yesussa gaada sunthanna,
Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus.
32 Izika gita gidana, wursofe bolla Xoossa na geetettana, Godaa Xoossay iza aawa Daawutte kawotetha izas immana.
Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.
Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara." (aiōn g165)
34 Maaramaka kiitanchas “tani adde gelabeyke, shin haysi waani hananee?” gaada oychchadus.
Då sade Maria till ängeln: "Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man."
35 Kiitanchayka Maaramis “xillo ayaanaay ne bolla wodhana wursofe bolla Xoossa wolqay ne bolla kuwasa na hessa gish yellistana naazi geeshsha Xoossa na geetettana.
Ängeln svarade och sade till henne: "Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son.
36 Asi yeluku iza makkara giidi haasa7iza ne dabboya Elsabeexxa cimatethan attumma na qanthatada yelanaas usupuntho aginna oykadus.
Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam.
37 Xoossassi hanonta miishi baa.”
Ty för Gud kan intet vara omöjligt."
38 Maaramakka zaaradda hekko tani Xoossa aylle diikkina ne gida mala taas hano giin kiitanchay izippe shaakettidi biddes. Maarama Elsabeexxo beyana badus.
Då sade Maria: "Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt." Och ängeln lämnade henne.
39 Maaramakka he wode matara eesota denddada pude geze deren diza issi Yuda katama badus.
En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden.
40 Zakarassa keethe geladakka Elsabeexxo sarotadus.
Och hon trädde in i Sakarias' hus och hälsade Elisabet.
41 Elsabeexxa Maarami sarotha siyida mala qanthan diza naazi izi qanthan guppides, Elsabeexxinkka xillo ayaanaay kumides.
När då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld av helig ande
42 Izaka ba qaala dhoqqu oothada hiz gadus “maccassa wursofe ne anjettidaro, ne qanthen diza naazikka anjetidaysa.
och brast ut och ropade högt och sade: "Välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt!
43 Ta Goda aaya taako yada tana oychanas tani oonee?
Men varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig?
44 Ne sarotho qaala ta siyida mala ta ulo giddon diza nay ufaysan guppides.
Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv.
45 Polistana giidi Goday izis yoottidaysa amaniddara iza anjjetidaro.”
Och salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren."
46 Maaramakka izi ba aylleyi kawushshatetha xellida gish ta shemppiya Goda dhoqqu oothada bonchaysu.
Då sade Maria: "Min själ prisar storligen Herren,
47 Ta ayanaykka tana ashshizza ta Xoossan ufa7istaysu.
och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.
48 Wolqqama Goday taas giita miishshe oothida gish hachchife sinthan asi wuri tana anjjettidaro gaana.
Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet; och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig.
49 Iza sunthaykka geeshsha.
Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig, och heligt är hans namn.
50 Iza maaretethay izas babizayttas na na gakanas daana.
Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som frukta honom.
51 Be wolqan daro mino ootho oothides ba wozina qofan otoretizayta laalides.
Han har utfört väldiga gärningar med sin arm, han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan.
52 Kawota kawotethafe wothides, ashketta qasse dhoqqu dhoqqu histtides.
Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt;
53 Gafidayta lo7o miishshan kalthides durista gidikko mela kushe yeddides.
hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat bort med tomma händer.
54 Kase nu aawatas Abramesinne iza qommotas gida qaala naaganas
Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att bevisa barmhärtighet
mot Abraham och mot hans säd till evig tid, efter sitt löfte till våra fäder." (aiōn g165)
56 Maaramakka Elsabeexxi achchan heezzu agina sire gam7ada ba so simadus.
Och Maria stannade hos henne vid pass tre månader och vände därefter hem igen.
57 Elsabeexxis yelo gallassay gakin attumma na yeladus.
Så var nu för Elisabet tiden inne, då hon skulle föda; och hon födde en son.
58 Izi guttattinne dabbottikka Goday izis gita maaretetha oothidaysa siyidi izira issife ufa7ettida.
Och när hennes grannar och fränder fingo höra att Herren hade bevisat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.
59 Yellettida osppuntha gallas qaxaras yida. aaza aawa sunthan Zakarasa giidi sunthana koyida.
Och på åttonde dagen kommo de för att omskära barnet; och de ville kalla honom Sakarias, efter hans fader.
60 Gido attin aaya hanena, iza sunthi Yanisa geetetto gadus.
Men hans moder tog till orda och sade: "Ingalunda; han skall heta Johannes."
61 Istika izis ne dabbotappe Yanisa geetettidi xeysettida asi oonikka baawa gida.
Då sade de till henne: "I din släkt finnes ju ingen som har det namnet."
62 Aaway Zakarassay naaza oona giidi sunthana koyidakonne malaatan oychchida.
Och de frågade hans fader genom tecken vad han ville att barnet skulle heta.
63 Zakarasaykka xaafiza miishshe izas immana mala oychchi ekkidi sunthay “Yanisa” giidi xaafin asay wurikka malalettides.
Då begärde han en tavla och skrev dessa ord: "Johannes är hans namn." Och alla förundrade sig.
64 Heeraka Zakarassa duunay pogettidi inxarssay birshettin Xoossa galata oykides.
Men i detsamma öppnades hans mun, och hans tunga löstes, och han talade och lovade Gud.
65 Iza guttati wuri daro babbidda. Haysi wurikka dhoqqa geze biittan Yuda dereni, wurso son haasa7ettides.
Och deras grannar betogos alla av häpnad, och ryktet om allt detta gick ut över Judeens hela bergsbygd.
66 Haysaka siyida asi wurikka ha guutha nay ay hananeeshsha? giidi hanoza wursika ba wozinan oykkides. Goda kushey tumappe izara issife dees.
Och alla som hörde det lade märke därtill och sade: "Vad månde väl varda av detta barn?" Också var ju Herrens hand med honom.
67 Naaza aaway, Zakarassay xillo ayaanan kumidi tinbbite haasa7ishe
Och hans fader Sakarias blev uppfylld av helig ande och profeterade och sade:
68 yiidi ba asa ashshidda gish Isra7eele Xoossi galatetto gides.
"Lovad vare Herren, Israels Gud, som har sett till sitt folk och berett det förlossning,
69 Beni wode ba geeshsha nabeta duunan haasa7ettidayssa mala
och som har upprättat åt oss ett frälsningens horn i sin tjänare Davids hus,
såsom han hade lovat genom sin forntida heliga profeters mun. (aiōn g165)
71 Izi nuna nu morketappene, nuna ixxizayta kusheppe ashshees.
Ty han ville frälsa oss från våra ovänner och ur alla våra motståndares hand,
72 Haysa izi oothiday nu aawatas ba maaretetha bessanassa, ba geeshsha caaqqoza yushi qoppanaasa.
och så göra barmhärtighet med våra fäder och tänka på sitt heliga förbund,
73 Kase nu aawa Abrames caaqqidayssa qopana malane,
vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham,
74 nu morketa kusheppe izi nuna kessin nuni izas babboy baayndda oothanasinne,
Han ville beskära oss att få tjäna honom utan fruktan, frälsta ur våra ovänners hand,
75 nu diza wode wurson ba sinthan nuna geeshshatethanne xillotethan essanassa.
ja, att göra tjänst inför honom i helighet och rättfärdighet i alla våra dagar.
76 Goda oge giigissanas ne izappe sinthara biza gish ta naazo neni woga Xoossa nabe geetetana.
Och du, barn, skall bliva kallad den Högstes profet, ty du skall gå framför Herren och bereda vägar för honom,
77 Assay ba nagarappe maaretida gish deres attotetha erateth ne immana mala
till att giva hans folk kunskap om frälsning, i det att deras synder bliva dem förlåtna.
78 nu Xoossa lo7o maaretethafe denddidayssan saloppe nuus away kezides.
Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull, som skall låta ett ljus gå upp och skåda ned till oss från höjden,
79 Hessikka dhuman dizaytasne hayqqo kuwa garsan dizaytaskka po7isana malane nu tohotakka sarotetha oge kalethannassa.
för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga' och så styra våra fötter in på fridens väg."
80 Guutha naazikka diccides ayananka minnidees. Isra7eele asas qonccen beettanna gakkanaas bazo biittan deyides.
Och barnet växte upp och blev allt starkare i anden. Och han vistades i öknen, intill den dag då han skulle träda fram för Israel.
