Luqaassa 1
1 Boncho Toofilosa nu achchan hanida yota gish daro asati bees hanida mala xaafida.
Efter månge hafva tagit sig före att beskrifva de ting, som ibland oss aldravissast äro;
2 He taarikkezikka koyroppe denthidi ba ayfera be7ida markattine Xoossa qaala yoottidayti nuus aathiddayssa.
Såsom de oss sagt hafva, som af begynnelsen det med sin ögon sågo, och sjelfve en del voro af det de sade;
3 Taka ta baggara xaphoppe denthada keeha naagistadanne paaca xeellada taarikkeza wursa sinthe xaafistanaas bessizaysa sinthasada kaallidi xaafistanaas bessizaysa kaalethada naagettada nees xaafana mala taas lo7o gidi beettides.
Syntes ock mig, sedan jag af begynnelsen all ting granneliga utfrågat hafver, ordenteligen skrifva dig till, min gode Theophile;
4 Haysa wurssa ta oothizay ne tamaaridaysi tuma gididayssa nena ero guussassa.
Att du må förfara vissa sanningen om de stycker, der du om undervister äst.
5 Herdossay Yuda biittan kawottida wode Aabiya geettetiza qeessista halaqqa bagafe qeessetetha ootho taray iza gakida Zakarassa geetettiza issi qeessey dees.
Uti Herodis, Judee Konungs, tid, var en Prest, utaf Abie skifte, benämnd Zacharias; och hans hustru, af Aarons döttrar, benämnd Elisabet.
6 Iza machcheyaka Elsabeexxo geetetaysu, izaka Aaronne bagga asa. Nam7atika Goda azazonne iza woga wothoy bayndda naagidi dizaytanne Xoossa sinthan xillo asa.
De voro både rättfärdige för Gud, vandrande i all Herrans bud och stadgar ostraffeliga.
7 Gido attin Elsabeexxa na yelonta makkara gidida gish istas nay baa, nam77atika wodey sugetida asa.
Och de hade inga barn; ty Elisabet var ofruktsam, och både voro de framlidne i sin ålder.
8 Zakarassay Xoossa sinthan qeessetetha ootho taray iza gakin izi oothishin
Så begaf det sig, då han i sitt skifte skulle hålla sitt Prestaämbete för Gudi,
9 qeessistas diza woga mala Xoossa keeththan gelidi exxaane cuwassana mala exay iza gakkidees.
Efter Presterskapets sed, och det föll på honom, att han skulle upptända rökelse, gick han in i Herrans tempel;
10 Exxaaney cuwattishshin asay wurikka karen diidi woosses.
Och allt folket var utantill, och bad, så länge rökelsen skedde.
11 Goda kiitanchay exxaaney cuwatiza sooppe oshacha baggara eqqidi Zakarasas beettides.
Så syntes honom Herrans Ängel, ståndandes på högra sidon vid rökaltaret.
12 Zakarasaykka iza beyidi keehi dagammidi babbides.
Och Zacharias vardt förskräckt, då han såg honom, och en räddhåge föll öfver honom.
13 Kiitanchay Zakarasas babbofa ne woossay setettides, ne machcheya Elssabeexxa nees attumma na yelana iza sunthaka ne Yanisa gaada sunthanna.
Så sade Ängelen till honom: Var icke förfärad, Zacharia; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, hvilkens namn du skall kalla Johannes.
14 Iza yellistan neni daro ufa7istana, daro asaykka ufa7istana.
Och dig skall varda glädje och fröjd; och månge skola fröjdas af hans födelse;
15 Goda sinthan izi gita gidana. woyneppe oothetida cajje gidinkka hara mathosiza usha gidinkka izi uyenna, izi buro ba aayye qanthen dishe xillo ayanan kumana.
Ty han skall varda stor för Herranom; vin och starka drycker skall han icke dricka; och skall straxt i moderlifvet uppfylld varda med den Helga Anda;
16 Isra7eele asappe darota ista Xoossako zarana.
Och han skall omvända många af Israels barn till Herran, deras Gud.
17 Aawata wozina ista naytaakko, azazettontaytikka gede xillota cincatethakko zaarana malanne Godas bessiza dere giigissana mala Elaasa ayananne iza wolqan Godappe sinthara izi baanna.
Och han skall gå för honom, med Elie anda och kraft, till att omvända fädernas hjerta till barnen, och de ohöriga till de rättfärdigas snällhet; och göra Herranom ett beredt folk.
18 Zakarassay kiitanchas, tani cima ta machcheyakka cimadus tani hayssa aazan eranee? giidi oychchides.
Då sade Zacharias till Ängelen: Hvaraf skall jag detta veta? Ty jag är gammal, och min hustru är framliden i åldren.
19 Kiitanchaykka zaaridi tani Xoossa sinthan eqqiza Gabrelle. Tanika ha miishrachchoza nees gathanas kiitistada yadis.
Ängelen svarade, och sade till honom: Jag är Gabriel, som står i Guds åsyn, och är utsänd till att tala dig till, och båda dig denna goda tidenden.
20 Heko neni ba woden polistana ta qaala amanontta ixxida gish ne duunay muummaana, nenikka haasa7ana dandda7akka gides.
Och si, du skall varda mållös, och skall intet kunna tala, intill den dagen, då detta sker; derföre, att du icke trodde minom ordom, hvilke skola fullkomnad varda i sin tid.
21 He wode derey Zakarassay Xoossa keethafe kezonta aazas gam77idakkonne giidi handadhettishe naagides.
Och folket förbidde Zachariam, och förundrade sig, att han så länge dvaldes i templet.
22 Izi Xoossa keethafe kezidi asa haasa7isanas danda7ibeynna. malati malati bessoppe attin haasa7anas danda7onta aggin asay izi Xoossa keeththan Xoossafe ooratha miish beyddaysa erides.
Men då han utgick, kunde han intet tala med dem; och så förmärkte de, att han hade sett någon syn i templet; och han tecknade dem, och blef mållös.
23 Zakarasaykka ba ootho taray polettidappe guyyen ba so simmides.
Och det begaf sig, då hans ämbetsdagar ute voro, gick han hem i sitt hus.
24 Hessafe kaallin iza machcheya Elsabeexxa na qanthatadus, ichachchantho aginnay gakanas asi bena beyontta mala qotistadus.
Och efter de dagar vardt hans hustru Elisabet hafvandes; och fördolde sig i fem månader, och sade:
25 Izaka Goday ba maarotan ta kadhetetha asa giddofe digganas ha wodezan hayssa taas oothides gadus.
Så hafver nu Herren gjort med mig, i de dagar, då han såg till mig, på det han skulle borttaga min försmädelse ibland menniskorna.
26 Elsabeexxa qanthatidda usuppuntha aginan, Xoossi ba kiitancha Gabrelle, Galila biittan diza, Naazirete giza katama yeddides.
Uti sjette månaden vardt Gabriel Ängel utsänd af Gudi, uti en stad i Galileen, benämnd Nazareth;
27 Izikka kawo Daawutte zereth gidida Yosefo geettetiza asas giiga utida Maaramo geetettiza geela7oyko kiitettides.
Till en jungfru, som förlofvad var enom man, hvilkens namn var Joseph, af Davids hus; och jungfrunes namn Maria.
28 Yiidine iza dizaaso gelidi “hanne Xoossi nena anjjidare saro Xoossi Goday nenara dees nenika anjettidaro” gides.
Och Ängelen kom in till henne, och sade: Hel, full med nåd! Herren är med dig; välsignad du ibland qvinnor.
29 Maarama kiitancha haasa7ani keha dagamada, haysi ay giza sarota gaada yoza keha qoppadus.
Då hon såg honom, vardt hon förfärad af hans tal, och tänkte uppå, hurudana helsning detta var.
30 Kiitanchaykka Maaramo “Xoossi nenan ufa7etiza gish babbofa,
Då sade Ängelen till henne: Frukta dig icke, Maria; ty du hafver funnit nåd för Gudi.
31 neni qanthatana, attumma naaka yelana, sunthakka Yesussa gaada sunthanna,
Si, du skall afla i ditt lif, och föda en son, hvilkens Namn du skall kalla JESUS.
32 Izika gita gidana, wursofe bolla Xoossa na geetettana, Godaa Xoossay iza aawa Daawutte kawotetha izas immana.
Han skall varda stor, och kallas dens Högstas Son; och Herren Gud skall gifva honom hans faders Davids säte;
Och han skall vara en Konung öfver Jacobs hus i evig tid; och på hans rike skall ingen ände vara. (aiōn g165)
34 Maaramaka kiitanchas “tani adde gelabeyke, shin haysi waani hananee?” gaada oychchadus.
Då sade Maria till Ängelen: Huru skall detta tillgå? Ty jag vet af ingen man.
35 Kiitanchayka Maaramis “xillo ayaanaay ne bolla wodhana wursofe bolla Xoossa wolqay ne bolla kuwasa na hessa gish yellistana naazi geeshsha Xoossa na geetettana.
Ängelen svarade, och sade till henne: Den Helge Ande skall komma öfver dig, och dens Högstas kraft skall öfverskygga dig; derföre ock det Helga, som af dig födt varder, skall kallas Guds Son.
36 Asi yeluku iza makkara giidi haasa7iza ne dabboya Elsabeexxa cimatethan attumma na qanthatada yelanaas usupuntho aginna oykadus.
Och si, Elisabet, din fränka, hafver ock aflat en son i sin ålderdom; och detta är sjette månaden åt henne, som hetes vara ofruktsam;
37 Xoossassi hanonta miishi baa.”
Ty för Gud är ingen ting omöjelig.
38 Maaramakka zaaradda hekko tani Xoossa aylle diikkina ne gida mala taas hano giin kiitanchay izippe shaakettidi biddes. Maarama Elsabeexxo beyana badus.
Då sade Maria: Si, Herrans tjenarinna; varde mig efter ditt tal. Och Ängelen skiljdes ifrå henne.
39 Maaramakka he wode matara eesota denddada pude geze deren diza issi Yuda katama badus.
Uti de dagar stod Maria upp, och gick i bergsbygdena med hast, uti Jude stad;
40 Zakarassa keethe geladakka Elsabeexxo sarotadus.
Och kom uti Zacharie hus, och helsade Elisabet.
41 Elsabeexxa Maarami sarotha siyida mala qanthan diza naazi izi qanthan guppides, Elsabeexxinkka xillo ayaanaay kumides.
Och det begaf sig, då Elisabet hörde Marie helsning, sprang barnet uti hennes lif. Och Elisabet vardt uppfylld med den Helga Anda;
42 Izaka ba qaala dhoqqu oothada hiz gadus “maccassa wursofe ne anjettidaro, ne qanthen diza naazikka anjetidaysa.
Och hon ropade med höga röst, och sade: Välsignad du ibland qvinnor, och välsignad dins lifs frukt.
43 Ta Goda aaya taako yada tana oychanas tani oonee?
Och hvadan kommer mig detta, att mins Herras moder kommer till mig?
44 Ne sarotho qaala ta siyida mala ta ulo giddon diza nay ufaysan guppides.
Si, då rösten af dine helsning kom i min öron, sprang barnet af glädje i mitt lif.
45 Polistana giidi Goday izis yoottidaysa amaniddara iza anjjetidaro.”
Och salig äst du, som trodde; ty all ting varda fullbordad, som dig sagd äro af Herranom.
46 Maaramakka izi ba aylleyi kawushshatetha xellida gish ta shemppiya Goda dhoqqu oothada bonchaysu.
Och Maria sade: Min själ prisar storliga Herran;
47 Ta ayanaykka tana ashshizza ta Xoossan ufa7istaysu.
Och min ande fröjdar sig i Gudi, minom Frälsare;
48 Wolqqama Goday taas giita miishshe oothida gish hachchife sinthan asi wuri tana anjjettidaro gaana.
Ty han hafver sett till sine tjenarinnos ringhet: Si, härefter varda all slägte mig saliga kallande.
49 Iza sunthaykka geeshsha.
Ty den Mägtige hafver gjort mägtig ting med mig, och hans Namn är heligt;
50 Iza maaretethay izas babizayttas na na gakanas daana.
Och hans barmhertighet varar ifrå slägte till slägte, öfver dem som frukta honom.
51 Be wolqan daro mino ootho oothides ba wozina qofan otoretizayta laalides.
Han hafver bedrifvit magt med sinom arm, och förskingrat dem, som högfärdige äro uti deras hjertas sinne.
52 Kawota kawotethafe wothides, ashketta qasse dhoqqu dhoqqu histtides.
De mägtige hafver han satt af sätet, och uppsatt de ringa.
53 Gafidayta lo7o miishshan kalthides durista gidikko mela kushe yeddides.
De hungriga hafver han med god ting uppfyllt, och de rika hafver han låtit tomma blifva.
54 Kase nu aawatas Abramesinne iza qommotas gida qaala naaganas
Han hafver upptagit sin tjenare Israel, tänkande på sina barmhertighet;
Såsom han sagt hafver till våra fäder, Abraham och hans säd, till evig tid. (aiōn g165)
56 Maaramakka Elsabeexxi achchan heezzu agina sire gam7ada ba so simadus.
Och Maria blef när henne vid tre månader; och gick så hem i sitt hus igen.
57 Elsabeexxis yelo gallassay gakin attumma na yeladus.
Så vardt då Elisabet tiden fullbordad att hon skulle föda, och hon födde en son.
58 Izi guttattinne dabbottikka Goday izis gita maaretetha oothidaysa siyidi izira issife ufa7ettida.
Och hennes grannar och fränder fingo höra, att Herren hade gjort stor barmhertighet med henne, och fröjdade sig med henne.
59 Yellettida osppuntha gallas qaxaras yida. aaza aawa sunthan Zakarasa giidi sunthana koyida.
Och det begaf sig, på åttonde dagen kommo de till att omskära barnet; och kallade honom, efter hans fader, Zacharias.
60 Gido attin aaya hanena, iza sunthi Yanisa geetetto gadus.
Då svarade hans moder, och sade: Ingalunda; men han skall heta Johannes.
61 Istika izis ne dabbotappe Yanisa geetettidi xeysettida asi oonikka baawa gida.
Då sade de till henne: Uti dine slägt är ingen, som hafver det namnet.
62 Aaway Zakarassay naaza oona giidi sunthana koyidakonne malaatan oychchida.
Så tecknade de hans fader, hvad han ville kalla honom.
63 Zakarasaykka xaafiza miishshe izas immana mala oychchi ekkidi sunthay “Yanisa” giidi xaafin asay wurikka malalettides.
Och han äskade ena taflo, der han uti skref, sägandes: Johannes är hans namn; och alle förundrade sig derpå.
64 Heeraka Zakarassa duunay pogettidi inxarssay birshettin Xoossa galata oykides.
Och straxt öppnades hans mun, och hans tunga; och han talade, lofvandes Gud.
65 Iza guttati wuri daro babbidda. Haysi wurikka dhoqqa geze biittan Yuda dereni, wurso son haasa7ettides.
Och stor fruktan kom öfver alla deras grannar; och ryktet om allt detta gick ut öfver alla Judiska bergsbygdena.
66 Haysaka siyida asi wurikka ha guutha nay ay hananeeshsha? giidi hanoza wursika ba wozinan oykkides. Goda kushey tumappe izara issife dees.
Och alle de, som det hörde, sattet i sitt hjerta, sägande: Hvad månn varda utaf detta barnet? Ty Herrans hand var med honom.
67 Naaza aaway, Zakarassay xillo ayaanan kumidi tinbbite haasa7ishe
Och hans fader Zacharias vardt uppfylld med den Helga Anda, propheterade, och sade:
68 yiidi ba asa ashshidda gish Isra7eele Xoossi galatetto gides.
Lofvad vare Herren, Israels Gud; ty han hafver besökt och förlossat sitt folk;
69 Beni wode ba geeshsha nabeta duunan haasa7ettidayssa mala
Och hafver upprättat oss salighetenes horn, uti sins tjenares Davids hus;
Såsom han i förtiden talat hafver, genom sina helga Propheters mun; (aiōn g165)
71 Izi nuna nu morketappene, nuna ixxizayta kusheppe ashshees.
Att han skulle frälsa oss ifrå våra ovänner, och utur allas deras hand, som hata oss;
72 Haysa izi oothiday nu aawatas ba maaretetha bessanassa, ba geeshsha caaqqoza yushi qoppanaasa.
Och bevisa barmhertighet med våra fäder, och minnas på sitt helga Testamente;
73 Kase nu aawa Abrames caaqqidayssa qopana malane,
Och på den ed, som han svorit hafver vårom fader Abraham, att gifva oss;
74 nu morketa kusheppe izi nuna kessin nuni izas babboy baayndda oothanasinne,
Att vi, frälste utur våra ovänners hand, måtte honom tjena utan fruktan;
75 nu diza wode wurson ba sinthan nuna geeshshatethanne xillotethan essanassa.
I helighet och rättfärdighet, för honom, i alla våra lifsdagar.
76 Goda oge giigissanas ne izappe sinthara biza gish ta naazo neni woga Xoossa nabe geetetana.
Och du barn skall kallas dens Högstas Prophet; du skall gå för Herranom, till att bereda hans vägar;
77 Assay ba nagarappe maaretida gish deres attotetha erateth ne immana mala
Och gifva hans folke salighetenes kunskap, till deras synders förlåtelse;
78 nu Xoossa lo7o maaretethafe denddidayssan saloppe nuus away kezides.
Genom vår Guds innerliga barmhertighet, genom hvilken uppgången af höjdene hafver oss besökt;
79 Hessikka dhuman dizaytasne hayqqo kuwa garsan dizaytaskka po7isana malane nu tohotakka sarotetha oge kalethannassa.
Till att uppenbaras dem, som sitta i mörkret och dödsens skugga, och styra våra fötter på fridsens väg.
80 Guutha naazikka diccides ayananka minnidees. Isra7eele asas qonccen beettanna gakkanaas bazo biittan deyides.
Och barnet växte upp, och stärktes i Andanom; och vistades i öknene, till den dagen han skulle framkomma för Israels folk.
