Yanisa Mishiracho 9

1 yesussay ogera adhii bishe ba aay uloope yelletethape ayfee qooqidade beeydes.

När han nu gick vägen fram, fick han se en man som var född blind.

2 Iza kallizayt iza “tammarisizays haysi addezii qooqe gidi yellistana mala nagara oththiday oonne? iza yellidaytii oththidoye? izi oththide?” gidii Yesussa oychchida.

Då frågade hans lärjungar honom och sade: "Rabbi, vilken har syndat, denne eller hans föräldrar, så att han har blivit född blind?"

3 Yesussayka isttas hizzgdees “iza gidinkka iza yellidaytika nagara oththibeytena, izi hessaththo haniday Xoossa oththoy iza bolla qonccanasiko.

Jesus svarade: "Det är varken denne som har syndat eller hans föräldrar, utan så har skett, för att Guds gärningar skulle uppenbaras på honom.

4 Gaalasara tana kittdade oththo oththanas tas besses, buroo oonnika othanas danddaontta qammay yaana?

Medan dagen varar, måste vi göra dens gärningar, som har sänt mig; natten kommer, då ingen kan verka.

5 Ha bitta bolla diza wode ha bittas poo7oy tana.”

Så länge jag är i världen, är jag världens ljus."

6 Hessa gi simmidi bitta bolla cuchchu cuttdii ba cuchchan urqqa gigsidi addeza ayfeza he urqqa tydii addeza

När han hade sagt detta, spottade han på jorden och gjorde en deg av spotten och lade degen på mannens ögon

7 “Baada selihomen asay xammaqetizason meccista” gides, selihome gusi kittetdaysa gusa, addezika bidi maccetdesine xeellishe simmi yides.

och sade till honom: "Gå bort och två dig i dammen Siloam" (det betyder utsänd). Mannen gick då dit och tvådde sig; och när han kom igen, kunde han se.

8 Iza dosatnne kase izi hen wosishshin be7ida asay “hayssadey kase uttid wosiza addeza gidene? gida.

Då sade grannarna och andra som förut hade sett honom såsom tiggare: "Är detta icke den man som att och tiggde?"

9 Isttafe issi issi asati “ee izakko” gida, baggaytii “iza gidena” gida, izi qasse “ta izako” gidees.

Somliga svarade: "Det är han." Andra sade: "Nej, men han är lik honom." Själv sade han: "Jag är den mannen."

10 Isttika “histtin ne ayfey wani xeelide? gidi oychchida.

Och de frågade honom: "Huru blevo då dina ögon öppnade?"

11 Izika zaaridii “Yesussa geetetza assi bitta bolla urqqa urqqasddine ta ayfeza he urqqa tydiine tana baada seliihomen meccista gi yootin ta baada meccistada xeellanas dandda7eds” gidees.

Han svarade: "Den man som heter Jesus gjorde en deg och smorde därmed mina ögon och sade till mig: 'Gå bort till Siloam och två dig.' Jag gick då dit och tvådde mig, och så fick jag min syn."

12 Isttaka “histtin he uray hai awan dizee?” gida, izika “ta errke” gides.

De frågade honom: "Var är den mannen?" Han svarade: "Det vet jag icke."

13 Isttikka he kasse ayfe qooqe addeza parssawistako ehaaththada.

Då förde de honom, mannen som förut hade varit blind, bort till fariséerna.

14 Yesussay urqqa urqqasiidii addeza ayfe paththida gaalasay ayhudata sambbata gaalasiko.

Och det var sabbat den dag då Jesus gjorde degen och öppnade hans ögon.

15 Hessa gish parssawetii addeza izii wostt xeeliidakone iza oychchida, addezika zaaridii “izi ta ayfen urqqa tydees, taka meccistadis, heko hai xeellides” gides.

När nu jämväl fariséerna i sin ordning frågade honom huru han hade fått sin syn, svarade han dem: "Han lade en deg på mina ögon, och jag fick två mig, och nu kan jag se."

16 parssawistape issi issi asati “hays addezi sambbata bonchonttade gidida gish izi Xoossafe gideena” gida, baaggay qasse “nagaranchay hayssa mala malata wani ooththana danddaize? gida, hessa gish istta gidon pallamay medhetides.

Då sade några av fariséerna: "Den mannen är icke från Gud, eftersom han icke håller sabbaten." Andra sade: "Huru skulle någon som är en syndare kunna göra sådana tecken?" Så funnos bland dem stridiga meningar.

17 Hessa gish kase ayfe qooqe addezzako simmidi “ha ne ayfe paththida addeza gish ne ay gazz? Gida, addezii zaaridi “izi nabeko” gides.

Då frågade de åter den blinde: "Vad säger du själv om honom, då det ju var dina ögon han öppnade?" Han svarade: "En profet är han."

18 Ayhudati addeza yellida ayeyrane aawara xeeygsi eehisana gakanas addezii kase qooqe gididdaysa ammanibeytena.

Men judarna trodde icke att han hade varit blind och fått sin syn, förrän de hade kallat till sig mannen föräldrar, hans som hade fått sin syn.

19 Isttka (yelidayta) “inte nusi qooqe nay yelletdes giza nazi hayse? histtin hai wanidi xeelana danddaide?” gida.

Dem frågade de och sade: "Är detta eder son, den som I sägen vara född blind? Huru kommer det då till, att han nu kan se?"

20 Yellidaytka hizzgi zaarida “izi nu na gididaysane qooqe gididi yelletdaysa errosu.

Då svarade han föräldrar och sade: "Att denne är vår son, och att han föddes blind, det veta vi.

21 Hai qasse izi wani xeelana danddaidakone iza ayfe oonni pogidakone nu erroko, izi bena danddaidade gidida gish izi ba gish yootanas danddaees, iza oychchitee” gida.

Men huru han nu kan se, det veta vi icke, ej heller veta vi vem som har öppnat hans ögon. Frågen honom själv; han är gammal nog, han må själv tala för sig."

22 Iza yellidayt hessaththo giday oonnika Yesussa izi Kristtossa giidi markkatday wuri ayhudata woosafe godistana mala Ayhudati kase seera oththida gish ayhudatas babidi gida.

Detta sade hans föräldrar, därför att de fruktade judarna; ty judarna hade redan kommit överens om att den som bekände Jesus vara Messias, han skulle utstötas ur synagogan.

23 Hesa gish iza yellidayt izi bena danddaidade gidida gish iza ochchte” gida.

Därför var det som hans föräldrar sade: "Han är gammal nog; frågen honom själv."

24 Kase qooqe addeza qasseka xeeygd “hayso ne tummayo yootada xoossa boncha, haysi addezi nagarancha gididaysa nu errosu” gida.

Då kallade de för andra gången till sig mannen som hade varit blind och sade till honom: "Säg nu sanningen, Gud till pris. Vi veta att denne man är en syndare."

25 Izika “izi nagarancha gididaysa ta errike, gido attin ta kase qooqe gididarone qasse hai ta xeelizaro hano xaala errays” gides.

Han svarade: "Om han är en syndare vet jag icke; ett vet jag: att jag, som var blind, nu kan se."

26 Istt qasse iza “izi nes ay oththide? Ne ayfeza wostt pogide?” gidi oychchida

Då frågade de honom: "Vad gjorde han med dig? På vad sätt öppnade han dina ögon?"

27 Izika “ta intes kase yootin wozinan woth siybeykista shin hai qasse aazas zarethi siyana koyetii? inteka iza kalliizayta gidana koyet?” gides.

Han svarade dem: "Jag har ju redan sagt eder det, men I hörden icke på mig. Varför viljen I då åter höra det? Kanske viljen också I bliva hans lärjungar?"

28 Hesafe guye iza “nu musse kallizadentta, ne iza kallizade gida” gi caydda.

Då bannade de honom och sade: "Du är själv hans lärjunge; vi äro Moses' lärjungar.

29 Kase Xoossi Mussera hasaetdaysa nu erros, haysi addezi awape yidakone nu erroko.”

Till Moses har Gud talat, det veta vi; men varifrån denne är, det veta vi icke."

30 Addezika isttas hizzgi zaarides “izi awapekone inte erronttays malalththes, gido attin ta ayfe xeelisdadey iza.

Mannen svarade och sade till dem: "Ja, däri ligger det förunderliga, att I icke veten varifrån han är, och ändå har han öppnat mina ögon.

31 Xoossi bes babizadene iza sheene oththizades attin nagarancha ura siyonttaysa nu eerros.

Vi veta ju att Gud icke hör syndare, men också att om någon är gudfruktig och gör hans vilja, då hör han honom.

32 Ayfe qooqidi yelletdade ayfey xeelides gizaysa allamey medhetdasope oonnika siyy errena. (aiōn g165)

Aldrig förut har man hört att någon har öppnat ögonen på en som föddes blind. (aiōn g165)

33 Haysadey xoossafe gidonttako hayssa ooththanas danddaena.

Vore denne icke från Gud, så kunde han intet göra."

34 Isttika iza “neni ne Mule asattethay nagaran munuqettin yelletdays ne nuna tammarssana wana xaladi?” gidi iza goodida.

De svarade och sade till honom: "Du är hel och hållen född i synd, och du vill undervisa oss!" Och så drevo de ut honom.

35 Addeza goodidaysa Yesussay siydes, iza demmidine “ne asa nan ammanyy?” gides.

Jesus fick sedan höra att de hade drivit ut honom, och när han så träffade honom, sade han: "Tror du på Människosonen?"

36 Addezika “godo ta izan ammanana mala izi oonne?” gidi oychchides.

Han svarade och sade: "Herre, vem är han då? Säg mig det, så att jag kan tro på honom."

37 Yesussayka “ne iza beyadasa hai nenara hasaizay izakoo” gides.

Jesus sade till honom: "Du har sett honom; det är han som talar med dig."

38 Addezika “Godoo iza ammanadis” gidi izas hooki goyniides.

Då sade han: "Herre, jag tror." Och han föll ned för honom.

39 Yesussayka “qooqeti xeelana malane xeelizayti qooqana mala pirdanas ta hayssa allamezan yadiis” gides.

Och Jesus sade: "Till en dom har jag kommit hit i världen, för att de som icke se skola varda seende, och för att de som se skola varda blinda."

40 Izara diza parssawistape issi issi asati hessa siydi “hesi ayy guuse? histtin nuka qooqe?” gida.

När några fariséer som voro i hans närhet hörde detta, sade de till honom: "Äro då kanske också vi blinda?"

41 Yesussayka istta inte qooqeta gididdakoo intes nagara gidena shin inte hai nu xiiloosu giza gish inte nagaray diza mala dana” gides.

Jesus svarade dem: "Voren I blinda, så haden I icke synd. Men nu sägen I: 'Vi se', därför står eder synd kvar."