Yanisa Mishiracho 21
1 Hessafe guye Yesussay Xibiradoose abba achchan bena kaallizaytas qasseka beetdes.
Därefter uppenbarade sig Jesus åter för lärjungarna, vid Tiberias' sjö; och vid den uppenbarelsen gick så till:
2 Simmoona geetettiza Pixxiroossay Didimoossa geetettiza Toomassay Gallila Qanna ass gidida Natinaelley Zabidossa naytika Yesussa kaallizaytape hara namm7ati wuri isife dishshin
Simon Petrus och Tomas, som kallades Didymus, och Natanael, han som var från Kana i Galileen, och Sebedeus' söner voro tillsammans, och med dem två andra av hans lärjungar.
3 Simmoona geetettiza Pixxiroossay isttas “Ta moole oykkana bays” gides, isttika izas “Nukka nenara bana” gida, izara kezzi bidi wogoolon gellida shin he gaalas omarssi issi mooleka oykkibeytena.
Simon Petrus sade då till dem: "Jag vill gå åstad och fiska." De sade till honom: "Vi gå också med dig." Så begåvo de sig åstad och stego i båten. Men den natten fingo de intet.
4 Gadey wonttishshin Yesussay abba achchan eqqides, iza kaallizaytii qass izi Yesussa gididayssa erribeyteena.
När det sedan hade blivit morgon, stod Jesus där på stranden; dock visste lärjungarna icke att det var Jesus.
5 Yesussay istta “Naytoo mooley dizze?” gides, isttika “aykooka bawa” gida.
Och Jesus sade till dem: "Mina barn, haven I något att äta?" De svarade honom: "Nej."
6 Izika “Giteza wogoolozape oshshacha baggara abban yeegite, inte demmana” gida gish giiteza abba giido yeegidane daroo mooley oykeetda gish giiteza molara gochchana danddaebeyitena.
Han sade till dem: "Kasten ut nätet på högra sidan om båten, så skolen I få." Då kastade de ut; och nu fingo de en så stor hop fiskar, att de icke förmådde draga upp nätet.
7 Hessa wode Yesussay iza kaallizaytape Yesusa iza siqiza issay Pixxirossa “Hesi Godakko!” gides. Simmoona geetetza Phixxiroossay “hesi Godakko” giza qaala siyda mala kasse ooso diigofo gidi mayoo qaari woththidi kaloo diza gish herakka mayoo ekki mayidi abba giido guuppi gelidees.
Den lärjunge som Jesus älskade sade då till Petrus: "Det är Herren." När Simon Petrus hörde att det var Herren, tog han på sig sin överklädnad -- ty han var oklädd -- och gav sig i sjön.
8 Yesussa kaalliza hankkoyti qass biitafe xeetu mitire mala hakii diza gish mooley kumi dizza giiteza gochchi ekkidi wogoolora gakkida.
Men de andra lärjungarna kommo med båten och drogo efter sig nätet med fiskarna; de voro nämligen icke längre från land än vid pass två hundra alnar.
9 Istti wogoolozape wodhdhishin moley iza bolla diza bonqqo tamane ukethth beeyda.
När de sedan hade stigit i land, sågo de glöd ligga där och fisk, som låg därpå, och bröd.
10 Yesussay istta “Ha7i inte oykkida molezape ha ekki yiite” gides.
Jesus sade till dem: "Tagen hit av de fiskar som I nu fingen."
11 Hessa gish simmoona geetettiza Phixxiroossay wogooloza giido gellidi xeistane ichchachchu taammane hedzdzu woogga giita mooleti kumiida giiteza abbafe gede gade bolla gochchides. Hessa mala daroo molera diinika giitezi daketibeeyna.
Då steg Simon Petrus i båten och drog nätet upp på land, och det var fullt av stora fiskar, ett hundra femtiotre stycken. Och fastän de voro så många, hade nätet icke gått sönder.
12 Hessafe guye Yesussay istta “Ha yidi miite” gides. Izi Goda Yesussa gididaysa wursi errida gish iza kaallizaytape issadeykka “Ne oonne” gi oychchanas xallidadey bawa.
Därefter sade Jesus till dem: "Kommen hit och äten." Och ingen av lärjungarna dristade sig att fråga honom vem han var, ty de förstodo att det var Herren.
13 Yesussay yidi ukeththane moleza ekkidi isttas immides.
Jesus gick då fram och tog brödet och gav dem, likaledes ock av fiskarna.
14 Yesussay hayqqope denddin iza kaallizayti iza beeyshshin haysi hedzdzanththo.
Detta var nu tredje gången som Jesus uppenbarade sig för sina lärjungar, sedan han hade uppstått från de döda.
15 Istti mii gigishshin Yesussay simmoona Phixxiroossa “Yoona na Simmoona! hayiti tana dosizayssafe aththa tana dossayii?” gides. Izikka “Ee ta Godo! ta nena dosizayssa nekka errasa” gides.
När de hade ätit, sade Jesus till Simon Petrus: "Simon, Johannes' son, älskar du mig mer än dessa göra?" Han svarade honom: "Ja, Herre; du vet att jag har dig kär." Då sade han till honom: "Föd mina lamm."
16 Yesussay iza “Ta laqqata hemma” gides, namm7enththoka “Yoona na Simmoona! ne tana dossay?” gides, izika zaarid “Ee Godo! Ta nena dosizaysa neka errasa” gides, Yesussay qass “laqqata naga” gides,
Åter frågade han honom, för andra gången: "Simon, Johannes' son, älskar du mig?" Han svarade honom: "Ja, Herre; du vet att jag har dig kär." Då sade han till honom: "Var en herde för mina får."
17 Hedzdzanththo “Yoona na Simmoona Ne tana doossay?” gides. Izi hedzdzanththo “Ne tana dossay” gida gish Pixroossay michchetidine “Godo ne ubbaa errasa ta nena dosizayssakka errasa” gides, Yesussayka qasseka “Ta doorisata hemma” gides.
För tredje gången frågade han honom: "Simon, Johannes' son, har du mig kär?" Petrus blev bedrövad över att han för tredje gången frågade honom: "Har du mig kär?" Och han svarade honom: "Herre, du vet allting; du vet att jag har dig kär." Då sade Jesus till honom: "Föd mina får.
18 Ta nes tumu gays ne naatethan dashshe ne giththe nerkka gixxada ne koydasso baasashin ne ciimmiza wode gidiko ne ne kushshista pidiisin hara urray nena gixxisanane ne dosoonttaso nena ehaaththaana.
Sannerligen, sannerligen säger jag dig: När du var yngre, omgjordade du dig själv och gick vart du ville; men när du bliver gammal, skall du nödgas sträcka ut dina händer, och en annan skall omgjorda dig och föra dig dit du icke vill."
19 Izi Iza hessaththo giday Pixxroossay ay mala hayqqon xoossu bonchanakone izas erisanaskko. hessafe guye Phixxiroossa “Ne tana kaalla” gides.
Detta sade han för att giva till känna med hurudan död Petrus skulle förhärliga Gud. Och sedan han hade sagt detta, sade han till honom: "Följ mig."
20 Phixxiroossay yushshi xeelidi Yesussay dosizaysi iza kaallishin beeydes. He urray kase istt ka7o mishshin Yesussa hayththako shiqidi “Godo nena aththi immanadey izi oonne?” gii oychchides.
När Petrus vände sig om, fick han se att den lärjunge som Jesus älskade följde med, densamme som under aftonmåltiden hade lutat sig mot hans bröst och frågat honom: "Herre, vilken är det som skall förråda dig?"
21 Pixxroossay iza beeydi “Godo hayssadeych wanandde?” gidi Yesussa oychchides.
Då nu Petrus såg den lärjungen, frågade han Jesus: "Herre, huru bliver det då med denne?"
22 Yesussaykka izas “Ta ha yana gakkanaashin ta iza paxxa woththiko nena azi gaththidee? ne tana kaalla” gides.
Jesus svarade honom: "Om jag vill att han skall leva kvar, till dess jag kommer, vad kommer det dig vid? Följ du mig."
23 Hessa gaason ishshata garssan “izi hayqqo hayqqena” giza worey lalletides. Gido attin Yesussay “ta yana gakkanaas paxxa dana mala ta koyko nena azze gaththiday?” gidees attin “hayqqakka” giibeyna.
Så kom det talet ut ibland bröderna, att den lärjungen icke skulle dö. Men Jesus hade icke sagt till honom att han icke skulle dö, utan allenast: "Om jag vill att han skall leva kvar, till dess jag kommer, vad kommer det dig vid?"
24 He yoota gish markkatidayne xaafiday ha Yesussa kaallizayssa. Iza markkatethika tumu gididayssa nuni erroos.
Det är den lärjungen som vittnar om detta, och som har skrivit detta; och vi veta att hans vittnesbörd är sant.
25 Yesussay oththida hara darooti deetes. Tas milatiza mala izi ooththida miishshata wursi issi bolla xaafizako xaafeetiza maxaafata haysii biitay tokkana dandda7ena.
Ännu mycket annat var det som Jesus gjorde; och om allt detta skulle uppskrivas, det ena med det andra, så tror jag att icke ens hela världen skulle kunna rymma de böcker som då bleve skrivna.
