Yanisa Mishiracho 11
1 Bittaniiya gizasoon Marammane diza manddaran Allazzare geetettizadey saketides.
Och låg en man krank, benämnd Lazarus, af Bethanien, af Marie och hennes systers Marthe by.
2 Izi ishsha Allazzarey saketda Maramma kase Yesussa to bolla shiito gusada Yesussa to ba huee iththken quccdaroko.
Och var Maria den som smorde Herran med smörjelse, och torkade hans fötter med sitt hår; hvilkens broder, Lazarus, låg sjuk.
3 Hayt michchet “Godo ne dosizaysi saketdes” gidi asse yesussako kittida.
Så sände hans syster till honom, och sade: Herre, si, den du kär hafver, ligger sjuk.
4 Yesussay hessa siyd ha sakoy xoossa nay izan bonchetana malane Xoossi bonchetanasafe attin iza hayqqos gaththizaz dena” gides.
När Jesus det hörde, sade han: Denne sjukdomen är icke till döds, utan till Guds äro; att Guds Son skall deraf ärad varda.
5 Yesussay martta izi michchyo marammone Allazare siqqees.
Och hade Jesus Martham, och hennes syster, och Lazarum kär.
6 Gido attin Allazarey saketdaysa siyy woththdii hen ba dizason namm7u gaalas gammides.
När han då hörde, att han var sjuk, blef han der i samma rummet två dagar.
7 Hessafe guye bena kaallizayta “anee Yuhuda bitta simm boosu” gides.
Derefter sade han till Lärjungarna: Låt oss åter gå in i Judeen.
8 Isttika “asttammare! guththa wodepe kasse asay nena shuchchara caadana koyshshina, ne qasse hai hee simma banee? gida.
Lärjungarna sade till honom: Rabbi, nu ville Judarna stena dig; och åter går du dit?
9 Yesussay isttas “issi gaalasan tammane namm7u sateey dees gidenee? Gaalasara hammutiza urray ha allameza poo7on simmeretontta gish dhubetena.
Jesus svarade: Äro icke tolf timmar om dagen? Hvilken som vandrar om dagen, han stöter sig icke; ty han ser denna verldenes ljus.
10 dhubeetzadey gidikoo qamara hammutizadee, gasooyka poo7oy bayndda gishasa.” gides.
Men den som vandrar om nattena, han stöter sig; ty ljuset är icke i honom.
11 Hessa isttas yootdape guye “nu lagge Allazarey ziniides, taka iza dhiskkofee denththana bayss” gides.
Detta talade han; och sedan sade han till dem: Lazarus, vår vän, sofver; men jag går att uppväcka honom af sömnen.
12 Iza kaallizati iza “godoo! izi dhiskkda gidiko denddana” gida.
Då sade hans Lärjungar: Herre, sofver han, så varder det bättre med honom.
13 Yesussay isttas hessa yootday iza hayqqo gishasa shin ia kallizaytas qasse dhiskko gish yootida milatides
Men Jesus talade om hans död; och de mente, att han hade talat om lekamlig sömn.
14 hasa gish qoonccera isttas “Allazarey hayqqdes
Så sade då Jesus uppenbarliga: Lazarus är död.
15 Inte ammanana mala ta hen dontta aggdays inte gish tana uhaaththaayses, hai gidiko ane gede izako boos” gides.
Och jag gläds för edra skull, att jag icke var der, på det I tro skolen; men låter oss gå till honom.
16 Qasse Diidmoosa geeetza Toomasay hankoo yesussa kallizayta “ane nuka bidi izara isife hayqqos” gides.
Då sade Thomas, som kallas Tvilling, till Lärjungarna: Låt ock oss gå, att vi må dö med honom.
17 Yesussay bi gakishshn Allazarey haqqi moogetin oydu galas gidides
Då kom Jesus, och fann honom redo hafva legat fyra dygn i grafvene.
18 Biitanyaay Yerussalamepe baga satee oge hakes.
Och var Bethanien icke långt ifrå Jerusalem, vid femton stadier vägs.
19 Istta ishsha hayqqo gish Marammone martta minththethanas daroo ayhuda asay isttako shiqides.
Och månge af Judarna voro komne till Martha och Maria, att de skulle hugsvala dem öfver deras broder.
20 Yesussay yidaysa Marttay siyada iza mooka ekana badusu, Maramma gidiko soon uttadus.
När Martha hörde att Jesus kom, lopp hon emot honom; men Maria satt hemma.
21 Marttay Yesussa hizzgadusu “godoo! ne han dizakoo ta ishshay hayqqenako shin.
Då sade Martha till Jesum: Herre, hade du varit här, hade min broder icke blifvit död.
22 Haika gidiko ne woosida wursi xoossi nes immanayssa ta errays.”
Men jag vet ännu, att allt det du bedes af Gudi, det varder Gud gifvandes dig.
23 Yesussayka izis “ne ishshay denddana” gides.
Sade Jesus till henne: Din broder skall stå upp igen.
24 Marttay qasse “wurisethan denththa wode izi denddanaysa ta errays” gadus.
Sade Martha till honom: Jag vet, att han skall uppstå i uppståndelsen, på yttersta dagen.
25 Yesussayka izis hizzgidess “dethine deyooy tanakoo, tana ammanizadey hayqqikoka paxa dana.
Sade Jesus till henne: Jag är uppståndelsen och lifvet; hvilken som tror på mig, han skall lefva, om han än död blefve;
Och hvar och en som lefver, och tror på mig, han skall icke dö evinnerliga; tror du det? (aiōn g165)
27 Izaka zaarada “ee goodo neni duge ha allameza Kitteti Xoossa na gididaysa ta ammanays” gadus.
Sade hon till honom: Ja, Herre, jag tror, att du äst Christus, Guds Son, som komma skulle i verldena.
28 hessa gadane simmada ba michchiyo Marammo dumma xeeyga kessada “Asttammarey nena koyes” gadus.
Och när hon detta hade sagt, gick hon bort, och kallade Maria, sina syster, lönliga, och sade: Mästaren är kommen, och kallar dig.
29 Marammaka hessa siyda mala elela denddada izaka badus.
När hon det hörde, stod hon straxt upp, och kom till honom.
30 Hessa gakanas Yesussay Marttara gaggdason dees attin gede manddara garss gelbeyana
Ty Jesus var icke än då kommen in i byn; utan var på samma rum, der Martha hade kommit emot honom.
31 Marammo minththeethishe izira soon diza Ayudatika maramma puthurkku ga eqqada kezdaysa beydii iza allazare duhaaththao achchan yekkana bizza milatin izo kaallida.
Då nu Judarna, som med henne voro i huset, och hugsvalade henne, sågo Maria, att hon stod hasteliga upp och gick ut, följde de henne, och sade: Hon går till grafvena, att hon skall gråta der.
32 Maramma Yesussay dizaso gakka iza demmida mala iza too bolla guhaaththaanada “godo ne han dizakoo ta ishshay hayqqenakoo shin” gadus.
Då Maria kom dit som Jesus var, och såg honom, föll hon till hans fötter, och sade till honom: Herre, hade du varit här, vore min broder icke död.
33 Izane izo kaali yida Ayhudati yekizaysa Yesussay beydi daroo michcheetdii
När Jesus såg henne gråta, och Judarna, som voro komne med henne, ock gråta, förbittrade han sig i Andanom, och bedröfvades i sig sjelf;
34 “Iza awan moggidet?” gidii oychchdes, isttka “godo hayada beeya” gida.
Och sade: Hvar laden I honom? Sade de till honom: Herre, kom och se.
35 Yesussayka ayhaaththaunxxdes.
Och Jesus gret.
36 Ayhudatika “izi iza ay mala sqqzakoo beeyti” gida.
Då sade Judarna: Si, huru kär hade han honom!
37 Istta garssafe issi issi asati haysi qooqe addeza ayfe pogdaysii hayssadey hayqqontta mala oththanas danddaene shin?” gida.
Men somlige af dem sade: Kunde icke han, som öppnade dens blindas ögon, hafva så gjort, att denne icke blifvit död?
38 Yesussay iza wozanay michchetin gede duhaaththaoko bides, duhaaththaozika shuchchara tuccettda gonggollo.
Då förbittrades åter Jesus i sig sjelf, och kom till grafvena. Och det var en kula; och en sten lagd deruppå.
39 Izika istta “shuchcha denththte” gides, hayqqdaysa michchya Marttay “godo izi hayqqin hach oydu gaalas gidida gish xinqqanako” gadus.
Sade Jesus: Tager bort stenen. Sade till honom Martha, hans syster som död var: Herre, han luktar redo; ty han hafver varit död i fyra dygn.
40 Yesussayka “ne ammaniza gidiko Xoossa boncho beyanddasa gada nes ta yootabeykna?” gides.
Jesus sade till henne: Sade jag icke dig, att, om du trodde, skulle du få se Guds härlighet?
41 Hessa gish shuchcha denththida, Yesussayka pudee xeellidi hizzgdees. “ta aawawu ne ta giza siydda gish ta nena galatays.
Då togo de stenen bort af rummet, der den döde lagder var. Och Jesus hof upp sin ögon, och sade: Fader, jag tackar dig, att du hafver hört mig.
42 Ne wuriso gaalas ta giza siyzaysa ta errays, gido attin ta hessa giday hayssan eqqda asati ne tana kittidaysa ammanana malasa.
Dock vet jag, att du hörer mig alltid; men för folkets skull, som här omkring står, säger jag det, på det de tro skola, att du mig sändt hafver.
43 Yesussay hessa gidape kaallethidii qaala dhoqqu histtdii “Allazare! ha kezza” gidii xeeygdes.
Och då han det sagt hade, ropade han med höga röst: Lazare, kom ut.
44 Hayqqda Allazareyka kumeththa asatethay moogo mayoon xaxetda mala duhaaththaope kezides, Yesussayka birsh yedite boo gides.
Och han, som död var, kom ut, bunden om händer och fötter med svepekläde; och hans ansigte var förtäckt med en svetteduk. Jesus sade till dem: Löser honom, och låter honom gå.
45 Hessa gish Marammo minththethana yida ayhudatape daroo asay yesussay ooththdaysa beeyd izan ammanides.
Då trodde månge af Judarna på honom, som komne voro till Maria, och sågo det Jesus gjorde.
46 Isttafe baaggat bidi Yesussay ooththdaysa parssawistas yootda.
Men somlige gingo bort till de Phariseer, och sade dem hvad Jesus hade gjort.
47 Hessa qeessista halaqqatnee Parssaweti Ayhudata duulata shiqqana mala xeeygd, hizzgda “ha addezii daroo dumma malatata oththdade gidida gish nu ay oththko loo7o?”
Då församlade de öfverste Presterna och Phariseerna ett Råd, och sade: Hvad göre vi? Ty denne mannen gör mång tecken.
48 Nu coou gikko asi wuri iza ammananane oroome asayka yidi nu biittane nu asa nupe ekkana.”
Låte vi honom så blifva, då tro alle på honom; och de Romare komma, och taga bort vårt land och folk.
49 Istta garssafe isaddey he laythth qeessistas wana halaqqa qayapaay hizzgdees, “inte aykooka errekkista.
Men en af dem, vid namn Caiphas, som var öfverste Prest på det året, sade till dem: I veten intet;
50 Deerey wuri dhayanape dere gish issi urray hayqqkoo loo7o gidanayssa yushsh qoopeeketii.”
Ej heller besinnen I, att oss är bättre att en man dör för folket, än att allt folket skulle förgås.
51 Izi hessa beepe gidoontta he layth izi qeessistas halaqqa gidida gish Yesussay Ayhuda dere gish sinththafe hayqqanaysa gish yootdes.
Det sade han icke af sig sjelf; men efter han var öfverste Prest om det året, propheterade han; ty Jesus skulle dö för folket;
52 Izi hayqqanay He dere asas xalala gidoontta kase laleetda Xoossa naytaka isibolla shishshanasko.
Och ej allenast för folket, utan att han församla skulle Guds barn, som förströdde voro.
53 He gaalasafe ha simmin iza wodhanas maqqetda.
Ifrå den dagen rådslogo de emellan sig, att de skulle döda honom.
54 Hessa gish Yesussay he gaalasafe ha simmin Ayhudata garssan qoonccera simmeretibeyna, gidoo attin dugge bazoo bitta matan dizza ehaaththareeme geetetza katamay diza poqqethaso bidi bena kaallizaytara hen tkkides.
Så vandrade nu icke Jesus mer uppenbarliga ibland Judarna; utan gick dädan i den landsändan vid öknen, i en stad som heter Ephrem; och vistades der med sina Lärjungar.
55 Ayhudati paziga ba77eley matda mala ba77eley gakkanape kase gesho woga ooththanas daroo asay dumma dumma derepe Yerusalame yidees.
Och instundade då Judarnas Påska; och månge gingo utaf landet upp till Jerusalem, för Påska, att de skulle rena sig.
56 Asay yesussa koyshshe xoossa keeththan eqqdi ba garssan isay isaa “intes ay milatzee? ba77elezas yeenesha?” gides.
Då sökte de efter Jesum, och talades vid emellan sig, ståndande i templet: Hvad synes eder, att han är icke kommen till högtidsdagen?
57 Qeessista halaqatine parssawet qasse Yesussa oykanass izi awan dizakoone errizadey isttas mlatana mala kase azazii woththiida.
Och hade öfverste Presterna och de Phariseer budit på, att hvilken som visste hvar han vore, skulle han det kungöra, att de måtte gripa honom.
