Kitetidayta Ootho 28

1 Nu biittay dizaso saarotethan gakkidape guye nu gakkida abba gidoon diza derey malta geetettizaro gididaro erridos.

Först sedan vi hade blivit räddade, fingo vi veta att ön hette Malta.

2 He dereyin diza asay daroo malaliza keyateth nus ooththides. He wode iray bukkida gishine meego gidida gish tama eththidi nuna mokki ekkida.

Och infödingarna visade oss en icke vanlig välvilja; de tände upp en eld och togo oss alla med sig dit, för det påkommande regnets och för köldens skull.

3 Phawulossay ahaaththaira miithth shishshidi taaman gujin taama seelappe denddidayssan shoshshi kezidi iza kushe bolla xaaxxetides.

När Paulus då tog upp ett fång torra kvistar som han lade på elden, kom, i följd av hettan, en huggorm fram därur och högg sig fast vid hans hand.

4 Malta asay shoshshi Phawulossa kushe bolla xaaxxetidayssa beeyidi “hayssi addezi shemppo wodhdhidade; gasooykka abba bullahepekka izi attidi yikokka pirdiza Xoossafe kessi ekkidi paxxa daana dandda7ebeyna” giidi ba garssan hasa7ettida.

Då infödingarna fingo se ormen hänga där vid hans hand, sade de till varandra: "Helt visst är denne man en dråpare, som rättvisans gudinna icke tillstädjer att leva, om han nu ock har blivit räddad undan havet."

5 Phawulossay qass shoshsha duge taman qooqofi yeegidi aykokka hanibeyna.

Men han skakade ormen ifrån sig i elden och led ingen skada.

6 Asaykka “Aydepe ayde iza asatethay kixxanesha, woykko qoopontta kundidi hayqqana” giidi naggides; Gido attin istti daroo wode naggishin iza bolla aykkoyne hanonttayssa beeyidi ba qoofa lammidi “hayssi addezi Xoossa” gides.

De väntade att han skulle svälla upp eller helt plötsligt falla ned död; men när de efter lång väntan fingo se att intet ont vederfors honom, ändrade de mening och sade att han var en gud.

7 He nu dizaso matan abba gidoon diza dereyo ayssiza Puppulyyosa geetettizadees gadey des; he addezi nuna mookki ekkidi besoon hedzdzu gallas gakkanaas loo7ethi imatides.

I närheten av detta ställe var en lantgård, som tillhörde den förnämste mannen på ön, en som hette Publius; denne tog välvilligt emot oss och gav oss härbärge i tre dagar.

8 Heeni Puppulyyosa aawa michchayinne guso harrigey sakkin zinniidi des; Phawulossay izakko gellidi izas wossidesinne iza bolla kushe woththidi paththides.

Nu hände sig att Publius' fader låg sjuk i en magsjukdom med feberanfall. Paulus gick då in till honom och bad och lade händerna på honom och gjorde honom frisk.

9 Hessi hessaththo hanidape guye he dereyin diza hara harriganchati yiidi paxxida.

Men när detta hade skett, kommo också de av öns övriga inbyggare som hade någon sjukdom till honom och blevo botade.

10 Asaykka nus daroo mishshe ehidi nuna bonchizayssa nuna bessida; nu markkaben baana denddin nus koshshizayssa markkaben wursi caandda.

Och de bevisade oss ära på mångahanda sätt; och när vi skulle avsegla, försågo de oss med vad vi behövde.

11 Nu maltan hedzdzu aggina gammidape guye ballggoy adhdhana gakkanaas abba gidoon diza dereyin gammiidi Iskindiryappe yiza markkaben gellidi baana denddidos; He markkabeza bolla Diyossiqqorossa geetettiza nam77u mentte eqqata mislley dees.

Då tre månader voro förlidna, avseglade vi på ett skepp som hade legat vid ön över vintern; det var från Alexandria och bar Tvillinggudarnas bilder.

12 Gede Sirakkose geetettiza kaatama gakkidi heen hedzdzu gallas gammidos.

Och vi lade till vid Syrakusa och stannade där i tre dagar.

13 Heepe abba bollara biidi Regiyome geetettiza kaatama gakkidos; Heen issi gallas aqidi duge baggara yiza carkkoy carkkida gish nam77anththo gallas Putiyolusa geetettizaso bidos.

Därifrån foro vi längs kusten och kommo till Regium. Dagen därefter fingo vi sunnanvind, och vi kommo så redan på andra dagen till Puteoli.

14 Heen ammanizayta demmidi isttara nu lappun gallas gakkanaas uttana mala nuna wossida. Heeppe qasse Rome bidos.

Där träffade vi på bröder, och hos dem stannade vi, på deras inbjudning, i sju dagar. På detta sätt kommo vi till Rom.

15 Romen diza ammaniza asay nu gish siyidi Ahaaththaiyossa geetettiza giyane “hedzdzu aqoso” geetettizaso gakkanaas nuna mookkana yida; phawulossaykka ista beeydi Xoossu galatidesinne minetides.

Så snart bröderna där fingo höra om oss, gingo de oss till mötes ända till Forum Appii och Tres Taberne. När Paulus fick se dem, tackade han Gud och fick nytt mod.

16 Nuni Rome gelida wode Phawulossa naganas issi wotadaray izas immettin Phawulossay berkka daana mala izas fiiqadey immettides.

Och då vi hade kommit in i Rom, tillstaddes det Paulus att bo för sig själv, med den krigsman som skulle bevaka honom.

17 Hedzdzu gaallassafe guye Phawulossay Romen diza Ayhudatape gita asata beekko xeeyigisides; isttikka izakko shiiqin hizzgides “Ta ishato! tani isiraele dere bollane nu aawata woga bolla ooththida issi qohooykka deena; Gido attin yerussalamen tana qachchidi Rome asatas aththi immida.

Tre dagar därefter kallade han tillhopa de förnämsta av judarna; och när de hade kommit tillsammans, sade han till dem: "Mina bröder, fastän jag icke har gjort något mot vårt folk eller mot fädernas stadgar, blev jag likväl i Jerusalem överlämnad i romarnas händer och fördes bort därifrån såsom fånge.

18 Rome asati tana qori oychchidappe guye tana hayqos gaththiza mishshe demmontta aggida gish birshi yeedana koyida.

Och när de hade anställt rannsakning med mig, ville de giva mig lös, eftersom jag icke hade gjort något som förtjänade döden.

19 Shin Ayhude asay ta issi wothoy bayindda yeedetontta mala eqqettin ta yooy Qeessare sinthth shiiqidi beetto gaanas tas gidde giddies. Gido attin tani ta dereta mootiza gasoy tas deena.

Men då judarna satte sig däremot, nödgades jag vädja till kejsaren; dock, icke som om jag hade någon anklagelse att göra mot mitt folk.

20 Ta qass ha7i intena xeeygisiday intena beeyanasine haanno intes yootanaskko. Hayssa sanssalatan ta qachchetiday isiraele naytas immettida uhaaththaayssa gasoonkko.

Av denna orsak har jag kallat eder hit till mig, för att få se eder och tala med eder, ty det är för Israels hopps skull som jag är bunden med denna kedja."

21 Isttikka izas hizzgi zaarida “Ne gish Yuhuda derepe xaahaaththaettida debidabey nuna gakkibeyina. Ha yida asatape oonikka ne gish iita hasa7iday baawa.

Då svarade de honom: "Vi hava icke från Judeen mottagit någon skrivelse om dig, ej heller har någon av våra bröder kommit och berättat eller sagt något ont om dig.

22 Hayssa ne kaalliza ammanoza gish awankka asay iitta hasa7izaysa nu erros. Hessa gish ne qoohaaththaay azakkone nu siyana koyos” gida.

Men vi finna skäligt att du låter oss höra huru du tänker. Ty om det partiet är oss bekant att det allestädes mötes med gensägelse.

23 Bare izas immidi hara gallas kushe kumidi izi diza keeth yida. Izikka maladoppe omarss gakkanaas Xoossa kawootetha gish markkatethan ba qohaaththaa isttas qonccisides. Musse wogappene nabeta maaxxahaaththaatape xaqqasi xaqqasi Yesussa gish isttas gellththi yootides.

Sedan utsatte de en viss dag för honom, och på den kommo ännu flera till honom i hans härbärge. Då vittnade han för dem om Guds rike och utlade vad därtill hör, och försökte att övertyga dem i fråga om Jesus, med bevis både ur Moses' lag och ur profeterna; därmed höll han på från morgonen ända till aftonen.

24 Isttafe issi issi asati izi yootida qaala ammanida; Bagayti qass ammanibeytena.

Och somliga läto övertyga sig av det som han sade, men andra trodde icke.

25 Isttikka ba garssan issay issara qohaaththaan gaggontta shakketida; Phawulossay wurssethan yootishe hizzgides “xiillo ayanay nabe isyyasa baggara kasse inte aawatas yootidayssi tumakko.

Och då de icke kunde komma överens med varandra, gingo de sin väg, och därvid sade Paulus allenast detta ord: "Rätt talade den helige Ande genom profeten Esaias till edra fäder,

26 Izi yootida qaalay hizzges (Hayssa deerakko baada inte sissi siyana shin yushshi qoppekista, ayfera beeyana shin wozinan woththekista gaada yoota.

när han sade: 'Gå åstad och säg till detta folk: Med hörande öron skolen I höra, och dock alls intet förstå, och med seende ögon skolen I se, och dock alls intet förnimma.

27 Gasooykka he asata wozinay mumides, istta hayththeykka tuullides; istta ayfey qoqides. Hessaththo hanonttakko istti ba ayfera beeydi ba heyththera siyidi ba wozinan yushshi qoppidi taakko ha simmanane takka istta paththanashin.)

Ty detta folks hjärta har blivit förstockat; och med öronen höra de illa, och sina ögon hava de tillslutit, så att de icke se med sina ögon eller höra med sina öron eller förstå med sina hjärtan och omvända sig och bliva helade av mig'

28 Histtikko Xoosi asi ashshiza kittay ayhuda gidoontta deretaskka kitteetdayssa inte errit; Isttikka erro giidi ekkettes.”

Det mån I därför veta: till hedningarna bar denna Guds frälsning blivit sänd; de skola ock akta därpå."

29 Phawulossay hessa yootidappe guye Ayhuda asati ba garssan daroo pallametishe kezi bida.

30 Phawulossay kiratida keeththan nam77u laythth kumethth de7ides; Beekko yiza asa wursii mokki ekkides.

I två hela år bodde han sedan kvar i en bostad som han själv hade hyrt. Och alla som kommo till honom tog han emot;

31 Xoossa kawooteth sabbakkon Goda Yesuss Kiristtossa gish oonikka iza diggontta xalatethara asa taamarisides.

och han predikade om Guds rike och undervisade om Herren Jesus Kristus med all frimodighet, utan att någon hindrade honom däri.