< Psaumes 81 >
1 Pour les pressoirs, psaume d’Asaph lui-même. Exultez en Dieu qui est notre aide; poussez des cris de joie vers le Dieu de Jacob.
För sångmästaren, till Gittít; av Asaf. Höjen glädjerop till Gud, vår starkhet, höjen jubel till Jakobs Gud.
2 Entonnez un psaume, et faites entendre un tambour, un psaltérion harmonieux avec une harpe.
Stämmen upp lovsång och låten pukor ljuda, ljuvliga harpor tillsammans med psaltare.
3 Sonnez de la trompette à la néoménie, au jour insigne de votre solennité;
Stöten i basun vid nymånaden, vid fullmånen, på vår högtidsdag.
4 Parce que c’est un précepte dans Israël, une ordonnance en l’honneur du Dieu de Jacob.
Ty detta är en stadga för Israel, en Jakobs Guds rätt.
5 Il l’établit comme un monument pour Joseph, lorsqu’il sortit de la terre d’Égypte, et qu’il entendit une langue qu’il ne connaissait pas.
Det bestämde han till ett vittnesbörd i Josef, när han drog ut mot Egyptens land. Jag hör ett tal som är mig nytt:
6 Il détourna son dos des fardeaux, et ses mains qui servaient à porter les corbeilles.
"Jag lyfte bördan från hans skuldra, hans händer blevo fria ifrån lastkorgen.
7 Dans la tribulation, tu m’as invoqué, et je t’ai délivré; je t’ai exaucé du fond de la tempête, je t’ai éprouvé auprès de l’eau de contradiction.
I nöden ropade du, och jag räddade dig; jag svarade dig, höljd i tordön, jag prövade dig vid Meribas vatten. (Sela)
8 Écoute, mon peuple, car je te prendrai à témoin: Israël, si tu m’écoutes,
Hör, mitt folk, och låt mig varna dig; Israel, o att du ville höra mig!
9 Il n’y aura pas au milieu de toi de dieu nouveau, et tu n’adoreras pas de dieu étranger.
Hos dig skall icke finnas någon annan gud, och du skall ej tillbedja någon främmande gud.
10 Car c’est moi qui suis le Seigneur ton Dieu, qui t’ai tiré de la terre d’Égypte; élargis la bouche, je la remplirai.
Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig upp ur Egyptens land; låt din mun vitt upp, så att jag får uppfylla den.
11 Mais mon peuple n’a pas écouté ma voix, et Israël ne m’a pas prêté attention.
Men mitt folk ville ej höra min röst, och Israel var mig icke till viljes.
12 Et je les ai abandonnés aux désirs de leur cœur; ils iront dans des voies de leur invention.
Då lät jag dem gå i deras hjärtans hårdhet, det fingo vandra efter sina egna rådslag.
13 Si mon peuple m’avait écouté; si Israël avait marché dans mes voies,
O att mitt folk ville höra mig, och att Israel ville vandra på mina vägar!
14 En un moment j’aurais humilié ses ennemis, et sur ceux qui les tourmentaient, j’aurais lancé ma main.
Då skulle jag snart kuva deras fiender och vända min hand mot deras ovänner.
15 Les ennemis du Seigneur lui ont menti, et leur temps durera des siècles.
De som hata HERREN skulle då visa honom underdånighet, och hans folks tid skulle vara evinnerligen.
16 Cependant il les a nourris de moelle de froment, et il les a rassasiés de miel sorti d’une pierre.
Och han skulle bespisa det med bästa vete; ja, med honung ur klippan skulle jag mätta dig."