Psaumes 77
1 Pour la fin, pour Idithun, psaume d’Asaph. De ma voix j’ai crié au Seigneur; de ma voix j’ai crié à Dieu, et il m’a prêté attention.
För sångmästaren, till Jedutun; av Asaf; en psalm.
2 Au jour de ma tribulation j’ai recherché Dieu: mes mains durant la nuit, ont été étendues vers lui; et mon espérance n’a point été déçue.
Jag vill höja min röst till Gud och ropa; jag vill höja min röst till Gud, för att han må lyssna till mig.
3 Je me suis souvenu de Dieu, et j’ai été ravi de joie; je me suis exercé à méditer, et mon esprit a défailli.
På min nöds dag söker jag Herren; min hand är utsträckt om natten och förtröttas icke; min själ vill icke låta trösta sig.
4 Mes yeux ont anticipé les veilles de la nuit; j’ai été troublé, et je n’ai point parlé.
Jag vill tänka på Gud och klaga; jag vill utgjuta mitt bekymmer, ty min ande försmäktar. (Sela)
5 J’ai pensé aux jours anciens; et j’ai eu les années éternelles dans l’esprit.
Mina ögonlock håller du öppna; jag är full av oro och kan icke tala.
6 Et j’ai médité la nuit avec mon cœur, je m’exerçais à prier et je sondais mon esprit.
Jag tänker på forntidens dagar, på år som längesedan hava gått.
7 Est-ce que Dieu nous rejettera éternellement? ou ne sera-t-il pas de nouveau plus favorable encore?
Jag vill om natten komma ihåg mitt strängaspel; i mitt hjärta vill jag utgjuta mitt bekymmer, och min ande skall eftersinna.
8 Ou retranchera-t-il sans fin sa miséricorde, de génération en génération?
Skall då Herren förkasta evinnerligen och ingen nåd mer bevisa?
9 Ou Dieu oubliera-t-il d’avoir pitié? ou contiendra-t-il, dans sa colère, ses miséricordes?
Är det då ute med hans godhet för beständigt, har hans ord blivit till intet för alla tider?
10 Et j’ai dit: C’est maintenant que je commence; ce changement est l’ œuvre de la droite du Très-Haut.
Har Gud förgätit att vara nådig eller i vrede tillslutit sin barmhärtighet? (Sela)
11 Je me suis souvenu des œuvres du Seigneur, je me souviendrai aussi de vos merveilles depuis le commencement.
Jag svarar: Nej, detta är min plågas tid, den Högstes högra hand är ej såsom förr.
12 Je méditerai sur toutes vos œuvres, et je m’exercerai dans vos desseins.
Jag vill prisa HERRENS gärningar, ja, jag vill tänka på dina fordomtima under;
13 Ô Dieu, votre voie est sainte: quel Dieu est grand comme notre Dieu?
jag vill begrunda alla dina gärningar och eftersinna dina verk.
14 Vous êtes le Dieu qui faites des merveilles. Vous avez fait connaître parmi les peuples votre puissance;
Gud, i helighet går din väg; vem är en gud så stor som Gud?
15 Vous avez racheté par votre bras votre peuple, les fils de Jacob et de Joseph.
Du är Gud, en Gud som gör under; du har uppenbarat din makt bland folken.
16 Les eaux vous ont vu, ô Dieu, les eaux vous ont vu; et elles ont craint, et les abîmes ont été troublés.
Med väldig arm förlossade du ditt folk, Jakobs och Josefs barn. (Sela)
17 Il y a eu un grand bruit des eaux: les nuées ont fait entendre leur voix.
Vattnen sågo dig, och Gud, vattnen sågo dig och våndades, själva djupen darrade.
18 La voix de votre tonnerre a éclaté sur la roue.
Molnen göto ut strömmar av vatten, skyarna läto höra sin röst, och dina pilar foro omkring.
19 Dans la mer a été votre route, et vos sentiers ont été de grandes eaux: et vos traces ne seront pas connues.
Ditt dunder ljöd i stormvirveln, ljungeldar lyste upp jordens krets, jorden darrade och bävade.
20 Vous avez conduit, comme des brebis, votre peuple par les mains de Moïse et d’Aaron.
Genom havet gick din väg, din stig genom stora vatten, och dina fotspår fann man icke. Så förde du ditt folk såsom en hjord genom Moses och Arons hand.
