Psaumes 49
1 Pour la fin, aux fils de Coré, psaume. Écoutez ces choses, vous toutes, nations: prêtez l’oreille, vous qui habitez l’univers;
För sångmästaren; av Koras söner; en psalm. Hören detta, alla folk, lyssnen härtill, I alla som leven i världen,
2 Vous tous, fils de la terre, et fils des hommes, ensemble et de concert, riche et pauvre.
både låga och höga, rika såväl som fattiga.
3 Ma bouche parlera sagesse, et la méditation de mon cœur, prudence.
Hin mun skall tala visdom, och mitt hjärtas tanke skall vara förstånd.
4 J’inclinerai mon oreille à une parabole, et je révélerai sur le psaltérion mon sujet.
Jag vill böja mitt öra till lärorikt tal, jag vill yppa vid harpan min förborgade kunskap.
5 Pourquoi craindrai-je au jour mauvais? Je craindrai si l’iniquité de ma voie m’environne.
Varför skulle jag frukta i olyckans dagar, när mina förföljares ondska omgiver mig?
6 Qu’ils craignent ceux qui se confient dans leur puissance, et se glorifient dans l’abondance de leurs richesses.
De förlita sig på sina ägodelar och berömma sig av sin stora rikedom.
7 Un frère ne rachète pas son frère: un homme étranger le rachètera-t-il? il ne donnera pas à Dieu de quoi l’apaiser pour lui-même,
Men sin broder kan ingen förlossa eller giva Gud lösepenning för honom.
8 Ni le prix du rachat de son âme: et il travaillera éternellement.
För dyr är lösen för hans själ och kan icke betalas till evig tid,
9 Et il vivra encore jusqu’à la fin.
så att han skulle få leva för alltid och undgå att se graven.
10 Il ne verra pas la mort, lorsqu’il aura vu les sages mourir: l’insensé et le fou périront également. Et ils laisseront à des étrangers leurs richesses.
Nej, man skall se att visa män dö, att dårar och oförnuftiga förgås likasom de; de måste lämna sina ägodelar åt andra.
11 Et leurs sépulcres seront leurs maisons pour toujours. Et leurs tabernacles dans chaque génération; quoiqu’ils aient donné leurs noms à leurs terres.
De tänka att deras hus skola bestå evinnerligen, deras boningar från släkte till släkte; de uppkalla jordagods efter sina namn.
12 Et l’homme, lorsqu’il était en honneur, ne l’a pas compris: il a été comparé aux animaux sans raison, et il est devenu semblable à eux.
Men en människa har, mitt i sin härlighet, intet bestånd, hon är lik fänaden, som förgöres.
13 Cette voie qu’ils suivent est une pierre d’achoppement pour eux-mêmes, et néanmoins dans la suite ils se complairont dans leurs discours.
Den vägen gå de, dårar som de äro, och de följas av andra som finna behag i deras tal. (Sela)
Såsom en fårhjord drivas de ned till dödsriket, där döden bliver deras herde. Så få de redliga makt över dem, när morgonen gryr, medan deras skepnader förtäras av dödsriket och ej få annan boning. (Sheol h7585)
15 Mais cependant Dieu rachètera mon âme de la main de l’enfer, quand il m’aura pris sous sa protection. (Sheol h7585)
Men min själ skall Gud förlossa ifrån dödsrikets våld, ty han skall upptaga mig. (Sela) (Sheol h7585)
16 Ne craignez pas lorsqu’un homme sera devenu riche, et que la gloire de sa maison se sera accrue.
Frukta icke, när en man bliver rik, när hans hus växer till i härlighet.
17 Parce que, lorsqu’il sera mort, il n’emportera pas tous ses biens; et que sa gloire ne descendra pas avec lui.
Ty av allt detta får han vid sin död intet med sig, och hans härlighet följer honom icke ditned.
18 Car son âme, pendant sa vie, sera bénie: il vous louera, lorsque vous lui aurez fait du bien.
Om han ock prisar sig välsignad under sitt liv, ja, om man än berömmer dig, när du gör goda dagar,
19 Il ira rejoindre les générations de ses pères, et durant l’éternité, il ne verra pas la lumière.
så skall dock vars och ens själ gå till hans fäders släkte, till dem som aldrig mer se ljuset.
20 L’homme, lorsqu’il était en honneur, ne l’a pas compris: il a été comparé aux animaux sans raison, et il est devenu semblable à eux.
En människa som, mitt i sin härlighet, är utan förstånd, hon är lik fänaden, som förgöres.
