Psaumes 39

1 Pour la fin, à Idithun lui-même, cantique de David. J’ai dit: Je garderai mes voies, afin que je ne pèche point par ma langue.

För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David. Jag sade: "Jag vill akta på vad jag gör, så att jag icke syndar med min tunga; jag vill akta på att tygla min mun, så länge den ogudaktige är för mina ögon."

2 Je me suis tu, et je me suis humilié, et j’ai passé sous silence des bonnes choses; et ma douleur a été renouvelée.

Jag blev stum och tyst, jag teg i min sorg; man jag upprördes av smärta.

3 Mon cœur s’est échauffé au dedans de moi: et dans ma méditation un feu s’est embrasé.

Mitt hjärta blev brinnande i mitt bröst: när jag begrundade, upptändes en eld i mig; jag talade med min tunga.

4 J’ai dit par ma langue: Seigneur, faites-moi connaître ma fin,

HERRE, lär mig betänka att jag måste få en ände, och vad som är mina dagars mått, så att jag förstår huru förgänglig jag är.

5 Voilà que vous avez fait mes jours mesurables: mon être est comme rien devant vous.

Se, såsom en handsbredd har du gjort mina dagars mått, och min livslängd är såsom intet inför dig; fåfänglighet allenast äro alla människor, huru säkra de än stå. (Sela)

6 En vérité, comme une ombre passe un homme; et c’est bien en vain qu’il se trouble.

Såsom en drömbild allenast gå de fram, fåfänglighet allenast är deras ävlan; de samla tillhopa och veta icke vem som skall få det.

7 Et maintenant quelle est mon attente? N’est-ce pas le Seigneur? Oui, mon Dieu, tout mon bien est en vous.

Och nu, vad förbidar jag, Herre? Till dig står mitt hopp.

8 Arrachez-moi à toutes mes iniquités: vous m’avez rendu un objet d’opprobre pour l’insensé.

Befria mig från alla mina överträdelser, låt mig icke bliva till smälek för dåren.

9 Je suis resté muet, et je n’ai pas ouvert ma bouche: parce que c’est vous qui l’avez fait.

Jag tiger och upplåter icke min mun; ty det är du som har gjort det.

10 Détournez de moi vos coups.

Vänd av ifrån mig din plåga; för din hands aga försmäktar jag.

11 Par la force de votre main, moi j’ai défailli au milieu de vos réprimandes: à cause de son iniquité, vous avez puni un homme.

Om du tuktar någon med näpst för missgärning, så är det ute med hans härlighet, såsom när mal krossas. Fåfänglighet allenast äro alla människor. (Sela)

12 Exaucez ma prière, Seigneur, et ma supplication: prêtez l’oreille à mes larmes.

Hör min bön, o HERRE, och lyssna till mitt rop, tig icke vid mina tårar; ty jag är en främling i ditt hägn, en gäst såsom alla mina fäder.

13 Donnez-moi quelque relâche, afin que je reprenne des forces, avant que je m’en aille et que je ne sois plus.

Vänd ifrån mig din blick, så att jag får vederkvickas, innan jag går hädan och icke mer är till.