Proverbes 9
1 La sagesse s’est bâtie une maison, elle a taillé sept colonnes.
Visheten har byggt sig ett hus, hon har huggit ut sitt sjutal av pelare.
2 Elle a immolé ses victimes, mêlé le vin et dressé sa table.
Hon har slaktat sin boskap, blandat sitt vin, hon har jämväl dukat sitt bord
3 Elle a envoyé ses servantes pour appeler ses conviés, à la forteresse et aux murs de la cité:
Sina tjänarinnor har hon utsänt och låter ropa ut sin bjudning uppe på stadens översta höjder:
4 Si quelqu’un est tout petit, qu’il vienne à moi. Et à des insensés elle a dit:
»Den som är fåkunnig, han komme hit.» Ja, till den oförståndige säger hon så:
5 Venez, mangez mon pain, et buvez le vin que je vous ai mêlé.
»Kommen och äten av mitt bröd, och dricken av vinet som jag har blandat.
6 Quittez l’enfance, et vivez, et marchez par les voies de la prudence.
Övergiven eder fåkunnighet, så att I fån leva, och gån fram på förståndets väg.
7 Celui qui instruit un railleur se fait injure à lui-même; et celui qui reprend un impie se crée une tache.
(Den som varnar en bespottare, han får skam igen, och den som tillrättavisar en ogudaktig får smälek därav.
8 Ne reprends pas un railleur, de peur qu’il ne te haïsse. Reprends un sage, et il t’aimera.
Tillrättavisa icke bespottaren, på det att han icke må hata dig; tillrättavisa den som är vis, så skall han älska dig.
9 Donne à un sage une occasion, et il recevra un surcroît de sagesse. Enseigne un juste, et il se hâtera de recevoir l’instruction.
Giv åt den vise, så bliver han ännu visare; undervisa den rättfärdige, så lär han än mer.
10 Le principe de la sagesse est la crainte du Seigneur; et la science des saints est la prudence.
HERRENS fruktan är vishetens begynnelse, och att känna den Helige är förstånd.)
11 Car par moi seront multipliés tes jours, et te seront données des années de vie.
Ty genom mig skola dina dagar bliva många och levnadsår givas dig i förökat mått.
12 Si tu es sage, c’est pour toi-même que tu le seras; mais si tu es moqueur, seul, tu en porteras le mal.
Är du vis, så är din vishet dig själv till gagn, och är du en bespottare, så umgäller du det själv allena.»
13 Une femme insensée, criarde, pleine d’attraits et ne sachant absolument rien,
En dåraktig, yster kvinna är fåkunnigheten, och intet förstå hon.
14 S’est assise à la porte de sa maison, sur un siège, en un lieu élevé de la ville,
Hon har satt sig vid ingången till sitt hus, på sin stol, högt uppe i staden,
15 Afin d’appeler ceux qui passent par la voie, et qui poursuivent leur chemin:
för att ropa ut sin bjudning till dem som färdas på vägen, dem som där vandra sin stig rätt fram:
16 Que celui qui est tout petit se détourne et vienne vers moi. Et elle a dit à un jeune homme sans cœur:
»Den som är fåkunnig, han komme hit.» Ja, till den oförståndige säger hon så:
17 Des eaux dérobées sont plus douces, et un pain caché est plus suave.
»Stulet vatten är sött, bröd i lönndom smakar ljuvligt.»
