Proverbes 5
1 Mon fils, sois attentif à ma sagesse, et à ma prudence incline ton oreille,
Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd,
2 Afin que tu veilles sur tes pensées, et que tes lèvres conservent la discipline. Prends garde à l’artifice fallacieux de la femme;
så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
3 Car c’est un rayon distillant le miel, que les lèvres d’une prostituée, et plus brillant que l’huile est son gosier;
Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun.
4 Mais ses derniers moments sont amers comme l’absinthe, et perçants comme un glaive à deux tranchants.
Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd.
Hennes fötter styra nedåt mot döden till dödsriket draga hennes steg. (Sheol h7585)
6 Ils ne marchent point par le sentier de la vie: ses pas sont incertains, et on ne peut les découvrir.
Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.
7 Maintenant donc, mon fils, écoute-moi, et ne t’écarte pas des paroles de ma bouche.
Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal.
8 Eloigne d’elle ta voie, et ne t’approche pas de la porte de sa maison.
Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus.
9 Ne donne pas à des étrangers ton honneur, et tes années à un cruel vengeur,
Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt;
10 De peur que des étrangers ne soient comblés de tes biens, et que tes travaux n’aillent dans la maison d’un autre,
må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus,
11 Et que tu ne gémisses à la fin, quand tu auras consumé tes chairs et ton corps; et que tu ne dises:
så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt.
12 D’où vient que j’ai déteste la discipline, et qu’aux remontrances n’a pas acquiescé mon cœur,
och säga: "Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning!
13 Et que je n’ai pas écouté la voix de ceux qui m’instruisaient, et qu’à mes maîtres je n’ai pas incliné mon oreille?
Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig?
14 J’ai été presque dans toute sorte de maux au milieu de l’assemblée et de la réunion.
Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.
15 Bois de l’eau de ta citerne, et de l’eau vive de ton puits:
Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa.
16 Que les cours de tes fontaines soient dirigés au dehors; et dans les rues partage tes eaux.
Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen?
17 Possède-les seul, et que des étrangers n’y aient point de part avec toi.
Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig.
18 Que ta source soit bénie; et réjouis-toi avec la femme de ta jeunesse;
Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje;
19 Qu’elle te soit une biche très chère, un très agréable faon; que ses charmes t’enivrent en tout temps; et que dans son amour soit toujours ta joie.
hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust.
20 Pourquoi, mon fils, seras-tu séduit par une étrangère, et reposeras-tu dans le sein d’une autre?
Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?
21 Le Seigneur regarde les voies de l’homme, et il considère tous ses pas.
Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.
22 Ses iniquités saisissent l’impie, et par les liens de ses propres péchés, il est enchaîné.
Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.
23 Il mourra, parce qu’il n’a pas eu de discipline, et c’est par l’excès de sa folie qu’il sera trompé.
Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.
