Marc 5
1 Et ils vinrent de l’autre côté de la mer dans le pays des Géraséniens.
Så kommo de över till gerasenernas land, på andra sidan sjön.
2 Et comme Jésus sortait de la barque, tout à coup accourut à lui d’au milieu des sépulcres, un homme possédé d’un esprit impur,
Och strax då han hade stigit ur båten, kom en man, som var besatt av en oren ande, emot honom från gravarna där;
3 Lequel habitait dans les sépulcres; et nul ne pouvait le tenir lié, même avec des chaînes.
han hade nämligen sitt tillhåll bland gravarna. Och icke ens med kedjor kunde man numera fängsla honom;
4 Car souvent, serré de chaînes et les pieds dans les fers, il avait rompu ses chaînes et brisé ses fers, et personne ne le pouvait dompter.
ty väl hade han många gånger blivit fängslad med fotbojor och kedjor, men han hade slitit itu kedjorna och brutit sönder fotbojorna, och ingen kunde få makt med honom.
5 Et sans cesse, le jour et la nuit, il était parmi les tombeaux et sur les montagnes criant et se meurtrissant avec des pierres.
Och han vistades alltid, dag och natt, bland gravarna och på bergen och skriade och sargade sig själv med stenar.
6 Or voyant Jésus de loin, il accourut et l’adora;
När denne nu fick se Jesus på avstånd, skyndade han fram och föll ned för honom
7 Et, criant d’une voix forte, il dit: Qu’importe à moi et à vous, Jésus, Fils du Dieu Très-Haut? Je vous adjure par Dieu, ne me tourmentez point.
och ropade med hög röst och sade: »Vad har du med mig att göra, Jesus, du Guds, den Högstes, Son? Jag besvär dig vid Gud, plåga mig icke.»
8 Car il lui disait: Esprit impur, sors de cet homme!
Jesus skulle nämligen just säga till honom: »Far ut ur mannen, du orena ande.»
9 Et il lui demanda: Quel est ton nom? Et il lui répondit: Légion est mon nom; car nous sommes beaucoup.
Då frågade han honom: »Vad är ditt namn?» Han svarade honom: »Legion är mitt namn, ty vi äro många.»
10 Et il le suppliait avec instance de ne point le chasser hors de ce pays.
Och han bad honom enträget att icke driva dem bort ifrån den trakten.
11 Or il y avait là, le long de la montagne, un grand troupeau de pourceaux qui paissaient.
Nu gick där vid berget en stor svinhjord i bet.
12 Et les esprits suppliaient Jésus, disant: Envoyez-nous dans ces pourceaux, afin que nous entrions en eux.
Och de bådo honom och sade: »Sänd oss åstad in i svinen; låt oss få fara in i dem.»
13 Et Jésus le leur permit aussitôt. Les esprits impurs, sortant donc du possédé, entrèrent dans les pourceaux, et le troupeau, d’environ deux mille, se précipita impétueusement dans la mer, et s’y noya.
Och han tillstadde dem det. Då gåvo sig de orena andarna åstad och foro in i svinen. Och hjorden, vid pass två tusen svin, störtade sig utför branten ned i sjön och drunknade i sjön.
14 Ceux qui les gardaient s’enfuirent et répandirent cette nouvelle dans la ville et dans les champs. Aussitôt les gens sortirent pour voir ce qui était arrivé;
Men de som vaktade dem flydde och berättade härom i staden och på landsbygden; och folket gick åstad för att se vad det var som hade skett.
15 Ils vinrent vers Jésus, et ils virent celui qui avait été tourmenté par le démon, assis, vêtu et sain d’esprit; et ils furent saisis de crainte.
När de då kommo till Jesus, fingo de se den som hade varit besatt, mannen som hade haft legionen i sig, sitta där klädd och vid sina sinnen; och de betogos av häpnad.
16 Et ceux qui avaient vu leur racontèrent ce qui était arrivé au possédé et aux pourceaux;
Och de som hade åsett händelsen förtäljde för dem vad som hade vederfarits den besatte, och vad som hade skett med svinen.
17 Et ils commencèrent à prier Jésus de s’éloigner de leurs confins.
Då begynte folket bedja honom att han skulle gå bort ifrån deras område.
18 Lorsqu’il montait dans la barque, celui qui avait été tourmenté par le démon, le supplia de lui permettre de rester avec lui;
När han sedan steg i båten, bad honom mannen som hade varit besatt, att han skulle få följa honom.
19 Mais il le lui refusa et lui dit: Va dans ta maison, vers les tiens, et annonce-leur tout ce que le Seigneur a fait pour toi, et comme il a eu pitié de toi.
Men han tillstadde honom det icke, utan sade till honom: »Gå hem till de dina, och berätta för dem huru stora ting Herren har gjort med dig, och huru han har förbarmat sig över dig.»
20 Il s’en alla donc, et commença à publier dans la Décapole tout ce que Jésus avait fait pour lui; et tous étaient dans l’admiration.
Då gick han åstad och begynte förkunna i Dekapolis huru stora ting Jesus hade gjort med honom; och alla förundrade sig.
21 Jésus ayant repassé dans la barque de l’autre côté de la mer, il s’assembla une grande multitude autour de lui; et il était près de la mer.
Och när Jesus hade farit över i båten, tillbaka till andra stranden, församlade sig mycket folk omkring honom, där han stod vid sjön.
22 Or vint un chef de synagogue, nommé Jaïre; le voyant, il se jeta à ses pieds,
Då kom en synagogföreståndare, vid namn Jairus, dit; och när denne fick se honom, föll han ned för hans fötter
23 Et il le suppliait instamment, disant: Ma fille est à l’extrémité; venez, imposez votre main sur elle, afin qu’elle guérisse et qu’elle vive.
och bad honom enträget och sade: »Min dotter ligger på sitt yttersta. Kom och lägg händerna på henne, så att hon bliver hulpen och får leva.»
24 Et il s’en alla avec lui; et une grande multitude le suivait et le pressait.
Då gick han med mannen; och honom följde mycket folk, som trängde sig inpå honom.
25 Alors, une femme qui avait une perte de sang depuis douze années,
Nu var där en kvinna som hade haft blodgång i tolv år,
26 Et qui avait beaucoup souffert de plusieurs médecins, et avait dépensé tout son bien sans aucun fruit, se trouvant plutôt dans un état pire,
och som hade lidit mycket hos många läkare och kostat på sig allt vad hon ägde, utan att det hade varit henne till något gagn; snarare hade det blivit värre med henne.
27 Ayant entendu parler de Jésus, vint dans la foule, par derrière, et toucha son vêtement;
Hon hade fått höra om Jesus och kom nu i folkhopen, bakom honom, och rörde vid hans mantel.
28 Car elle disait: Si je touche seulement son vêtement, je serai guérie.
Ty hon tänkte: »Om jag åtminstone får röra vid hans kläder, så bliver jag hulpen.»
29 Et aussitôt la source du sang tarit, et elle sentit en son corps qu’elle était guérie de son mal.
Och strax uttorkade hennes blods källa, och hon kände i sin kropp att hon var botad från sin plåga.
30 Au même moment, Jésus connaissant en lui-même la vertu qui était sortie de lui, et se retournant vers la foule, demandait: Qui a touché mes vêtements?
Men strax då Jesus inom sig förnam vilken kraft som hade gått ut ifrån honom, vände han sig om i folkhopen och frågade: »Vem rörde vid mina kläder?»
31 Ses disciples lui répondaient: Vous voyez la foule qui vous presse, et vous demandez: Qui m’a touché?
Hans lärjungar sade till honom: »Du ser huru folket tränger på, och ändå frågar du: 'Vem rörde vid mig?'»
32 Et il regardait tout autour, pour voir celle qui l’avait fait.
Då såg han sig omkring för att få se den som hade gjort detta.
33 Alors la femme, craintive et tremblante, sachant ce qui s’était passé en elle, vint et se prosterna devant lui, et lui dit toute la vérité.
Men kvinnan fruktade och bävade, ty hon visste vad som hade skett med henne; och hon kom fram och föll ned för honom och sade honom hela sanningen.
34 Jésus lui dit: Ma fille, votre foi vous a sauvée: allez en paix et soyez guérie de votre infirmité.
Då sade han till henne: »Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid, och var botad från din plåga.»
35 Comme il parlait encore, des gens du chef de synagogue vinrent, disant: Votre fille est morte; pourquoi tourmentez-vous davantage le maître?
Medan han ännu talade, kommo några från synagogföreståndarens hus och sade: »Din dotter är död; du må icke vidare göra mästaren omak.»
36 Mais Jésus, cette parole entendue, dit au chef de synagogue: Ne craignez point; croyez seulement.
Men när Jesus märkte vad som talades, sade han till synagogföreståndaren: »Frukta icke, tro allenast.»
37 Et il ne permit à personne de le suivre, sinon à Pierre, à Jacques et à Jean frère de Jacques.
Och han tillstadde ingen att följa med, utom Petrus och Jakob och Johannes, Jakobs broder.
38 En arrivant à la maison du chef de synagogue, il vit du tumulte, des gens pleurant et poussant de grands cris.
Så kommo de till synagogföreståndarens hus, och han fick där se en hop människor som höjde klagolåt och gräto och jämrade sig högt.
39 Or, étant entré, il leur dit: Pourquoi vous troublez-vous et pleurez-vous? La jeune fille n’est pas morte, mais elle dort.
Och han gick in och sade till dem: »Varför klagen I och gråten? Flickan är icke död, hon sover.»
40 Et ils se riaient de lui. Mais Jésus, les ayant tous renvoyés, prit le père et la mère de la jeune fille, et ceux qui étaient avec lui, et entra dans le lieu où la jeune fille était couchée.
Då hånlogo de åt honom. Men han visade ut dem allasammans; och han tog med sig allenast flickans fader och moder och dem som hade fått följa med honom, och gick in dit där flickan låg.
41 Et tenant la main de la jeune fille, il lui dit: Talitha cumi; ce que l’on interprète ainsi: Jeune fille (je vous le commande), levez-vous.
Och han tog flickan vid handen och sade till henne: »Talita, kum» (det betyder: »Flicka, jag säger dig, stå upp»).
42 Et aussitôt la jeune fille se leva, et elle marchait; car elle avait douze ans; et tous furent frappés d’une grande stupeur.
Och strax stod flickan upp och begynte gå omkring (hon var nämligen tolv år gammal); och de blevo strax uppfyllda av stor häpnad.
43 Mais il leur commanda fortement que personne ne le sût, et il dit de lui donner à manger.
Men han förbjöd dem strängeligen att låta någon få veta vad som hade skett. Därefter tillsade han att man skulle giva henne något att äta.
