< Juges 5 >

1 Or, Debbora et Barac, fils d’Abinoem, chantèrent en ce jour-là, disant:
Hagi ana knazupa Debora'ene Abinoamu nemofo Barakikea ha'ma vagaregekea amanage huke muse zagamera hu'na'e,
2 Vous qui des enfants d’Israël avez volontairement offert vos âmes au péril, bénissez le Seigneur.
Ra Anumzamo ragi erisie! Israeli kva vahe'mo'za vugota hu'za hara hazageno, Israeli vahe'mo'zanena zamagesa ontahi antahi hu'za zamagranena hara hu'naze.
3 Ecoutez, rois; prêtez l’oreille, princes; c’est moi, c’est moi qui chanterai le Seigneur; je célébrerai par des hymnes le Seigneur Dieu d’Israël.
Kini vahe'mota nentahinkeno, kini vahe'tmimofo mofavremota antahio, Ra Anumzamofontega zagamera hugahue, Ra Anumzana Israeli vahe Anumzantega zavena ahanenkeno knare ageru rugahie.
4 Seigneur, lorsque vous sortiez de Séir et que vous passiez par les régions d’Edom, la terre s’émut, et les cieux et les nuées versèrent goutte à goutte leurs eaux.
Ra Anumzamoka Seiri kumara atrenka nevunka, Idomu agupofima nevankeno'a mopamo'a momi'momi nehigeno, monafina hampona negigeno, hampopintira kora tagiramino ru'ne.
5 Les montagnes s’écoulèrent devant la face du Seigneur, et le Sinaï devant la face du Seigneur Dieu d’Israël.
Ra Anumzamofo avuga agonaramimo'a momi nehigeno, Sainai agonamo'enena momi nehie. Israeli vahe'mota Ra Anumza Kagra mani'nane.
6 Aux jours de Samgar, fils d’Anath, aux jours de Jahel, les sentiers se reposèrent, et ceux qui y entraient, marchèrent par des routes détournées.
Hagi Anati nemofo Samgari knafine, Jaeli knafinena vahe'mo'za koro hu'za ra kampina vano osu, osi' kampinke vano hu'naze.
7 Les forts manquèrent en Israël, et se reposèrent, jusqu’à ce que se levât Debbora, qu’elle se levât mère en Israël.
Israeli vahe kumatamimpina knare nomanizana omanege'za maniza neazage'na Deborana nagra Israeli vahe'mofona nezamarera kna hu'na efore hu'noe.
8 Le Seigneur a choisi de nouvelles guerres, il a renversé lui-même les portes des ennemis; est-ce qu’un bouclier et une lance paraissaient parmi les quarante mille d’Israël?
Hagi Israeli vahe'mo'zama ru anumzama avaririzageno'a, rankuma'mofo kafantera ha' fore hige'za ha' hu'naze. Hu'neanagi magore huno 40 tauseni'a Israeli sondia vahe'mo'za hankone kevenena zamazampina e'ori'naze.
9 Mon cœur aime les princes d’Israël: vous qui volontairement vous êtes offerts au danger, bénissez le Seigneur.
Israeli sondia vahete'ma vugota hu'naza kva vahe'mo'zama zamavesite'ma ha'ma ome nehaza vahetega nagu'amo'a vu'ne. Ra Anumzamo'a ra agi erisie!
10 Vous qui montez sur des ânes brillants, qui siégez dans le jugement et qui marchez dans la voie, parlez.
Hagi efeke donki afu' agumpima vanoma nehaza vahe'ene frufru huno marerirfa tafete'ma nemanina vahe'ene, karankama vanoma nehana vahe'moka ama ana zankura antahio.
11 Que là où les chars ont été brisés et l’armée des ennemis étouffée on raconte les justices du Seigneur, sa clémence envers les forts d’Israël. Alors le peuple du Seigneur descendit aux portes, et il acquitta principauté.
Hagi timafi kerire mani'ne'za zavenama nehe'za Ra Anumzamo'ene Israeli vahe'mo'zanema fatgo kazigati'ma ha'ma azeri agatere'naza zanku'ma zagame'ma nehazana antahiho. Hagi Ra Anumzamofo vahe'mo'za rankuma'mofo kafante urami'naze.
12 Lève-toi, lève-toi, Debbora, lève-toi, lève-toi, et dis un cantique. Lève-toi, Barac, saisis tes captifs, fils d’Abinoem.
Otio, otio, Deboraga! Otio, otio, zagame huo! Otio, Barakiga, Abinoamu nemofoge, kinama hu'naza vahera zamavarenka vuo.
13 Ils ont été sauvés les débris du peuple, le Seigneur a combattu parmi les forts.
Manizama'amo'za kva vahe'zamine erimago hu'za erami'naze. Ra Anumzamofo vahe'mo'za nagri kaziga ante'za hanavenentake ha' vahera hara huzmante'naze.
14 Un héros sorti d’Ephraïm les a détruits dans Amalec, et après lui un mitre est sorti de Benjamin contre tes peuples, ô Amalec: des princes sont descendus de Machir, et des guerriers de Zabulon, pour conduire l’armée au combat.
Hagi Efraemi naga'mo'za Ameleki vahe mopafinti neazage'za Benzameni naga'mo'za zamavariri'za hatera erami'naze. Hate'ma vugotama hu kva vahe'tmina, Makiri nagapinti e'naze. Zebuluni nagapintira hate'ma ugotama hu vahe'mofo zantamima erino vu vahe e'naze.
15 Les chefs d’Issachar ont été avec Debbora, et ont suivi les traces de Barac, qui s’est jeté dans le danger comme dans un précipice et un abîme. Ruben étant divisé contre lui-même, une dispute s’est élevée entre les magnanimes.
Hagi Isaka nagapinti ugagota kva vahe'tmimo'za Deborane Barakine zamagefi vu'naze. Baraki amefi zamavunente'za agupofina vu'naze. Hianagi Rubeni naga'mo'za tare antahintahi nehu'za ovu'naze.
16 Pourquoi habites-tu entre deux limites pour entendre les cris aigus des troupeaux? Ruben étant divisé contre lui-même, une dispute s’est élevée entre les magnanimes.
Nahigeta sipisipi afu naga'mofo amu'nompina kazara osu' mani'naze. Sipisipi afu kva vahe'mo'zama hogema hanazama'a antahinakupi? Tamage Rubeni naga'mo'za razampi antahintahi hakarea nehaze.
17 Galaad se reposait au-delà du Jourdain, et Dan vaquait à ses vaisseaux: Aser habitait sur le rivage de la mer et se tenait dans les ports.
Gati naga'mo'za Jodani timofo zage hanati kaziga mani'naze. Na'a hige'za Dani naga'mo'za ventenena mani'naze? Asa naga'mo'za kaza osu zamagraku hageri ankenare mani'naze.
18 Mais Zabulon et Nephthali offraient leurs âmes à la mort dans la région de Méromé.
Zebuluni naga'mo'za frizankura ontahi'za hanavetiza hara hu'naze. Naftali naga'mo'zanena ha'mo'ma tevenefama nehifina zamavufagagura ontahi'za hara hu'naze.
19 Des rois sont venus, et ont combattu; les rois de Chanaan ont combattu à Thanach près des eaux de Mageddo, et toutefois, butinant, ils n’ont rien emporté.
Hagi Kenani kini vahe'mo'za Tanaki kumate e'za Megido tinkenafi hara hu'nazanagi, magore hu'za silva fenona eri'za ovu'naze.
20 On a combattu du ciel contre eux; les étoiles, demeurant dans leur rang et dans leur cours, ont combattu contre Sisara.
Hagi monafinti ofumo'za hara hunte'naze. Zamagrama vanoma nehaza kamofo avaririza Siserana hara hunte'naze.
21 Le torrent de Cison a entraîné leurs cadavres; le torrent de Cadumim, le torrent de Cison: mon âme, foule aux pieds les forts.
Kisoni timo'a ti hageno zamavareno vu'ne, Kisoni tina korapa me'nere me'nea tine. Nagra korora osu hankaveti'na vugahue.
22 La corne des chevaux est tombée, les plus vaillants des ennemis fuyant avec impétuosité et se renversant précipitamment.
Hagi Sisera hosi afutamimo'za vagri vagri hu'za zamagareti mopa rentunkafiza vu'naze.
23 Maudissez la terre de Méroz, dit l’ange du Seigneur; maudissez ses habitants, parce qu’ils ne sont pas venus au secours du Seigneur, en aide à ses plus vaillants.
Hagi Ra Anumzamofo ankeromo'a amanage hu'ne, Merosi kumara atrenkeno kazusifi meno. Maka ana kumapima mani'naza vahera kazusifi manigahaze. Na'ankure zamagra e'za Ra Anumzamofona aza hu'za hara osu'naze. Zamagra e'za Ra Anumzamofona aza hu'za hankave ha' vahetmina hara huozmante'naze.
24 Bénie entre les femmes, Jahel, femme d’Haber, le Cinéen! et qu’elle soit bénie dans son tabernacle.
Maka a'nefintira Kin kumate ne' Heberi nenaro Jaeli rama'a asomura erigahie. Seli nompima nemaniza a'neramina zamagatereno, agra ugota asomura erigahie.
25 À Sisara demandant de l’eau, dans la coupe des princes, elle donna du lait, et elle présenta du beurre.
Sisera'ma tinku'ma antahima negegeno'a Jaeli'a knarezantfa huno marerirfa kapufi mememofo amirima eri kragemafente'naza amirina tagimi'ne.
26 Elle a mis la main gauche au clou, et la main droite à des marteaux d’ouvriers, et elle a frappé Sisara, cherchant à sa tête un endroit pour la blessure, et lui perçant fortement la tempe.
Ana a'mo'a hoga azantetira antegantuteno seli noma avazuhumpi huno anakinte azota e'nerino, tamaga kaziga azana antegantuteno hama kano erino, Siserana to'mamuna runagino ana zotanura ahe'ne.
27 Il tomba à ses pieds, défaillit et mourut; il se roulait à ses pieds, et il gisait inanimé et digne de pitié.
Sisera'a kuraramperami'ne, agra traka huno mase'ne, agra kaza osu mase'ne, agra trakama huno masere frinte'ne.
28 Regardant par la fenêtre, sa mère poussait des cris perçants, et de sa chambre, elle disait: Pourquoi son char diffère-t-il à revenir? pourquoi les pieds des chevaux de ses quadriges tardent-ils?
Sisera nerera'a nomofo zahoma eri avo kampinti nege. Agra Sisera'ma esigu nomofo zahoma eri avo kampinti negeno amanage hu'ne. Na'ahigeno karisi'amo'a ame hunora nome? Na'ahigeta agri karisimo'ma bagri bagrima huno e'nia zamofo agasasa nontahune?
29 Une des femmes de Sisara, plus sage que les autres, répondit à sa belle-mère ces paroles:
Knare antahintahima nemia a'mo'a kenona hunte'ne. E'i ana a'mo'a agra'a kenona hu'ne.
30 Peut-être que maintenant il partage des dépouilles, et que la plus belle des femmes est choisie pour lui; on donne à Sisara des vêtements de diverses couleurs pour butin, et on lui amasse un assortiment varié pour orner son cou.
Ha'ma hu'za eri'za kumapinti feno refko nehugahaze. Mago'mago sontia vahe'mo'za mago magoro tare tarero hu'za a'neramina nevare'za, knare'ma huno avasesema'amo'ma hu'nea kukena nagri su'ane, Sisera su'ane megahie.
31 Ainsi périssent tous vos ennemis. Seigneur! mais que ceux qui vous aiment, brillent, comme le soleil resplendit à son lever. Et le pays se reposa durant quarante ans.
E'igu Ra Anumzamoka ha'ma aregantesamo'za Siserama friaza hu'za frisaze! Hianagi iza'zo kavesigantesamo'za zagema hanatino hanave'anema remasama hiankna hugahaze. E'ina hazageno 40'a kafufina ha'zana omanege'za Israeli vahe'mo'za zamarimpa fru hu'za mani'naze.

< Juges 5 >