Job 34

1 C’est pourquoi continuant son discours, Eliu dit encore ceci:

Och Elihu svarade, och sade:

2 Sages, écoutez mes paroles, et vous, savants, prêtez-moi attention;

Hörer, I vise, mitt tal, och I förståndige, akter på mig;

3 Car l’oreille discerne les paroles comme le palais juge des mets par le goût.

Ty örat pröfvar talet, och munnen smakar maten.

4 Formons-nous un jugement, et voyons entre nous ce qu’il y a de mieux.

Låt oss utvälja en dom, att vi måge emellan oss känna hvad godt är.

5 Job a dit: Je suis juste, et Dieu détruit mon bon droit.

Ty Job hafver sagt: Jag är rättfärdig, och Gud hafver förvägrat mig min rätt.

6 Car dans le jugement porté contre moi, il y a fausseté: une flèche ardente m’a percé sans qu’il y ait en moi aucun péché.

Jag måste ljuga, om jag än rätt hade; jag varder plågad af min skott, om jag än det intet förskyllat hade.

7 Quel est l’homme comme est Job, qui boit la dérision comme l’eau;

Ho är en sådana, som Job; som gabberi dricker såsom vatten,

8 Qui marche avec ceux qui opèrent l’iniquité, et chemine avec les hommes impies?

Och går på vägenom med illgerningsmän, så att han vandrar med ogudaktiga män?

9 Car il a dit: L’homme ne plaira pas à Dieu, quand même il aurait couru avec lui.

Ty han hafver sagt: Om än någor rätt färdig vore, så gäller han dock intet när Gudi.

10 C’est pourquoi, hommes sensés, écoutez-moi: Loin de Dieu l’impiété, et loin du Tout-Puissant l’iniquité!

Hörer mig, I vise män: Bort det, att Gud skulle vara ogudaktig, och den Allsmägtige orättvis;

11 Car il rendra à l’homme selon ses œuvres, et il traitera chacun selon ses voies.

Utan han lönar menniskone, efter som hon hafver förtjent; och drabbar uppå hvar och en efter hans gerningar.

12 Certainement Dieu ne condamnera pas sans sujet, et le Tout-Puissant ne détruira pas le bon droit.

Utan tvifvel, Gud fördömer ingen med orätt, och den Allsmägtige böjer icke rätten.

13 Quel autre que lui a-t-il constitué sur la terre? ou qui a-t-il établi sur l’univers, qu’il a formé?

Ho hafver skickat det uppå jordene är, och ho hafver satt hela jordenes krets?

14 S’il dirigeait vers lui son cœur, il attirerait à soi son esprit et son souffle.

Om han det toge sig före, kunde han allas anda och lif till sig samla;

15 Toute chair périrait en même temps, et l’homme retournerait en cendre.

Allt kött vorde tillhopa förgåendes, och menniskan vorde åter till asko igen.

16 Si donc tu as l’intelligence, écoute ce que l’on dit, et sois attentif à mes paroles.

Hafver du förstånd, så hör detta, och gif akt på mins tals röst.

17 Est-ce que celui qui n’aime pas la justice, peut être guéri? et comment toi condamnes-tu si hautement celui qui est juste?

Skulle någon fördenskull tvinga rätten, att han hatar honom? Och derföre att du stolt äst, skulle du fördenskull fördöma den rättfärdiga?

18 Celui qui dit à un roi: Apostat; qui appelle les grands impies;

Skulle någor säga till Konungen: Du Belial? och till Förstarna: I ogudaktige?

19 Qui ne fait point acception de la personne des princes, qui n’a pas connu un tyran, lorsqu’il disputait contre un pauvre, parce que tous les hommes sont l’ouvrage de ses mains.

Den dock icke ser på Förstarnas person, och känner icke mer den härliga än den fattiga; förty de äro alle hans handaverk.

20 Ils mourront tout à coup, et au milieu de la nuit les peuples se troubleront, ils passeront et le violent sera emporté sans la main de l’homme.

Med hast måste menniskorna dö, och om midnattstid förskräckas och förgås; de mägtige varda kraftlöse borttagne.

21 Car les yeux de Dieu sont sur les voies des hommes, et il considère tous leurs pas.

Ty hans ögon se uppå hvars och ens vägar, och han skådar alla deras gånger.

22 Il n’y a pas de ténèbres, et il n’y a pas d’ombre de mort, où puissent se cacher ceux qui opèrent l’iniquité.

Intet mörker eller skygd är, att ogerningsmän måga sig der fördölja;

23 Car il n’est plus au pouvoir de l’homme de venir devant Dieu en jugement.

Ty det varder ingom tillstadt, att han kommer med Gud till rätta.

24 Il en brisera une multitude innombrable, et il en établira d’autres à leur place.

Han förgör många stolta, som icke stå till att räkna; och sätter andra i deras stad;

25 Car il connaît leurs œuvres, et c’est pourquoi il fera venir la nuit, et ils seront brisés.

Derföre, att han känner deras gerningar; och omstörter dem om nattena, att de skola sönderkrossade varda.

26 Il les a frappés comme impies, dans un lieu où on les voyait.

Han kastar de ogudaktiga uti en hop, der man gerna ser det;

27 Eux qui, de propos délibéré, se sont retirés de lui, et n’ont pas voulu comprendre toutes ses voies;

Derföre, att de icke hafva följt honom efter, och förstodo ingen af hans vägar;

28 En sorte qu’ils ont fait parvenir jusqu’à lui le cri de l’indigent, et qu’il a entendu la voix des pauvres.

Att de fattigas rop skulle komma inför honom, och han dens eländas rop höra måtte.

29 Car, lui accordant la paix, qui est celui qui condamnera? et s’il cache son visage aux nations et à tous les hommes, qui est-ce qui pourra le contempler?

Om han frid gifver, ho vill fördöma? Och om han förskyler anletet, ho vill se uppå honom ibland folken och menniskorna?

30 C’est lui qui fait régner un homme hypocrite, à cause des péchés du peuple.

Så låter han nu en skrymtare regera, till att plåga folket.

31 Puis donc que j’ai parlé à Dieu, je ne t’empêcherai pas de parler aussi.

För Guds skull vill jag lida talet, och icke förmenat.

32 Si j’ai erré, instruis-moi; si j’ai parlé iniquité, je n’ajouterai plus rien.

Hafver jag icke drabbat rätt, lär du mig bättre; hafver jag orätt handlat, vill jag icke göra så mer.

33 N’est-ce pas à toi que Dieu demande compte de cette iniquité qui t’a déplu? car c’est toi qui as commencé à parler, et non pas moi; si tu sais quelque chose de meilleur, parle.

Man vänter nu svar af dig; ty du förkastar all ting, och du hafver begynt det, och icke jag. Vetst du nu något, så tala.

34 Que des hommes intelligents me parlent, et qu’un homme sage m’écoute.

Visa män låter jag väl tala, och en vis man hörer mig.

35 Pour Job, il a parlé follement, et ses paroles n’annoncent pas la science.

Men Job talar ovisliga, och hans ord äro icke vis.

36 Mon père, que Job soit éprouvé jusqu’à la fin; ne cessez point de frapper un homme d’iniquité.

Min Fader, låt Job försökt varda allt intill ändan, derföre att han vänder sig till orättfärdiga menniskor.

37 Parce qu’il ajoute à ses péchés le blasphème, qu’il soit, malgré cela, pressé par nos raisons; et qu’alors il appelle Dieu en jugement par ses discours.

Han hafver utöfver sina synd ännu dertill hädat; derföre låt honom inför oss slagen varda; och träte sedan med sinom ordom inför Gud.