Job 18

1 Alors, répondant, Baldad, le Subite, dit:

Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:

2 Jusques à quand enfui lancerez-vous des paroles? Comprenez auparavant, et ensuite nous parlerons.

Huru länge skolen I gå på jakt efter ord? Kommen till förstånd; sedan må vi talas vid.

3 Pourquoi sommes-nous considérés comme des animaux stupides, et paraissons-nous méprisables à vos yeux?

Varför skola vi aktas såsom oskäliga djur, räknas i edra ögon såsom ett förstockat folk?

4 Ô toi, qui perds ton âme dans ta fureur, est-ce qu’à cause de toi la terre sera abandonnée, et les rochers seront transportés hors de leur place?

Du som i din vrede sliter sönder dig själv, menar du att dör din skull jorden skall bliva öde och klippan flyttas bort från sin plats?

5 La lumière d’un impie ne s’éteindra-t-elle pas, et la flamme de son feu ne sera-t-elle pas sans éclat?

Nej, den ogudaktiges ljus skall slockna ut, och lågan av hans eld icke giva något sken.

6 La lumière se couvrira de ténèbres dans son tabernacle, et la lampe, qui est au-dessus de lui, s’éteindra.

Ljuset skall förmörkas i hans hydda, och lampan slockna ut för honom.

7 Ses pas fermes seront resserrés; et ses conseils le jetteront dans un précipice.

Hans väldiga steg skola stäckas, hans egna rådslag bringa honom på fall.

8 Car il a engagé ses pieds dans un rets, et il marche dans ses mailles.

Ty han rusar med sina fötter in i nätet, försåten lura, där han vandrar fram;

9 Son pied sera retenu dans un filet, et une soif ardente le tourmentera.

snaran griper honom om hälen, och gillret tager honom fatt;

10 Le piège qu’on lui a tendu est caché dans la terre, et les lacs qu’on lui a préparés sont sur le sentier.

garn till att fånga honom äro lagda på marken och snärjande band på hans stig.

11 De toutes parts les frayeurs l’épouvanteront, et elles envelopperont ses pieds.

Från alla sidor ängsla honom förskräckelser, de jaga honom, varhelst han går fram.

12 Que sa force soit amoindrie par la faim, et que la disette attaque ses flancs.

Olyckan vill uppsluka honom, och ofärd står redo, honom till fall.

13 Que la mort la plus cruelle dévore la beauté de sa peau, et qu’elle consume la force de ses bras,

Under hans hud frätas hans lemmar bort, ja, av dödens förstfödde bortfrätas hans lemmar.

14 Qu’on arrache de son tabernacle les objets de sa confiance, et que le trépas, comme un roi, le foule aux pieds.

Ur sin hydda, som han förtröstar på, ryckes han bort, och till förskräckelsernas konung vandrar han hän.

15 Qu’ils habitent dans son tabernacle, les compagnons de celui qui n’est plus, et que dans son tabernacle soit répandu du soufre.

I hans hydda får främlingar bo, och svavel utströs över hans boning.

16 Que sous la terre ses racines se dessèchent, et qu’au-dessus soit détruite sa moisson.

Nedantill förtorkas hans rötter, och ovantill vissnar hans krona bort.

17 Que sa mémoire disparaisse de la terre, et que son nom ne soit point célébré dans les places publiques.

Hans åminnelse förgås ifrån jorden, hans namn lever icke kvar i världen.

18 Il le chassera de la lumière dans les ténèbres, et il le transportera hors de l’univers.

Från ljus stötes han ned i mörker och förjagas ifrån jordens krets.

19 Il n’aura ni postérité, ni famille dans son peuple, ni aucun reste de lui dans ses propres contrées.

Utan barn och avkomma bliver han i sitt folk, och ingen i hans boningar skall slippa undan.

20 Les derniers s’étonneront de son jour fatal, et quant aux premiers, l’horreur les saisira.

Över hans ofärdsdag häpna västerns folk, och österns män gripas av rysning.

21 Tels sont les tabernacles d’un méchant, et tel le terme de celui qui ignore Dieu.

Ja, så sker det med den orättfärdiges hem, så går det dens hus, som ej vill veta av Gud.