< Isaïe 20 >
1 En l’année que Tharthan entra dans Azot, lorsque Sargon roi des Assyriens l’eut envoyé, et qu’il eut combattu Azot, et l’eut prise;
I det år då Tartan kom till Asdod, utsänd av Sargon, konungen i Assyrien -- varefter han ock belägrade Asdod och intog det --
2 En ce temps-là, le Seigneur parla par la main d’Isaïe, fils d’Amos, disant: Va, ôte ton sac de tes reins, ôte ta chaussure de tes pieds. Et il fit ainsi, allant nu et déchaussé.
på den tiden talade HERREN genom Jesaja, Amos' son, och sade: »Upp, lös säcktygsklädnaden från dina länder, och drag dina skor av dina fötter.» Och denne gjorde så och gick naken och barfota.
3 Et le Seigneur dit: Comme a marché mon serviteur Isaïe, nu et déchaussé, et comme il sera un signe de trois années et un présage pour l’Egypte et pour l’Ethiopie;
Sedan sade HERREN: »Likasom min tjänare Jesaja har gått naken och barfota och nu i tre år varit till tecken och förebild angående Egypten och Etiopien,
4 Ainsi le roi des Assyriens emmènera la captivité de l’Egypte, et la transmigration de l’Ethiopie, composées de jeunes hommes et de vieillards, nus et déchaussés, ce qui doit être caché dans le corps ayant été découvert pour l’ignominie de l’Egypte.
så skall konungen i Assyrien låta fångarna ifrån Egypten och de bortförda från Etiopien, både unga och gamla, vandra åstad nakna och barfota, med blottad bak, Egypten till blygd.
5 Et ils craindront, et ils seront confondus par l’Ethiopie dans leur espoir, et par l’Egypte dans leur gloire.
Då skola de häpna och blygas över Etiopien, som var deras hopp, och över Egypten, som var deras stolthet.
6 Et il dira, l’habitant de cette île en ce jour-là: Voilà, c’était notre espérance, ceux auprès desquels nous avons cherché du secours, afin qu’ils nous délivrassent de la face du roi des Assyriens; et comment pourrons-nous échapper, nous?
På den dagen skola inbyggarna här i kustlandet säga: 'Se, så gick det med dem som voro vårt hopp, med dem till vilka vi flydde, för att få hjälp och bliva räddade undan konungen i Assyrien; huru skola vi då själva kunna undkomma?'»