< 2 Chroniques 20 >
1 Après cela les enfants de Moab et les enfants d’Ammon, et avec eux des Ammonites, s’assemblèrent contre Josaphat pour combattre contre lui.
Pagkahuman niini kini ang nahitabo, nga ang katawhan sa Moab ug Amon, ug uban sa pipila ka Meanhon miabot aron sa pagpakiggubat batok kang Jehoshafat.
2 Et des messagers vinrent et l’annoncèrent à Josaphat, disant: Une grande multitude vient contre vous des lieux qui sont au-delà de la mer et de la Syrie, et voilà qu’ils s’arrêtent à Asasonthamar, qui est Engaddi.
Unya miabot ang pipila nga nagsugilon kang Jehoshafat, nga nag-ingon, ''Nagpadulong ang dakong pundok batok kanimo gikan sa tabok sa Patay nga Dagat, gikan sa Edom. Tan-awa, anaa na sila sa Hazezon Tamar,'' nga mao ang En Gedi.
3 Or, Josaphat, saisi de crainte, s’appliqua entièrement à prier le Seigneur, et publia un jeûne dans tout Juda.
Nahadlok si Jehoshafat ug nangita siya kang Yahweh. Gimantala niya ang usa ka pagpuasa sa tibuok Juda.
4 Et Juda s’assembla pour prier le Seigneur, et même tous sortirent de leurs villes pour l’implorer,
Nagkatigom ang Juda sa pagpangita kang Yahweh; miabot sila gikan sa tanang mga siyudad sa Juda aron sa pagpangita kang Yahweh.
5 Et lorsque Josaphat se fut levé au milieu de Juda et de Jérusalem dans la maison du Seigneur, devant le parvis nouveau,
Nagbarog si Jehoshafat sa panagtigom sa Juda ug sa Jerusalem, sa balay ni Yahweh, atubangan sa bag-ong hawanan.
6 Il dit: Seigneur Dieu de nos pères, c’est vous qui êtes Dieu dans le ciel, et qui dominez sur tous les royaumes des nations: dans votre main sont la force et la puissance, et personne ne peut vous résister.
Miingon siya, ''Yahweh, ang Dios sa among mga katigulangan, dili ba ikaw man ang Dios sa langit? Dili ba ikaw man ang nagdumala sa mga gingharian sa tanang kanasoran? Ang gahom ug kusog anaa sa imong kamot, busa walay bisan kinsa nga makasukol kanimo.
7 N’est-ce pas vous, notre Dieu, qui avez tué tous les habitants de cette terre devant votre peuple Israël, et qui l’avez donnée à la postérité d’Abraham, votre ami pour toujours?
Among Dios, dili ba gipapahawa mo man ang mga lumolupyo niini nga yuta, atubangan sa imong katawhan sa Israel, ug ihatag kini hangtod sa kahangtoran sa mga kaliwat ni Abraham?
8 Et ils y ont habité, et ils y ont construit un sanctuaire à votre nom, disant:
Namuyo sila niini ug nagtukod ug balaang dapit alang sa imong ngalan, nga nag-ingon,
9 S’il fond sur nous des maux, un glaive de jugement, une peste, et une famine, nous nous tiendrons en votre présence devant cette maison, dans laquelle a été invoqué votre nom, et nous crierons vers vous dans nos tribulations, et vous nous exaucerez, et vous nous sauverez.
'Kung moabot ang katalagman kanamo—ang espada, ang paghukom, o mga balatian, o kagutom—mobarog kami atubang niining balaya, ug sa imong atubangan (kay ang imong ngalan anaa niining balaya), ug mangamuyo kami diha kanimo sa among pag-antos, ug dunggon nimo kami ug luwason.'
10 Maintenant donc, voilà que les enfants d’Ammon et de Moab, et les habitants de la montagne de Séir, au milieu desquels vous ne permîtes pas à Israël de passer lorsqu’ils sortaient d’Égypte; mais ils se détournèrent d’eux, et ils ne les tuèrent pas.
Tan-awa karon, ania ang katawhan sa Amon, Moab, ug gikan sa Bukid sa Seir kadtong wala nimo itugot nga sulongon sa Israel sa dihang migawas sila gikan sa yuta sa Ehipto; hinuon, mipalayo ang Israel gikan kanila ug wala sila gilaglag.
11 Voilà que ces peuples agissent tout autrement, et ils s’efforcent de nous chasser de la possession que vous nous avez donnée.
Tan-awa kung giunsa nila pagganti kanamo; ania sila aron sa pag-abog kanamo gikan sa imong yuta nga imong gihatag kanamo aron among mapanunod.
12 Ô notre Dieu, ne les jugerez-vous pas? Certes, nous n’avons pas une assez grande force pour que nous puissions résister à cette multitude qui vient fondre sur nous. Mais, comme nous ignorons ce que nous devons faire, il ne nous reste qu’à diriger nos yeux vers vous.
Among Dios, dili ba nimo sila hukman? Tungod kay wala man kami gahom batok niining dakong kasundalohan nga nagpadulong batok kanamo. Wala kami nasayod unsay angay nga buhaton, apan ang among mga mata anaa kanimo.''
13 Or tout Juda était debout devant le Seigneur, avec leurs petits enfants, leurs femmes et leurs autres enfants.
Nagbarog ang tibuok Juda sa atubangan ni Yahweh, uban sa ilang mga kabataan, mga asawa, ug mga anak.
14 Là était aussi Jahaziel, fils de Zacharie, fils de Banaïas, fils de Jéhiel, fils de Mathanias, Lévite de la famille d’Asaph; et l’Esprit de Dieu descendit sur lui au milieu de la multitude;
Unya sa taliwala sa panagtigom, miabot ang espiritu ni Yahweh kang Jahaziel, ang anak nga lalaki ni Zacarias, ang anak nga lalaki ni Benaya ang anak nga lalaki ni Jeil, ang anak nga lalaki ni Matania nga Levita, usa sa mga anak nga lalaki ni Asaf.
15 Et il dit: Ecoutez, vous tous, Juda, et vous qui habitez Jérusalem, et vous aussi, roi Josaphat: Voici ce que vous dit le Seigneur: Ne craignez point, et ne redoutez point cette multitude; car ce n’est pas votre combat, mais celui de Dieu.
Miingon si Jahaziel, ''Pamati, kamong tibuok Juda ug kamong lumolupyo sa Jerusalem, ug Haring Jehoshafat. Mao kini ang giingon ni Yahweh kaninyo, 'Ayaw kahadlok; ug ayaw kaluya tungod niining dakong kasundalohan, kay dili alang kaninyo ang pagpakiggubat, apan sa Dios.
16 Demain vous descendrez contre eux; car ils doivent monter par le coteau du nom de Sis, et vous les trouverez à l’extrémité du torrent qui est contre le désert de Jéruel.
Kinahanglan molugsong kamo ugma batok kanila. Tan-awa, mitungas sila agi sa dalan sa Ziz. Makaplagan ninyo sila sa kataposang bahin sa kapatagan, sa dili pa ang kamingawan sa Jeruel.
17 Ce ne sera pas vous qui combattrez; mais seulement soyez résolus, et vous verrez le secours du Seigneur sur vous, ô Juda et Jérusalem: ne craignez point et ne vous effrayez point; demain vous marcherez contre eux, et le Seigneur sera avec vous.
Dili na kinahanglan nga makig-away pa kamo niini nga gubat. Barog kamo sa inyong mga nahimutangan, pabilin sa pagbarog, ug tan-awa ang pagluwas ni Yahweh kaninyo, Juda ug Jerusalem. Ayaw kahadlok ni kaluya. Panggawas kamo ugma batok kanila, kay si Yahweh uban kaninyo.'''
18 Josaphat donc, et Juda, et tous les habitants de Jérusalem, tombèrent inclinés vers la terre devant le Seigneur, et l’adorèrent.
Miyukbo si Jehoshafat nga sangko ang nawong sa yuta. Miyukbo ang tibuok Juda ug ang tanang lumolupyo sa Jerusalem sa atubangan ni Yahweh, nga nagsimba kaniya.
19 Et les Lévites d’entre les enfants de Caath et d’entre les enfants de Coré louaient le Seigneur Dieu d’Israël avec une voix forte et élevée.
Nagbarog ang mga Levita, kadtong mga kaliwat ni Kohat ug ni Kora aron sa pagdayeg kang Yahweh ang Dios sa Israel, uban sa makusog nga tingog.
20 Et lorsqu’au matin ils se furent levés, ils sortirent par le désert de Thécué; et, lorsqu’ils étaient en marche, Josaphat, debout au milieu d’eux, dit: Ecoutez-moi, hommes de Juda, et vous tous, habitants de Jérusalem: mettez votre confiance dans le Seigneur votre Dieu, et vous serez en sûreté; croyez à ses prophètes, et toutes choses seront prospères.
Mibangon sila sayo sa kabuntagon ug miadto sa kamingawan sa Tekoa. Samtang nanglakaw sila, mibarog si Jehoshafat ug miingon, ''Pamati kamo kanako, Juda, ug kamong mga lumolupyo sa Jerusalem! Salig kamo kang Yahweh nga inyong Dios, ug tabangan kamo. Salig sa iyang mga propeta ug magmalampuson kamo.''
21 Et il donna ses avis au peuple, et il établit les chantres du Seigneur pour le louer dans leurs diverses bandes, marcher devant l’armée, et d’une voix unanime dire: Rendez gloire au Seigneur, parce que sa miséricorde est éternelle.
Sa dihang nagpakisayod si Jehoshafat sa katawhan, gipili niya kadtong moawit kang Yahweh ug modayeg alang sa iyang balaan nga himaya, samtang mibiya sila nga nag-una sa kasundalohan, ug miingon, ''Pasalamati si Yahweh, kay ang iyang matinud-anonong kasabotan molungtad hangtod sa kahangtoran.''
22 Et lorsqu’ils eurent commencé à chanter ainsi des louanges, le Seigneur tourna tous les desseins des ennemis contre eux-mêmes, c’est-à-dire des enfants d’Ammon et de Moab, et des habitants de la montagne de Séir qui étaient sortis pour combattre contre Juda; et ils furent battus.
Sa dihang misugod sila sa pag-awit ug pagdayeg, nagpahimutang si Yahweh ug kalalakin-an aron pag-atang batok sa katawhan sa Amon, Moab, ug sa mga lumolupyo sa Bukid sa Seir, nga nagpaingon batok sa Juda. Napildi sila.
23 Car les fils d’Ammon et de Moab se levèrent contre les habitants de la montagne de Séir, pour les massacrer et les exterminer; et lorsqu’ils eurent achevé, s’étant aussi tournés contre eux-mêmes, ils tombèrent sous leurs coups mutuels.
Kay nakig-away man ang katawhan sa Amon ug sa Moab batok sa mga lumolupyo sa Bukid sa Seir, aron pamatyon sila sa hingpit ug laglagon sila. Sa dihang nahurot na nila ug pamatay ang mga namuyo sa Bukid sa Seir, nag-unay sila ug pinatyanay.
24 Or, lorsque Juda fut venu à l’échauguette qui regarde le désert, il vit de loin tout le pays dans une grande étendue plein de cadavres, et qu’il ne restait personne qui eût pu échapper à la mort.
Sa dihang nakaabot ang Juda sa dapit diin malantawan ang kamingawan, mitan-aw sila sa kasundalohan. Tan-awa, nangamatay na sila, nagbuy-od sa yuta; walay nakaikyas bisan usa.
25 Josaphat vint donc, et tout le peuple avec lui, pour enlever les dépouilles des morts, et ils trouvèrent, parmi les cadavres, des meubles divers, des vêtements aussi et des vases très précieux, et ils les pillèrent; en sorte qu’ils ne purent tout emporter, ni enlever durant trois jours les dépouilles, à cause de la quantité du butin.
Sa dihang miabot si Jehoshafat ug ang iyang katawhan aron sa pag-ilog ug mga butang gikan kanila, nakaplagan nila gikan kanila ang daghan kaayo nga maayong mga butang, mga bisti, ug mga bililhon nga alahas, nga gikuha nila alang sa ilang kaugalingon, labaw pa kay sa ilang madala. Miabot ug tulo ka adlaw ang ilang pagpanguha sa inilog nga mga butang, daghan kaayo kini.
26 Or, le quatrième jour, ils s’assemblèrent dans la vallée de la Bénédiction; car, parce qu’ils y avaient béni le Seigneur, ils appelèrent ce lieu vallée de Bénédiction, jusqu’au présent jour.
Sa ikaupat ka adlaw nagtigom sila sa Walog sa Beraca. Nagdayeg sila kang Yahweh didto, busa ang ngalan sa dapit ''Walog sa Beraca'' hangtod karong adlawa.
27 Ensuite tout homme de Juda, et tous les habitants de Jérusalem, et Josaphat à leur tête, retournèrent à Jérusalem dans une grande allégresse, parce que le Seigneur leur avait donné de la joie au sujet de leurs ennemis.
Unya namalik sila, ang matag tawo sa Juda ug sa Jerusalem, ug gipangulohan sila ni Jehoshafat, aron sa pagbalik ngadto sa Jerusalem uban ang kalipay, kay gihimo sila ni Yahweh nga nagmaya batok sa ilang mga kaaway.
28 Ils entrèrent donc à Jérusalem dans la maison du Seigneur avec des psaltérions, des harpes et des trompettes.
Miabot sila sa Jerusalem ug ngadto sa balay ni Yahweh uban sa mga lira, sa mga alpa, ug sa mga budyong.
29 Mais la terreur du Seigneur fondit sur tous les royaumes des pays voisins, lorsqu’ils eurent appris que le Seigneur avait combattu contre les ennemis d’Israël.
Ang kahadlok sa tanang mga gingharian sa kanasoran anaa sa Dios sa dihang nadungog nila nga nakig-away si Yahweh batok sa mga kaaway sa Israel.
30 Et le royaume de Josaphat se reposa, et Dieu lui donna la paix alentour.
Busa nagmalinawon ang gingharian ni Jehoshafat, kay gihatagan man siya ug kalinaw sa iyang Dios sa tanang nakapalibot kaniya.
31 Josaphat régna donc sur Juda; et il avait trente-cinq ans, lorsqu’il commença à régner: or il régna vingt-cinq ans à Jérusalem; et le nom de sa mère était Azuba, fille de Sélahi.
Naghari si Jehoshafat sa Juda; 35 ang iyang pangidaron sa dihang misugod siya sa paghari, ug naghari siya sa Jerusalem sulod sa 25 ka tuig. Si Azuba ang iyang inahan, nga anak ni Shilhi.
32 Et il marcha dans les voies de son père Asa, et il ne s’en détourna point, faisant ce qui était agréable devant le Seigneur.
Nagkinabuhi siya sa mga paagi ni Asa, nga iyang amahan; wala siya mibiya gikan niini; gihimo niya ang matarong sa mga mata ni Yahweh.
33 Cependant il ne détruisit pas les hauts lieux, et le peuple n’avait pas encore dirigé son cœur vers le Seigneur Dieu de ses pères.
Bisan paman niini, wala gun-oba ang anaa sa tag-as nga mga dapit. Nagpabilin ang katawhan nga wala nagmatinumanon sa ilang mga kasingkasing ngadto sa Dios sa ilang mga katigulangan.
34 Or le reste des actions de Josaphat, des premières et des dernières, est écrit dans l’histoire que Jéhu, fils d’Hanani, a insérée dans les Livres des rois d’Israël.
Ang uban nga mga butang mahitungod kang Jehoshafat, sa sinugdan ug sa kataposan, tan-awa, nahisulat kini sa kasaysayan ni Jehu nga anak nga lalaki ni Hanani, nga nahisulat sa libro sa mga hari sa Israel.
35 Après cela, Josaphat, roi de Juda, contracta amitié avec Ochozias, roi d’Israël, dont les œuvres furent très impies.
Human niini si Jehoshafat, ang hari sa Juda nakighiusa uban kang Ahazia, ang hari sa Israel, nga nagbuhat ug hilabihang pagkadaotan.
36 Et il contribua à ce qu’ils fissent des vaisseaux, qui iraient à Tharsis; ils firent donc une flotte à Asiongaber.
Nakighiusa siya uban kaniya aron sa pagbuhat ug mga sakayang pandagat nga mobiyahe ngadto sa Tarshish. Naghimo sila ug mga sakayang pandagat didto sa Ezion-Geber.
37 Mais Eliézer, fils de Dodaü de Marésa, prophétisa à Josaphat, disant: Parce que vous avez fait alliance avec Ochozias, le Seigneur Dieu a frappé vos œuvres, et vos vaisseaux ont été brisés, et ils n’ont pu aller à Tharsis.
Unya si Eliezer nga anak nga lalaki ni Dodavahu nga taga-Maresha, nanagna batok kang Jehoshafat; miingon siya, ''Tungod kay nakighiusa ka man kang Ahazia, gun-obon ni Yahweh ang inyong mga sakayang pandagat.'' Naguba ang mga sakayang pandagat busa wala na kini nakalawig.