1 Corinthiens 15
1 Mais je vous rappelle, mes frères, l’Evangile que je vous ai prêché, que vous avez reçu, dans lequel vous demeurez fermes,
Mina bröder, jag vill påminna eder om det evangelium som jag förkunnade för eder, som I jämväl togen emot, och som I ännu stån kvar i,
2 Et par lequel vous êtes sauvés, si vous le gardez comme je vous l’ai annoncé; à moins que vous n’ayez cru en vain.
genom vilket I ock bliven frälsta; jag vill påminna eder om huru jag förkunnade det för eder, såframt I eljest hållen fast därvid -- om nu icke så är att I förgäves haven kommit till tro.
3 Car je vous ai transmis en premier lieu, ce que j’ai reçu moi-même: que le Christ est mort pour nos péchés, selon les Ecritures;
Jag meddelade eder ju såsom ett huvudstycke vad jag själv hade undfått: att Kristus dog för våra synder, enligt skrifterna,
4 Qu’il a été enseveli, et qu’il est ressuscité le troisième jour, selon les Ecritures;
och att han blev begraven, och att han har uppstått på tredje dagen, enligt skrifterna,
5 Qu’il a été vu de Céphas, puis des onze;
och att han visade sig för Cefas och sedan för de tolv.
6 Qu’ensuite il a été vu par plus de cinq cents frères ensemble, dont beaucoup vivent encore aujourd’hui, et quelques-uns se sont endormis;
Därefter visade han sig för mer än fem hundra bröder på en gång, av vilka de flesta ännu leva kvar, medan några äro avsomnade.
7 Qu’après il a été vu de Jacques, puis de tous les apôtres;
Därefter visade han sig för Jakob och sedan för alla apostlarna.
8 Et qu’enfin, après tous les autres, il s’est fait voir aussi à moi, comme à l’avorton.
Allra sist visade han sig också för mig, som är att likna vid ett ofullgånget foster.
9 Car je suis le moindre des apôtres, et je ne suis pas digne d’être appelé apôtre, parce que j’ai persécuté l’Eglise de Dieu.
Ty jag är den ringaste bland apostlarna, ja, icke ens värdig att kallas apostel, jag som har förföljt Guds församling.
10 Mais c’est par la grâce de Dieu que je suis ce que je suis, et sa grâce n’a pas été stérile en moi, mais plus qu’eux tous, j’ai travaillé, non pas moi toutefois, mais la grâce de Dieu avec moi;
Men genom Guds nåd är jag vad jag är, och hans nåd mot mig har icke varit fåfäng, utan jag har arbetat mer än de alla -- dock icke jag, utan Guds nåd, som har varit med mig.
11 Ainsi, soit moi, soit eux, voilà ce que nous prêchons et voilà ce que vous avez cru.
Det må nu vara jag eller de andra, så är det på det sättet vi predika, och på det sättet I haven kommit till tro.
12 Mais si on prêche que le Christ est ressuscité d’entre les morts, comment quelques-uns disent-ils parmi vous qu’il n’y a point de résurrection des morts?
Om det nu predikas om Kristus att han har uppstått från de döda, huru kunna då somliga bland eder säga att det icke finnes någon uppståndelse från de döda?
13 Or s’il n’y a point de résurrection des morts, le Christ n’est point ressuscité.
Om det åter icke finnes någon uppståndelse från de döda, då har icke heller Kristus uppstått.
14 Et si le Christ n’est point ressuscité, notre prédication est donc vaine, et vaine est aussi votre foi;
Men om Kristus icke har uppstått, då är ju vår predikan fåfäng, då är ock eder tro fåfäng;
15 Nous nous trouvons même être de faux témoins à l’égard de Dieu, puisque nous rendons ce témoignage contre Dieu, qu’il a ressuscité le Christ, qu’il n’a pourtant pas ressuscité, si les morts ne ressuscitent point.
då befinnas vi ock vara falska Guds vittnen, eftersom vi hava vittnat mot Gud att han har uppväckt Kristus, som han icke har uppväckt, om det är sant att döda icke uppstå.
16 Car si les morts ne ressuscitent point, le Christ non plus n’est pas ressuscité.
Ja, om döda icke uppstå, så har ej heller Kristus uppstått.
17 Que si le Christ n’est pas ressuscité, votre foi est vaine; vous êtes encore dans vos péchés.
Men om Kristus icke har uppstått, så är eder tro förgäves; I ären då ännu kvar i edra synder.
18 Donc ceux aussi qui se sont endormis dans le Christ ont péri.
Då hava ju ock de gått förlorade, som hava avsomnat i Kristus.
19 Si c’est pour cette vie seulement que nous espérons dans le Christ, nous sommes les plus malheureux de tous les hommes.
Om vi i detta livet hava i Kristus haft vårt hopp, och därav intet bliver, då äro vi de mest ömkansvärda av alla människor.
20 Mais très certainement le Christ est ressuscité d’entre les morts, comme prémices de ceux qui dorment;
Men nu har Kristus uppstått från de döda, såsom förstlingen av de avsomnade.
21 Car par un homme est venue la mort, et par un homme la résurrection des morts.
Ty eftersom döden kom genom en människa, så kom ock genom en människa de dödas uppståndelse.
22 Et comme tous meurent en Adam, tous revivront aussi dans le Christ;
Och såsom i Adam alla dö, så skola ock i Kristus alla göras levande.
23 Mais chacun en son rang; le Christ comme prémices, puis ceux qui sont au Christ, qui ont cru en son avènement.
Men var och en i sin ordning: Kristus såsom förstlingen, därnäst, vid Kristi tillkommelse, de som höra honom till.
24 La fin suivra, lorsqu’il aura remis le royaume à Dieu et au Père; qu’il aura anéanti toute principauté, toute domination et toute puissance.
Därefter kommer änden, då när han överlämnar riket åt Gud och Fadern, sedan han från andevärldens alla furstar och alla väldigheter och makter har tagit all deras makt.
25 Car il faut qu’il règne jusqu’à ce que le Père ait mis tous ses ennemis sous ses pieds.
Ty han måste regera »till dess han har lagt alla sina fiender under sina fötter».
26 Or le dernier ennemi détruit sera la mort; car il lui a mis tout sous les pieds. Quand donc l’Ecriture dit:
Sist bland hans fiender bliver ock döden berövad all sin makt;
27 Tout lui a été soumis, elle excepte, sans doute, celui qui lui a tout soumis.
ty »allt har han lagt under hans fötter». Men när det heter att »allt är honom underlagt», då är uppenbarligen den undantagen, som har lagt allt under honom.
28 Et lorsque tout lui aura été soumis, alors le Fils lui-même sera soumis à celui qui lui a soumis toutes choses, afin que Dieu soit tout en tous.
Och sedan allt har blivit Sonen underlagt, då skall ock Sonen själv giva sig under den som har lagt allt under honom. Och så skall Gud bliva allt i alla.
29 Autrement, que feront ceux qui sont baptisés pour les morts, si réellement les morts ne ressuscitent point? Pourquoi sont-ils baptisés pour les morts?
Vad kunna annars de som låta döpa sig för de dödas skull vinna därmed? Om så är att döda alls icke uppstå, varför låter man då döpa sig för deras skull?
30 Et nous, pourquoi à toute heure, nous exposons-nous au danger?
Och varför undsätta vi oss själva var stund för faror?
31 Chaque jour, mes frères, je meurs, je le jure, par la gloire que je reçois de vous en Jésus-Christ Notre Seigneur.
Ty -- så sant jag i Kristus Jesus, vår Herre, kan berömma mig av eder, mina bröder -- jag lider döden dag efter dag.
32 Que me sert (humainement parlant) d’avoir combattu contre les bêtes à Ephèse, si les morts ne ressuscitent point? Mangeons et buvons, car nous mourrons demain.
Om jag hade tänkt såsom människor pläga tänka, när jag i Efesus kämpade mot vilddjuren, vad gagnade mig då det jag gjorde? Om döda icke uppstå -- »låtom oss då äta och dricka, ty i morgon måste vi dö».
33 Ne vous laissez point séduire, les mauvais entretiens corrompent les bonnes mœurs.
Faren icke vilse: »För goda seder dåligt sällskap är fördärv.»
34 Justes, veillez, et ne péchez point, car quelques-uns sont dans l’ignorance de Dieu; je vous le dis pour votre honte.
Vaknen upp till rätt nykterhet, och synden icke. Somliga finnas ju, som leva i okunnighet om Gud; eder till blygd säger jag detta.
35 Mais, dira quelqu’un: Comment les morts ressuscitent-ils? ou avec quel corps reviendront-ils?
Nu torde någon fråga: »På vad sätt uppstå då de döda, och med hurudan kropp skola de träda fram?»
36 Insensé, ce que tu sèmes n’est point vivifié, si auparavant il ne meurt.
Du oförståndige! Det frö du sår, det får ju icke liv, om det icke först har dött.
37 Et ce que tu sèmes n’est pas le corps même qui doit venir, mais une simple graine, comme de blé, ou de quelque autre chose.
Och när du sår, då är det du sår icke den växt som en gång skall komma upp, utan ett naket korn, kanhända ett vetekorn, kanhända något annat.
38 Mais Dieu lui donne un corps, comme il veut, de même qu’il donne à chaque semence son corps propre.
Men Gud giver det en kropp, en sådan som han vill, och åt vart frö dess särskilda kropp.
39 Toute chair n’est pas la même chair; mais autre est celle des hommes, autre celle des brebis, autre celle des oiseaux, autre celle des poissons.
Icke allt kött är av samma slag, utan människors har sin art, boskapsdjurs kött en annan art, fåglars kött åter en annan, fiskars återigen en annan.
40 Il y a aussi des corps célestes et des corps terrestres•• mais autre est la gloire des célestes, autre celle des terrestres.
Så finnas ock både himmelska kroppar och jordiska kroppar, men de himmelska kropparnas härlighet är av ett slag, de jordiska kropparnas av ett annat slag.
41 Autre est la clarté du soleil, autre la clarté de la lune, autre la clarté des étoiles. Une étoile même diffère d’une autre étoile en clarté.
En härlighet har solen, en annan härlighet har månen, åter en annan härlighet hava stjärnorna; ja, den ena stjärnan är icke lik den andra i härlighet. --
42 Ainsi est la résurrection des morts. Le corps est semé dans la corruption, il ressuscitera dans l’incorruptibilité.
Så är det ock med de dödas uppståndelse: vad som bliver sått förgängligt, det uppstår oförgängligt;
43 Il est semé dans l’abjection, il ressuscitera dans la gloire; il est semé dans la faiblesse, il ressuscitera dans la force.
vad som bliver sått i ringhet, det uppstår i härlighet; vad som bliver sått i svaghet, det uppstår i kraft;
44 Il est semé corps animal, il ressuscitera corps spirituel, comme il est écrit:
här sås en »själisk» kropp, där uppstår en andlig kropp. Så visst som det finnes en »själisk» kropp, så visst finnes det ock en andlig.
45 Le premier homme, Adam, a été fait âme vivante; le dernier Adam, esprit vivifiant.
Så är ock skrivet: »Den första människan, Adam, blev en levande varelse med själ.» Den siste Adam åter blev en levandegörande ande.
46 Non d’abord ce qui est spirituel, mais ce qui est animal.
Men icke det andliga är det första, utan det »själiska»; sedan kommer det andliga.
47 Le premier homme tiré de la terre est terrestre; le second, venu du ciel, est céleste.
Den första människan var av jorden och jordisk, den andra människan är av himmelen.
48 Tel qu’est le terrestre, tels sont les terrestres; tel qu’est le céleste, tels sont les célestes.
Sådan som den jordiska var, sådana äro ock de jordiska; och sådan som den himmelska är, sådana äro ock de himmelska.
49 Comme donc, nous avons porté l’image du terrestre, portons aussi l’image du céleste.
Och såsom vi hava burit den jordiskas gestalt, så skola vi ock bära den himmelskas gestalt.
50 Or je dis cela, mes frères, parce que ni la chair ni le sang ne peuvent posséder le royaume de Dieu, et la corruption ne possédera point l’incorruptibilité,
Mina bröder, vad jag nu vill säga är detta, att kött och blod icke kunna få Guds rike till arvedel; ej heller får förgängligheten oförgängligheten till arvedel.
51 Voici que je vais vous dire un mystère. Nous ressusciterons bien tous, mais nous ne serons pas tous changés.
Se, jag säger eder en hemlighet: Vi skola icke alla avsomna, men alla skola vi bliva förvandlade,
52 En un moment, en un clin d’oeil, au son de la dernière trompette; car la trompette sonnera, et les morts ressusciteront incorruptibles, et nous, nous serons changés.
och det i ett nu, i ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty basunen skall ljuda, och de döda skola uppstå till oförgänglighet, och då skola vi bliva förvandlade.
53 Puisqu’il faut que ce corps corruptible revête l’incorruptibilité, et que ce corps mortel revête l’immortalité.
Ty detta förgängliga måste ikläda sig oförgänglighet, och detta dödliga ikläda sig odödlighet.
54 Et quand ce corps mortel aura revêtu l’immortalité, alors sera accomplie cette parole qui est écrite: La mort a été absorbée dans sa victoire.
Men när detta förgängliga har iklätt sig oförgänglighet, och detta dödliga har iklätt sig odödlighet, då skall det ord fullbordas, som står skrivet: »Döden är uppslukad och seger vunnen.»
Du död, var är din seger? Du död, var är din udd? (Hadēs g86)
56 Or l’aiguillon de la mort, c’est le péché; et la force du péché, la loi.
Dödens udd är synden, och syndens makt kommer av lagen.
57 Ainsi, grâces à Dieu, qui nous a donné la victoire par Notre Seigneur Jésus-Christ!
Men Gud vare tack, som giver oss segern genom vår Herre Jesus Kristus!
58 C’est pourquoi, mes frères bien-aimés, soyez fermes et inébranlables, vous appliquant toujours de plus en plus à l’œuvre du Seigneur, sachant que votre travail n’est pas vain dans le
Alltså, mina älskade bröder, varen fasta, orubbliga, alltid överflödande i Herrens verk, eftersom I veten att edert arbete icke är fåfängt i Herren. Se Själisk i Ordförkl.
