< Marc 1 >
1 Commencement de l'Évangile de Jésus-Christ, Fils de Dieu.
Xudaning oghli Eysa Mesihning xush xewirining bashlinishi:
2 Conformément à ce qui est écrit dans le prophète Ésaïe: «Je vais envoyer mon messager devant ta face, et il te préparera le chemin.
Yeshaya peyghemberning yazmisida xatirilen’gendek: — «Mana, aldingda elchimni ewetimen. U séning yolungni aldin’ala teyyarlaydu.
3 Une voix crie dans le désert: Préparez le chemin du Seigneur, aplanissez ses sentiers». —
Anglanglar, dalada birsining towlighan awazini! U: «Perwerdigarning yolini teyyarlanglar, Uning üchün chighir yollirini tüptüz qilinglar!» — deydu».
4 Jean parut dans le désert, baptisant et prêchant le baptême de repentance, pour la rémission des péchés.
Kishilerni chömüldürüsh élip baridighan Yehya [peyghember] chöl-bayawanda peyda bolup, gunahlargha kechürüm élip kélidighan, towa qilishni bildüridighan [sugha] «chömüldürüsh»ni jakarlashqa bashlidi.
5 Toute la Judée et tous les habitants de Jérusalem allaient à lui, et, confessant leurs péchés, ils étaient baptisés par lui dans les eaux du Jourdain.
Pütün Yehudiye ölkisidikiler we pütkül Yérusalém shehiridikiler uning aldigha chiqip, gunahlirini iqrar qilishi bilen uning teripidin Iordan deryasida chömüldürüldi.
6 Jean avait un vêtement de poil de chameau et une ceinture de cuir autour des reins; il se nourrissait de sauterelles et de miel sauvage.
Yehya bolsa töge yungidin qilin’ghan kiyim kiygen, bélige kön tasma baghlighanidi; yémekliki chéketke bilen yawa here hesili idi.
7 Et il prêchait, en disant: Il vient après moi, celui qui est plus puissant que moi; et je ne suis pas digne de délier, en me baissant, la courroie de ses chaussures.
U mundaq dep jakarlaytti: — Mendin qudretlik bolghan biri mendin kéyin kélidu. Men hetta éngiship keshlirining boghquchini yéshishkimu layiq emesmen!
8 Moi, je vous ai baptisés d'eau; mais lui, il vous baptisera d'Esprit saint.
Men silerni sughila chömüldürimen, lékin u silerni Muqeddes Rohqa chömüldüridu.
9 Or, il arriva, en ces jours-là, que Jésus vint de Nazareth, ville de Galilée, et il fut baptisé par Jean dans le Jourdain.
Shu künlerde shundaq boldiki, Eysa Galiliye ölkisining Nasaret shehiridin kélip, Yehya teripidin Iordan deryasida chömüldürüldi.
10 Au moment où il sortait de l'eau, il vit les cieux s'ouvrir et l'Esprit descendre sur lui comme une colombe.
U sudin chiqqandila, asmanlarning yérilip, Rohning kepter qiyapitide chüshüp, öz üstige qonuwatqanliqini kördi.
11 Et il vint des cieux une voix qui disait: Tu es mon Fils bien-aimé, en qui j'ai mis toute mon affection.
Shuning bilen asmanlardin: «Sen Méning söyümlük Oghlum, Men sendin toluq xursenmen!» dégen bir awaz anglandi.
12 Aussitôt l'Esprit poussa Jésus au désert.
We Roh derhal uni chöl-bayawan’gha süylep chiqardi.
13 Il passa quarante jours dans le désert, tenté par Satan; il était avec les bêtes sauvages, et les anges le servaient.
U chölde qiriq kün turup, Sheytan teripidin sinilip turatti. U shu yerde yawayi haywanlar bilen bille idi; shu künlerde perishtiler uning xizmitini qildi.
14 Après que Jean eut été mis en prison, Jésus se rendit en Galilée, prêchant l'Évangile de Dieu.
Emdi Yehya solan’ghandin kéyin, Eysa Galiliye ölkisige bérip: «Waqit-saiti toshti, Xudaning padishahliqi yéqinlashti! Towa qilinglar, xush xewerge ishininglar!» dep Xudaning padishahliqining xush xewirini jakarlashqa bashlidi.
15 Il disait: Le temps est accompli, et le royaume de Dieu est proche. Repentez-vous et croyez à l'Évangile.
16 Comme il marchait le long de la mer de Galilée, il vit Simon et André, son frère, qui jetaient le filet dans la mer; car ils étaient pêcheurs.
[Shu künlerde] u Galiliye déngizi boyida kétiwétip, Simon bilen inisi Andriyasni kördi. Ular béliqchi bolup, déngizgha tor tashlawatatti.
17 Jésus leur dit: Suivez-moi, et je vous ferai devenir pêcheurs d'hommes.
Eysa ulargha: — Méning keynimdin ménginglar, men silerni adem tutquchi béliqchi qilimen! — dédi.
18 Aussitôt, laissant leurs filets, ils le suivirent.
Ular shuan torlirini tashlap, uninggha egiship mangdi.
19 Étant allé un peu plus loin, il vit Jacques, fils de Zébcdce, et Jean son frère, qui étaient aussi dans une barque, raccommodant leurs filets.
U shu yerdin bir’az ötüp Zebediyning oghli Yaqupni inisi Yuhanna bilen kördi. Bu ikkisi kémide turup torlirini ongshawatatti.
20 Il les appela aussitôt; et, laissant Zébédée leur père dans la barque avec les ouvriers, ils le suivirent.
U shuan ularnimu chaqirdi. Ular atisi Zebediyni medikarlar bilen bille kémide qaldurup, özliri uning bilen mangdi.
21 Ensuite ils se rendirent à Capernaüm; et aussitôt, le jour du sabbat, Jésus étant entré dans la synagogue, se mit à y enseigner.
Ular KeperNahum shehirige kirdi. Shabat küni u udul sinagogqa kirip, telim bérishke bashlidi.
22 On était frappé de son enseignement; car il enseignait comme ayant autorité, et non pas comme les scribes.
Xalayiq uning telimige heyranuhes bolushti. Chünki uning telimliri Tewrat ustazliriningkige oxshimaytti, belki tolimu nopuzluq idi.
23 Or, il y avait, à ce moment même, dans la synagogue, un homme possédé d'un esprit impur.
Sinagogta napak roh chaplashqan bir adem bar idi. U:
24 Il s'écria: Qu'y a-t-il entre nous et toi, Jésus de Nazareth? Es-tu venu pour nous perdre? Je sais qui tu es: le Saint de Dieu!
— I Nasaretlik Eysa, biz bilen karing bolmisun! Sen bizni yoqatqili keldingmu? Men séning kimlikingni bilimen, sen Xudaning Muqeddes bolghuchisisen! — dep towlaytti.
25 Mais Jésus le reprit sévèrement et lui dit: Tais-toi, et sors de cet homme!
Lékin Eysa [jin’gha] tenbih bérip: — Aghzingni yum, bu ademdin chiq! — dédi.
26 Alors l'esprit impur, le secouant avec violence et poussant un grand cri, sortit de lui.
Napak roh héliqi ademning ténini tartishturup, qattiq warqirighiniche uningdin chiqip ketti.
27 Ils furent tous dans l'étonnement, de sorte qu'ils se demandaient entre eux: Qu'est-ce que ceci? C'est un enseignement tout nouveau! Celui-là commande avec autorité, même aux esprits impurs, et ils lui obéissent!
Xalayiq hemmisi buningdin intayin heyran bolup, özara ghulghula qiliship: — Bu qandaq ish? Yéngi bir telimghu! Chünki u hoquq bilen hetta napak rohlarghimu buyruq qilalaydiken, ularmu uning sözige boysunidiken, — déyishti.
28 Et sa renommée se répandit aussitôt dans toute la contrée environnante, en Galilée.
Buningdin uning shöhriti shu haman pütün Galiliye ölkisining etrapigha pur ketti.
29 Dès qu'ils furent sortis de la synagogue, ils vinrent avec Jacques et Jean dans la maison de Simon et d'André.
Ular sinagogdin chiqipla, Yaqup we Yuhanna bilen Simon we Andriyasning öyige bardi.
30 Or, la belle-mère de Simon était au lit, malade de la fièvre; et aussitôt ils lui parlèrent d'elle.
Emma Simonning qéynanisi qizitma ichide yétip qalghanidi. Ular derhal uning ehwalini [Eysagha] éytti.
31 Alors il s'approcha, et, la prenant par la main, il la fit lever; la fièvre la quitta, et elle se mit à les servir.
U ayalning qéshigha bérip, qolidin tutup, yölep öre turghuzdi. Uning qizitmisi derhal yandi we u ularni kütüshke kirishti.
32 Quand le soir fut venu, après le coucher du soleil, on lui amena tous les malades et les démoniaques.
Kechqurun kün patqanda, kishiler barliq aghriqlarni we jin chaplashqanlarni uning aldigha élip kélishti.
33 Toute la ville était rassemblée devant la porte.
Pütün sheherdikiler ishik aldigha toplashqanidi.
34 Il guérit plusieurs malades atteints de divers maux, et il chassa plusieurs démons, ne permettant pas aux démons de dire qu'ils le connaissaient.
Shuning bilen u her türlük késellerge giriptar bolghan nurghun kishilerni saqaytti we nurghun jinlarni kishilerdin heydiwetti. Lékin u jinlarning gep qilishqa yol qoymidi, chünki ular uning kim ikenlikini bilishetti.
35 Le lendemain matin, comme il faisait encore fort obscur, s'étant levé, il sortit et s'en alla dans un lieu écarté; et il y priait.
Etisi etigen tang téxi atmastinla, u ornidin turup, [sheherdin] chiqip, xilwet bir jaygha bérip dua-tilawet qildi.
36 Simon et ceux qui étaient avec lui se mirent à sa recherche.
Simon bilen uning hemrahliri uni izdep chiqti.
37 L'ayant trouvé, ils lui dirent: Tous te cherchent!
Uni tapqanda: — Hemme adem séni izdishiwatidu! — déyishti.
38 Il leur répondit: Allons ailleurs, dans les bourgs des environs, afin que j'y prêche aussi; car c'est pour cela que je suis venu.
U ulargha: — Bashqa yerlerge, etraptiki yézilarghimu söz-kalamni jakarlishim üchün barayli. Chünki men del mushu ish üchün kélishim, — dédi.
39 Et il allait par toute la Galilée, prêchant dans les synagogues et chassant les démons.
Shundaq qilip, u pütkül Galiliye ölkisini aylinip, sinagoglirida söz-kalamni jakarlaytti hemde jinlarni kishilerdin heydiwétetti.
40 Un lépreux vint à lui, et, s'étant jeté à genoux, il lui adressait cette prière: Si tu le veux, tu peux me rendre net.
Maxaw késili bar bir kishi uning aldigha kélip yélinip, tizlinip turup: — Eger xalisingiz, méni késilimdin pak qilalaysiz! — dep ötündi.
41 Jésus, ému de compassion, étendit la main, le toucha et lui dit: Je le veux, sois net!
Eysa ichi aghrighach qolini sozup uninggha tegküzüp turup: — Xalaymen, pak qilin’ghin! — déwidi,
42 A l'instant, la lèpre disparut, et cet homme devint net.
shu söz bilenla maxaw késili derhal bimardin kétip, u pak qilindi.
43 Jésus le renvoya aussitôt, en lui faisant, d'une voix sévère, cette recommandation:
U uninggha: — Hazir bu ishni héchkimge éytma, belki udul bérip [mes’ul] kahin’gha özüngni körsitip, kahinlarda guwahliq bolush üchün, Musa bu késeldin paklan’ghanlargha emr qilghan [qurbanliqlarni] sun’ghin, — dep uni qattiq agahlandurup yolgha saldi.
44 Garde-toi d'en parler à personne; mais va, montre-toi au sacrificateur, et offre pour ta purification ce que Moïse a prescrit, afin que cela leur serve de témoignage.
45 Mais cet homme, étant parti, se mit à publier le fait et à le raconter partout, de sorte que Jésus ne pouvait plus entrer ouvertement dans une ville; mais il se tenait dehors dans des lieux écartés. Et l'on venait à lui de toutes parts.
Biraq u adem chiqip, bu ishni köp yerlerde jar sélip, keng yéyiwetti. Shuning bilen Eysa héchqandaq sheherge ochuq-ashkara kirelmey, belki sheherler sirtidiki xilwet jaylarda turushqa mejbur boldi; xalayiq her tereptin uning yénigha toplishatti.