Psaumes 38

1 Cantique de David. Pour souvenir. Éternel, en ton courroux ne me châtie pas! et en ta colère ne me punis pas!

En Psalm Davids, till åminnelse. Herre, straffa mig icke i dine vrede, och näps mig icke i dine grymhet.

2 Car tes flèches sont tombées sur moi, et sur moi tu as fait main basse.

Ty din skott äro fastnad i mig, och din hand trycker mig.

3 Ta fureur n'a rien épargné en mon corps, et mon péché a enlevé toute santé à mes os.

Det är intet helbregda på min kropp, för ditt hots skull; och ingen frid är i minom benom, för mina synders skull.

4 Car mes misères s'élèvent plus haut que ma tête, comme un lourd fardeau, par leur poids elles m'accablent.

Ty mina synder gå öfver mitt hufvud; såsom en tung börda äro de mig för svåra vordna.

5 Mes plaies sont fétides et purulentes, par l'effet de ma folie.

Min sår lukta och ruttna, för min galenskaps skull.

6 Je suis courbé, affaissé au dernier degré; incessamment je vais menant deuil;

Jag går krokot och mycket luto; hela dagen går jag sorgse.

7 car un feu remplit mes entrailles, et il n'y a plus de santé dans mon corps.

Ty mina länder borttorkas med allo, och intet helbregda är på minom kropp.

8 Je suis tout défaillant, tout brisé, un rugissement sort de mon cœur en tourmente…

Jag är allt för mycket förkrossad och sönderslagen; jag ryter för mins hjertas oros skull.

9 Seigneur, tu connais tous mes désirs, et mes soupirs ne te sont point cachés;

Herre, för dig är allt mitt begär; och min suckan är dig intet fördold.

10 mon cœur palpite, ma force m'abandonne, et mes yeux mêmes me refusent la vue du jour.

Mitt hjerta bäfvar; min kraft hafver mig förlåtit, och mins ögons ljus är icke när mig.

11 Mes amis et mes frères s'arrêtent à l'aspect de ma plaie, et mes proches se tiennent à distance.

Mine vänner och fränder stå gent mot mig, och se mina plågo, och mine näste träda fast fjerran.

12 Ceux qui en veulent à ma vie, tendent leurs pièges, et ceux qui cherchent ma perte, parlent de ruine, et tout le jour ils songent à des ruses.

Och de der efter mina själ stå, de gildra för mig; och de som mig ondt vilja, rådslå huru de skada göra måga, och gå om med all list.

13 Mais moi, tel qu'un sourd, je n'entends pas, et, tel qu'un muet, je n'ouvre pas la bouche;

Men jag måste vara såsom en döfver, och höra intet; och såsom en dumbe, den sin mun intet upplåter;

14 je suis comme un homme privé de l'ouïe, et dans la bouche duquel il n'y a point de réplique.

Och måste vara såsom en den der intet hörer, och den der ingen gensvar i sinom mun hafver.

15 Car c'est en toi, Éternel, que j'espère; tu m'exauceras, Seigneur, mon Dieu!

Men jag bidar, Herre, efter dig; du, Herre min Gud, varder mig hörandes.

16 Car je dis: Ne permets pas que j'excite leur joie! Dès que mon pied bronche, je vois leur triomphe.

Ty jag tänker, att de ju icke skola glädjas öfver mig; om min fot stapplade, skulle de högeligen berömma sig öfver mig.

17 Car je suis toujours près de faillir, et mes regrets douloureux sont toujours là, devant moi;

Ty jag är gjord till att lida, och min värk är alltid för mig.

18 car je confesse mes manquements, et mon péché me rend inquiet.

Ty jag gör mina missgerning kunnoga, och sörjer för mina synd.

19 Cependant mes ennemis sont vivants et forts, ils sont en nombre ceux qui me haïssent sans cause.

Men mine fiender lefva, och äro mägtige; de mig utan skuld hata, äro store.

20 Me rendant le mal pour le bien, ils me sont hostiles, parce que je cherche le bien.

Och de mig ondt göra för godt, sätta sig emot mig; derföre, att jag far efter det godt är.

21 Ne m'abandonne pas, Éternel! Mon Dieu, ne t'éloigne pas de moi!

Förlåt mig icke, Herre; min Gud, var icke långt ifrå mig.

22 Accours à mon aide, ô Dieu, mon Sauveur!

Skynda dig till att göra mig bistånd, Herre, min hjelp.