< Proverbes 29 >
1 L'homme répréhensible qui se roidit, sera brisé soudain, et sans remède.
Den som får mycken tillrättavisning, men förbliver hårdnackad, han varder oförtänkt krossad utan räddning.
2 Quand les justes se multiplient, le peuple se réjouit; mais quand règne l'impie, le peuple gémit.
När de rättfärdiga växa till, gläder sig folket, men när den ogudaktige kommer till välde, suckar folket.
3 L'homme, ami de la sagesse, réjouit son père, mais qui se plaît avec les courtisanes, perd son bien.
Den som älskar vishet gör sin fader glädje; men den som giver sig i sällskap med skökor förstör vad han äger.
4 Par la justice un roi consolide son Etat; mais celui qui accepte des dons, le ruine.
Genom rättvisa håller en konung sitt land vid makt; men den som utpressar gärder, har fördärvar det.
5 Un homme qui flatte son prochain, tend un filet sous ses pas.
Den man som smickrar sin nästa han breder ut ett nät för han fötter.
6 Un piège gît dans le crime du méchant; mais le juste triomphe, et se réjouit.
En ond människas överträdelse bliver henne en snara, men den rättfärdige får jubla och glädjas.
7 Le juste sait défendre les petits, mais l'impie ne comprend pas la science.
Den rättfärdige vårdar sig om de armas sak, men den ogudaktige förstår intet.
8 Les moqueurs soufflent le feu dans la cité; mais les sages calment l'irritation.
Bespottare uppvigla staden, men visa män stilla vreden.
9 Le juste qui est en dispute avec l'insensé, ni par la colère, ni par l'enjouement n'arrive à la paix.
När en vis man vill gå till rätta med en oförnuftig man, då vredgas denne eller ler, och har ingen ro.
10 Les hommes sanguinaires haïssent l'innocent; mais les justes cherchent à lui sauver la vie.
De blodgiriga hata den som är ostrafflig, men de redliga söka skydda hans liv.
11 L'insensé produit son âme tout entière; mais le sage la tient en arrière.
Dåren släpper all sin vrede lös, men den vise stillar den till slut.
12 Qu'un prince écoute les mensonges, tous ses serviteurs sont méchants.
Den furste som aktar på lögnaktigt tal, hans tjänare äro alla ogudaktiga.
13 Le pauvre et l'oppresseur se rencontrent; l'Éternel fait luire la lumière aux yeux de tous deux.
Den fattige och förtryckaren få leva jämte varandra; av HERREN få bådas ögon sitt ljus.
14 Du roi qui rend au pauvre fidèle justice, le trône subsiste éternellement.
Den konung som dömer de armas rätt. hans tron skall bestå evinnerligen.
15 La verge et la correction donnent la sagesse; mais l'enfant livré à lui-même fait honte à sa mère.
Ris och tillrättavisning giver vishet, men ett oupptuktat barn drager skam över sin moder.
16 Quand les impies croissent, le péché croît; mais leur chute réjouira les regards des justes.
Där de ogudaktiga växa till, där växer överträdelsen till, men de rättfärdiga skola se deras fall med lust.
17 Corrige ton fils, et il te donnera du repos, et procurera des délices à ton âme.
Tukta din son, så skall han bliva dig till hugnad och giva ljuvlig spis åt din själ.
18 Privé de révélation, un peuple est sans frein; heureux, s'il garde la Loi!
Där profetia icke finnes, där bliver folket tygellöst; men säll är den som håller lagen.
19 Les discours ne corrigent point un serviteur; quand même il comprend, il n'obéit point.
Med ord kan man icke tukta en tjänare ty om han än förstår, så rättar han sig icke därefter.
20 Vois-tu cet homme prompt à parler? Il y a plus à espérer d'un fou que de lui.
Ser du en man som är snar till att tala, det är mer hopp om en dåre än om honom.
21 Si l'on délicate son serviteur dès l'enfance, il finit par vouloir être fils.
Om någon är för efterlåten mot sin tjänare i hans ungdom, så visar denne honom på sistone förakt.
22 L'homme colère excite les querelles, et celui qui s'échauffe, fait bien des fautes.
En snarsticken man uppväcker träta, och den som lätt förtörnas begår ofta överträdelse.
23 L'orgueil de l'homme l'abaisse; mais l'humble parvient à la gloire.
En människas högmod bliver henne till förödmjukelse, men den ödmjuke vinner ära.
24 Qui entre en part avec le voleur, est son propre ennemi; il a entendu la malédiction, et il ne dénonce pas!
Den som skiftar rov med en tjuv hatar sitt eget liv; när han hör edsförpliktelsen, yppar han intet.
25 La peur des hommes tend un piège; mais qui se confie dans l'Éternel, est mis à couvert.
Människofruktan har med sig snaror, men den som förtröstar på HERREN, han varder beskyddad.
26 Plusieurs cherchent les regards du souverain; mais de l'Éternel émane le jugement des hommes.
Många söka en furstes ynnest, men av HERREN får var och en sin rätt.
27 Le méchant est l'abomination du juste; et celui qui marche droit, l'abomination de l'impie.
En orättfärdig man är en styggelse för de rättfärdiga, och den som vandrar i redlighet är en styggelse för den ogudaktige.