< Marc 9 >
1 Et il leur disait: « En vérité je vous déclare qu'il y a quelques-uns de ceux qui sont ici présents, qui ne goûteront certainement point la mort jusques à ce qu'ils aient vu le royaume de Dieu inauguré avec puissance. »
Ytterligare sade han till dem: »Sannerligen säger jag eder: Bland dem som här stå finnas några som icke skola smaka döden, förrän de få se Guds rike vara kommet i sin kraft.»
2 Et six jours après Jésus prend avec lui Pierre et Jacques et Jean, et il les conduit seuls à l'écart sur une haute montagne.
Sex dagar därefter tog Jesus med sig Petrus och Jakob och Johannes och förde dem ensamma upp på ett högt berg, där de voro allena. Och hans utseende förvandlades inför dem;
3 Et il fut transfiguré en leur présence, et ses vêtements devinrent éblouissants; si blancs qu'il n'est pas sur la terre de foulon qui puisse ainsi blanchir.
och hans kläder blevo glänsande och mycket vita, så att ingen valkare på jorden kan göra kläder så vita.
4 Et Élie leur apparut avec Moïse, et ils conversaient avec Jésus;
Och för dem visade sig Elias jämte Moses, och dessa samtalade med Jesus.
5 et Pierre prenant la parole dit à Jésus: « Rabbi, c'est une bonne chose pour nous que d'être ici; faisons trois tentes, une pour toi, et une pour Moïse, et une pour Élie. »
Då tog Petrus till orda och sade till Jesus: »Rabbi, här är oss gott att vara; låt oss göra tre hyddor, åt dig en och åt Moses en och åt Elias en.»
6 Il ne savait pas en effet ce qu'il devait dire, car ils avaient été saisis d'effroi.
Han visste nämligen icke vad han skulle säga; så stor var deras förskräckelse.
7 Et une nuée survint qui les couvrit, et de la nuée sortit une voix: « Celui-ci est Mon Fils bien-aimé! Écoutez-le. »
Då kom en sky som överskyggde dem, och ur skyn kom en röst: »Denne är min älskade Son; hören honom.»
8 Et ayant sur-le-champ regardé autour d'eux, ils ne virent plus personne avec eux, sauf Jésus seul.
Och plötsligt märkte de, när de sågo sig omkring, att där icke mer fanns någon hos dem utom Jesus allena.
9 Et pendant qu'ils descendaient de la montagne, il leur donna des ordres, afin qu'ils ne racontassent à personne ce qu'ils avaient vu, si ce n'est lorsque le fils de l'homme serait ressuscité des morts.
Då de sedan gingo ned från berget, bjöd han dem att de icke, förrän Människosonen hade uppstått från de döda, skulle för någon omtala vad de hade sett.
10 Et ils s'attachèrent à cette parole se demandant entre eux: Que signifie: « ressusciter des morts? »
Och de lade märke till det ordet och begynte tala med varandra om vad som kunde menas med att han skulle uppstå från de döda.
11 Et ils l'interrogeaient en disant: « Pourquoi les scribes disent-ils qu'il faut qu'Élie vienne premièrement? »
Och de frågade honom och sade: »De skriftlärde säga ju att Elias först måste komma?»
12 Mais il leur dit: « Il est vrai qu'Élie, après être premièrement venu, doit rétablir toutes choses. Et comment est-il écrit à propos du Fils de l'homme qu'il doit souffrir beaucoup et être compté pour rien?
Han svarade dem: »Elias måste visserligen först komma och upprätta allt igen. Men huru kan det då vara skrivet om Människosonen att han skall lida mycket och bliva föraktad?
13 Mais je vous déclare qu'Élie aussi est venu, et qu'ils lui ont fait tout ce qu'ils voulaient, selon qu'il est écrit à propos de lui. »
Dock, jag säger eder att Elias redan har kommit; och de förforo mot honom alldeles såsom de ville, och såsom det var skrivet att det skulle gå honom.»
14 Et quand ils furent arrivés vers les disciples ils virent autour d'eux une foule nombreuse et des scribes qui discutaient avec eux.
När de därefter kommo till lärjungarna, sågo de att mycket folk var samlat omkring dem, och att några skriftlärde disputerade med dem.
15 Et aussitôt toute la foule l'ayant vu fut dans l'épouvante, et elle accourait pour le saluer.
Och strax då allt folket fick se honom, blevo de mycket häpna och skyndade fram och hälsade honom.
16 Et il leur demanda: « Sur quoi discutez-vous avec eux? »
Då frågade han dem: »Varom disputeren I med dem?»
17 Et quelqu'un de la foule lui répliqua: « Maître, je t'ai amené mon fils qui a un esprit muet;
Och en man i folkhopen svarade honom: »Mästare, jag har fört till dig min son, som är besatt av en stum ande.
18 et où que ce soit qu'il s'empare de lui, il le terrasse; et il écume et grince les dents et devient tout roide; et j'ai parlé à tes disciples afin qu'ils le chassassent, et ils n'ont pas pu. »
Och varhelst denne får fatt i honom kastar han omkull honom, och fradgan står gossen om munnen, och han gnisslar med tänderna och bliver såsom livlös. Nu bad jag dina lärjungar att de skulle driva ut honom, men de förmådde det icke.»
19 Et lui leur réplique: « O génération incrédule, jusques à quand serai-je avec vous? Amenez-le moi. »
Då svarade han dem och sade: »O du otrogna släkte, huru länge måste jag vara hos eder? Huru länge måste jag härda ut med eder? Fören honom till mig.»
20 Et on le lui amena. Et quand il l'eut vu, l'esprit le jeta aussitôt en convulsion, et étant tombé à terre, il se roulait en écumant.
Och de förde honom till Jesus. Och strax då han fick se Jesus, slet och ryckte anden honom, och han föll ned på jorden och vältrade sig, under det att fradgan stod honom om munnen.
21 Et il demanda au père: « Combien de temps y a-t-il que cela lui arrive? » Et il dit: « Depuis son enfance;
Jesus frågade då hans fader: »Huru länge har det varit så med honom?» Han svarade: »Alltsedan han var ett litet barn;
22 et souvent il l'a jeté soit dans le feu soit dans les eaux, afin de le faire périr; mais, si tu peux quelque chose, viens à notre secours par compassion pour nous. »
och det har ofta hänt att han har kastat honom än i elden, än i vattnet, för att förgöra honom. Men om du förmår något, så förbarma dig över oss och hjälp oss.»
23 Or Jésus lui dit: « Quant à ton: « Si tu peux, » toutes choses sont possibles pour celui qui croit. »
Då sade Jesus till honom: »Om jag förmår, säger du. Allt förmår den som tror.»
24 Aussitôt le père du jeune enfant de s'écrier: « Je crois; viens au secours de mon incrédulité. »
Strax ropade gossens fader och sade: »Jag tror! Hjälp min otro.»
25 Mais Jésus ayant vu accourir la multitude réprimanda l'esprit impur, en lui disant: « Esprit muet et sourd, c'est moi, c'est moi qui te l'ordonne, sors de lui et ne rentre plus en lui. »
Men när Jesus såg att folk strömmade tillsammans dit, tilltalade han den orene anden strängt och sade till honom: »Du stumme och döve ande, jag befaller dig: Far ut ur honom, och kom icke mer in i honom.»
26 Et ayant poussé des cris et l'ayant jeté en de violentes convulsions, il sortit; et il devint comme un cadavre, en sorte que la plupart disaient: « Il est mort. »
Då skriade han och slet och ryckte gossen svårt och for ut; och gossen blev såsom död, så att folket menade att han verkligen var död.
27 Mais Jésus lui ayant pris les mains le fit lever, et il se tint debout.
Men Jesus tog honom vid handen och reste upp honom; och han stod då upp.
28 Et lorsqu'il fut rentré au logis, ses disciples lui demandaient en particulier: « Pourquoi n'avons-nous pas pu le chasser nous-mêmes? »
När Jesus därefter hade kommit inomhus, frågade hans lärjungar honom, då de nu voro allena: »Varför kunde icke vi driva ut honom?»
29 Et il leur dit: « Cette espèce-là ne peut sortir par aucun autre moyen que par la prière. »
Han svarade dem: »Detta slag kan icke drivas ut genom något annat än bön och fasta.»
30 Et étant sortis de là ils cheminaient au travers de la Galilée, et il ne voulait pas que personne le sût;
Och de gingo därifrån och vandrade genom Galileen; men han ville icke att någon skulle få veta det.
31 car il instruisait ses disciples et disait: « Le fils de l'homme va être livré aux mains des hommes, et ils le feront mourir, et, quand il aura été mis à mort, au bout de trois jours il ressuscitera. »
Han undervisade nämligen sina lärjungar och sade till dem: »Människosonen skall bliva överlämnad i människors händer, och man skall döda honom; men tre dagar efter det att han har blivit dödad skall han uppstå igen.»
32 Mais eux ne comprenaient pas cette parole, et ils craignaient de l'interroger.
Och de förstodo icke vad han sade, men de fruktade att fråga honom.
33 Et ils arrivèrent à Capharnaoum. Et lorsqu'il fut dans la maison, il leur demandait: « Sur quoi discutiez-vous en chemin? »
Och de kommo till Kapernaum. Och när han hade kommit dit där han bodde, frågade han dem: »Vad var det I samtaladen om på vägen?»
34 Mais ils se taisaient; car ils avaient discuté entre eux en chemin quel était le plus grand.
Men de tego, ty de hade på vägen talat med varandra om vilken som vore störst.
35 Et s'étant assis, il appela les douze, et il leur dit: « Si quelqu'un veut être le premier, il sera le dernier de tous et le serviteur de tous. »
Då satte han sig ned och kallade till sig de tolv och sade till dem: »Om någon vill vara den förste, så vare han den siste av alla och allas tjänare.»
36 Et ayant pris un petit enfant, il le plaça au milieu d'eux, et l'ayant serré dans ses bras, il leur dit:
Och han tog ett barn och ställde det mitt ibland dem; sedan tog han det upp i famnen och sade till dem:
37 « Celui qui aura reçu en mon nom l'un de ces petits enfants-là, me reçoit, et celui qui me reçoit, ce n'est pas moi qu'il reçoit, mais Celui qui m'a envoyé. »
»Den som tager emot ett sådant barn i mitt namn, han tager emot mig, och den som tager emot mig, han tager icke emot mig, utan honom som har sänt mig.»
38 Jean lui dit: « Maître, nous avons vu quelqu'un qui chassait des démons en ton nom, et nous l'en empêchions parce qu'il ne nous suivait pas. »
Johannes sade till honom: »Mästare, vi sågo huru en man som icke följer oss drev ut onda andar genom ditt namn; och vi ville hindra honom, eftersom han icke följde oss.»
39 Mais Jésus dit: « Ne l'en empêchez pas; car il n'est personne qui fasse un miracle en mon nom, et qui puisse aussitôt après dire du mal de moi;
Men Jesus sade: »Hindren honom icke; ty ingen som genom mitt namn har gjort en kraftgärning kan strax därefter tala illa om mig.
40 car quiconque n'est pas contre nous est pour nous.
Ty den som icke är emot oss, han är för oss.
41 En effet celui qui vous aura donné à boire un verre d'eau, par la raison que vous êtes à Christ, en vérité je vous déclare qu'il ne perdra certainement pas sa récompense.
Ja, den som giver eder en bägare vatten att dricka, därför att I hören Kristus till -- sannerligen säger jag eder: Han skall ingalunda gå miste om sin lön.
42 Et celui qui aura scandalisé un seul de ces petits qui croient en moi, beaucoup mieux vaudrait pour lui qu'on passât autour de son col une meule de moulin à âne, et qu'on le jetât dans la mer.
Och den som förför en av dessa små som tro, för honom vore det bättre, om en kvarnsten hängdes om hans hals och han kastades i havet.
43 Et si ta main a été pour toi une occasion de scandale, coupe-la; il est bon que tu entres estropié dans la vie, plutôt que d'aller, en ayant tes deux mains, dans la géhenne, dans le feu inextinguible; [ (Geenna )
Om nu din hand är dig till förförelse, så hugg av den. Det är bättre för dig att ingå i livet lytt, än att hava båda händerna i behåll och komma till Gehenna, till den eld som icke utsläckes. (Geenna )
44 là où leur ver ne meurt point, et où le feu ne s'éteint point.]
45 Et si ton pied est pour toi une occasion de scandale, coupe-le; il est bon que tu entres boiteux dans la vie, plutôt que d'être jeté, en ayant tes deux pieds, dans la géhenne; [ (Geenna )
Och om din fot är dig till förförelse, så hugg av den. Det är bättre för dig att ingå i livet halt, än att hava båda fötterna i behåll och kastas i Gehenna. (Geenna )
46 là où leur ver ne meurt point, et où le feu ne s'éteint point.]
47 Et si ton œil est pour toi une occasion de scandale, arrache-le; il est bon que tu entres borgne dans le royaume de Dieu, plutôt que d'être jeté, en ayant deux yeux, dans la géhenne, (Geenna )
Och om ditt öga är dig till förförelse, så riv ut det. Det är bättre för dig att ingå i Guds rike enögd, än att hava båda ögonen i behåll och kastas i Gehenna, (Geenna )
48 là où leur ver ne meurt point, et où le feu ne s'éteint point;
där 'deras mask icke dör och elden icke utsläckes'.
49 car chacun sera salé de feu.
Ty var människa måste saltas med eld.
50 Le sel est bon; mais si le sel devient insipide, avec quoi l'assaisonnerez-vous?
Saltet är en god sak; men om saltet mister sin sälta, varmed skolen I då återställa dess kraft? -- Haven salt i eder och hållen frid inbördes.» Eller: Då tog Petrus till orda och sade till Jesus: »Rabbi, det är gott att vi äro här tillstädes» osv. Se Nya testamentets text i Ordförklaringarna.