< Lévitique 19 >
1 Et l'Éternel parla à Moïse en ces termes:
Ningĩ Jehova akĩĩra Musa atĩrĩ,
2 Parle à toute l'Assemblée des enfants d'Israël et dis-leur: Soyez saints, car je suis Saint, moi, l'Éternel, votre Dieu.
“Arĩria kĩũngano gĩothe kĩa Isiraeli, ũmeere atĩrĩ, ‘Tuĩkai atheru tondũ niĩ, Jehova Ngai wanyu, ndĩ mũtheru.
3 Que chacun de vous respecte son père et sa mère et observez mes sabbats. Je suis l'Éternel, votre Dieu.
“‘O mũndũ wanyu no nginya atĩĩe nyina na ithe, na no nginya mũrũmagie Thabatũ ciakwa. Niĩ nĩ niĩ Jehova Ngai wanyu.
4 Ne vous adressez point aux idoles et ne vous faites point de dieux de fonte. Je suis l'Éternel, votre Dieu.
“‘Mũtikanandirike, mũhooyage mĩhianano kana mwĩthondekere ngai cia kĩgera gĩtweketio. Niĩ nĩ niĩ Jehova Ngai wanyu.
5 Et quand vous sacrifierez une victime pacifique à l'Éternel, vous l'offrirez de manière à être agréés.
“‘Rĩrĩa mũkũrutĩra Jehova igongona rĩa ũiguano, rĩrutagei na njĩra ĩrĩa ĩngĩtũma igongona rĩu rĩanyu rĩĩtĩkĩrĩke.
6 Et elle se mangera le jour du sacrifice et le lendemain, et ce qui sera resté jusqu'au troisième jour sera brûlé au feu.
Igongona rĩu mũrĩrĩĩage o mũthenya ũcio rĩarutwo, kana mũthenya ũyũ ũngĩ; kĩndũ o gĩothe kĩa rĩo kĩngĩtigara gĩkinyie mũthenya wa gatatũ, no nginya gĩcinwo kĩhĩe biũ.
7 Et si on en mange le troisième jour, elle sera un objet de dégoût, et n'agréera point.
Kĩndũ o na kĩrĩkũ kĩarĩo kĩngĩkaarĩĩo mũthenya wa gatatũ, igongona rĩu ti rĩtheru na rĩtigetĩkĩrwo.
8 Et qui en mangera sera sous le poids de sa faute; car il aura profané ce qui est consacré à l'Éternel; et cette personne sera éliminée du sein de son peuple.
Mũndũ o wothe ũngĩrĩrĩa mũthenya wa gatatũ, nĩagacookererwo nĩ ũũru ũcio ekĩte, tondũ nĩathaahĩtie kĩndũ kĩarutĩirwo Jehova kĩrĩ gĩtheru; mũndũ ũcio no nginya aingatwo kuuma kũrĩ andũ ao.
9 Et quand vous récolterez les moissons de votre pays, tu ne moissonneras pas entièrement les angles de ton champ et ne ramasseras pas la glanure après ta moisson.
“‘Rĩrĩa mũkũgetha irio bũrũri-inĩ wanyu, mũtikanagethe nginya ndeere-inĩ cia mĩgũnda yanyu, o na mũtikanonganie rũitĩki rwa magetha manyu.
10 Et tu ne grappilleras pas ta vigne et ne recueilleras pas les grains tombés de tes ceps; tu les abandonneras au pauvre et à l'étranger. Je suis l'Éternel, votre Dieu.
Mũtigacookage rĩngĩ kũhaara mĩgũnda-inĩ yanyu ya mĩthabibũ, o na mũtikahaarage thabibũ iria igũĩte thĩ. Citigagĩriei andũ arĩa athĩĩni na arĩa ageni. Niĩ nĩ niĩ Jehova Ngai wanyu.
11 Ne dérobez point, et n'employez ni mensonge ni fraude les uns envers les autres.
“‘Mũtikanaiye. “‘Mũtikanaheenanie. “‘Mũndũ ndakanaheenie ũrĩa ũngĩ.
12 Et ne faites point de faux serment en mon nom, car ce serait profaner le nom de ton Dieu. Je suis l'Éternel.
“‘Mũtikanehĩte na maheeni mũkĩgwetaga rĩĩtwa rĩakwa, na nĩ ũndũ ũcio mũthaahie rĩĩtwa rĩa Ngai wanyu. Niĩ nĩ niĩ Jehova.
13 N'exerce sur ton prochain ni oppression ni rapine. Que le salaire du mercenaire ne séjourne pas chez toi jusqu'au matin.
“‘Mũtikaheenie mũndũ ũrĩa ũngĩ, muoe indo ciake kana mũmũtunye indo ciake. “‘Mũtikanaikarie mũcaara wa mũruti wa wĩra ũkinyie rũciũ.
14 Ne maudis point le sourd, et ne place point d'achoppement devant l'aveugle, et aie la crainte de ton Dieu. Je suis l'Éternel.
“‘Mũtikanarume mũndũ ũtaiguaga, kana mũigĩre mũtumumu kĩndũ gĩa kũmũhĩnga, no mwĩtigagĩrei Ngai wanyu. Niĩ nĩ niĩ Jehova.
15 Ne prévariquez point en jugeant, et n'ayez ni partialité pour les petits, ni considération pour les grands: juge ton prochain selon la justice.
“‘Mũtikanoogomie kĩhooto; ndũkanacaĩre mũndũ tondũ nĩ mũthĩĩni kana mũndũ mũnene ũrĩ igweta, no tuagĩrai mũndũ ũrĩa ũngĩ ciira na kĩhooto.
16 Ne va point calomniant parmi tes concitoyens, et ne t'offre pas comme témoin contre la vie de ton prochain. Je suis l'Éternel.
“‘Mũtikanorũũre mũgĩcambanagia gatagatĩ-inĩ ka andũ anyu. “‘Mũtikaneke ũndũ ũngĩrehere mũndũ ũrĩa ũngĩ ũgwati. Niĩ nĩ niĩ Jehova.
17 Ne hais point ton frère dans ton cœur, exprime tes griefs à ton prochain afin que, à cause de lui, tu ne te charges pas d'un péché.
“‘Ndũkanathũũre mũrũ wa thoguo ngoro-inĩ yaku. Kaanagia mũndũ ũrĩa ũngĩ maũndũ ũtekũhithĩrĩra nĩgeetha ndũkanagwatanĩre nake mahĩtia-inĩ make.
18 Ne sois ni vindicatif ni rancunier envers les enfants de ton peuple, et aime ton prochain comme toi-même. Je suis l'Éternel.
“‘Ndũkanerĩhĩrie kana ũtume mũndũ wanyu ũthũ, no endaga mũndũ ũrĩa ũngĩ o ta ũrĩa wĩyendete wee mwene. Niĩ nĩ niĩ Jehova.
19 Observez mes statuts. Vous n'accouplerez point des bestiaux de deux espèces. Tu n'ensemenceras point ton champ de semences de deux espèces, et tu ne porteras point d'habits tissus de fils de deux espèces.
“‘Rũmagiai uuge wakwa. “‘Ndũkanaciarithanie nyamũ itarĩ cia kĩruka kĩmwe. “‘Ndũkanahaande mũgũnda waku mbeũ mĩthemba ĩĩrĩ. “‘Ndũkanehumbe nguo ĩtumĩtwo na ndigi mĩthemba ĩĩrĩ ĩtahaanaine.
20 Si un homme a commerce avec une femme et que ce soit une fille fiancée à un autre, mais qui n'a pas été rachetée ni affranchie, il y aura châtiment; mais ils ne seront pas mis à mort, parce qu'elle n'est pas affranchie.
“‘Mũndũ mũrũme angĩkoma na mũndũ-wa-nja ngombo, nake aakorwo nĩmũũrie nĩ mũndũ ũngĩ, no ndakũũrĩtwo kana akarekererio, no nginya maherithio ta ũrĩa kwagĩrĩire. No matikooragwo, tondũ mũndũ-wa-nja ũcio ndatigĩte gũtuĩka ngombo.
21 Il amènera sa victime pour délit à l'Éternel à l'entrée de la Tente du Rendez-vous, un bélier comme victime pour délit.
Nake mũndũ mũrũme ũcio-rĩ, no nginya arute ndũrũme, amĩtware itoonyero-inĩ rĩa Hema-ya-Gũtũnganwo ĩtuĩke iruta rĩa kũrutĩrwo Jehova rĩa kũhoroherio mahĩtia.
22 Et le Prêtre fera pour lui la propitiation avec le bélier, victime pour délit, devant l'Éternel, à cause du péché qu'il a commis, afin qu'il obtienne son pardon pour le péché qu'il a commis.
Mũthĩnjĩri-Ngai nĩakahoroheria mũndũ ũcio na ndũrũme ĩyo ya iruta rĩa mahĩtia, ĩrutĩrwo hau mbere ya Jehova nĩ ũndũ wa rĩĩhia rĩu ehĩtie, nake nĩakarekerwo rĩĩhia rĩake.
23 Et quand vous serez entrés au pays et y aurez planté toute sorte d'arbres fruitiers, vous jetterez leur prépuce, leurs [premiers] fruits; pendant trois ans vous les tiendrez pour incirconcis, et vous ne vous en nourrirez pas;
“‘Rĩrĩa mũgaatoonya bũrũri ũcio wa Kaanani, na mũhaande mĩtĩ ya mĩthemba yothe ĩciaraga maciaro-rĩ, nĩ mũgaatua atĩ maciaro macio marĩ na thaahu. Ihinda rĩa mĩaka ĩtatũ nĩmũkamatua atĩ marĩ na thaahu, na matikanarĩĩo.
24 et la quatrième année tous leurs fruits seront saints et serviront aux fêtes de l'Éternel;
Mwaka wa kana, maciaro mothe mayo nĩmagatuĩka matheru, matuĩke maruta ma kũgoocithia Jehova.
25 mais la cinquième année vous en mangerez les fruits — pour en augmenter la récolte à votre profit. Je suis l'Éternel, votre Dieu.
No mwaka wa gatano, no mũrĩe maciaro mayo. Ũguo nĩguo magetha manyu makoongerereka. Niĩ nĩ niĩ Jehova Ngai wanyu.
26 Ne mangez rien avec du sang. Ne pratiquez point de charmes et ne tirez point d'augures.
“‘Mũtikanarĩe nyama ĩrĩ na thakame thĩinĩ wayo. “‘Mũtigekage maũndũ ma kũragũra kana ma kũrogana.
27 Ne tondez point en rond l'extrémité de votre chevelure, et ne rase point les coins de ta barbe.
“‘Mũtikanenje njuĩrĩ cianyu thikĩrĩrio-inĩ kana mũrenge mĩthia ya nderu cianyu.
28 Ne vous faites point d'incision sur le corps à propos d'un mort et ne vous marquez d'aucune inscription au poinçon. Je suis l'Éternel.
“‘Mũtikanetemange mĩĩrĩ yanyu nĩ ũndũ wa andũ arĩa akuũ, kana mwĩkĩre marũũri mĩĩrĩ-inĩ yanyu. Niĩ nĩ niĩ Jehova.
29 Ne profane point ta fille en la prostituant, afin que le pays ne se prostitue pas et ne se remplisse pas de crime.
“‘Ndũkanaagithie mwarĩguo gĩtĩĩo na ũndũ wa kũmũrekereria atuĩke mũmaraya, kana ũndũ ũcio ũtũme bũrũri ũgarũrũkĩre ũmaraya, na ũiyũrwo nĩ waganu.
30 Observez mes Sabbats et révérez mon Sanctuaire. Je suis l'Éternel.
“‘Menyagĩrĩrai Thabatũ ciakwa, na mũtĩĩage handũ hakwa harĩa haamũre. Niĩ nĩ niĩ Jehova.
31 Ne vous adressez ni aux évocateurs, ni aux devins; ne les consultez pas afin de ne pas vous souiller avec eux. Je suis l'Éternel, votre Dieu.
“‘Mũtikanatuĩrie maũndũ kũrĩ andũ arĩa marĩ maroho ma kũragũra kana arogi, nĩgũkorwo nĩmakamũgwatia thaahu. Niĩ nĩ niĩ Jehova Ngai wanyu.
32 Lève-toi devant les cheveux blancs, et honore la personne du vieillard, et aie la crainte de ton Dieu. Je suis l'Éternel.
“‘Rũgamagĩrai andũ arĩa akũrũ, mũmatĩĩage; heagai andũ arĩa akũrũ gĩtĩĩo, na mwĩtigagĩre Ngai wanyu. Niĩ nĩ niĩ Jehova.
33 Si un étranger séjourne chez vous dans votre pays, ne l'opprimez pas;
“‘Hĩndĩ ĩrĩa mũgeni aatũũrania na inyuĩ bũrũri-inĩ wanyu, mũtikanamwĩke ũũru.
34 traitez comme un indigène l'étranger qui séjourne chez vous, et aime-le comme toi-même, car vous fûtes étrangers dans le pays d'Egypte. Je suis l'Éternel, votre Dieu.
Mũgeni ũrĩa ũtũũranagia na inyuĩ no nginya atuagwo taarĩ mũndũ ũciarĩirwo bũrũri wanyu. Mwendei ta ũrĩa mwĩendete inyuĩ ene, nĩgũkorwo o na inyuĩ mwarĩ ageni bũrũri wa Misiri. Niĩ nĩ niĩ Jehova Ngai wanyu.
35 Ne commettez d'iniquité ni en jugeant, ni en prenant une dimension, ni en pesant, ni en mesurant;
“‘Mũtikahũthagĩre ithimi itarĩ cia kĩhooto rĩrĩa mũgũthima ũraihu, kana ũritũ, kana ũingĩ.
36 ayez une balance juste, et des poids justes, et un épha juste et un hin juste. Je suis l'Éternel, votre Dieu, qui vous ai tirés du pays d'Egypte.
Hũthagĩrai ithimi cia kĩhooto, na mahiga ma gũthima ma kĩhooto, na eba ya kĩhooto, na hini ya kĩhooto. Niĩ nĩ niĩ Jehova Ngai wanyu ũrĩa wamũrutire bũrũri wa Misiri.
37 Observez ainsi tous mes statuts et toutes mes lois et pratiquez-les. Je suis l'Éternel.
“‘Rũmagiai irĩra ciakwa cia watho ciothe na mawatho makwa mothe, na mũmarũmagĩrĩre. Niĩ nĩ niĩ Jehova.’”