Job 13
1 Voici, mes yeux ont vu toutes ces choses, mon oreille les a ouïes et comprises;
Ja, alltsammans har mitt öga sett, mitt öra har hört det och nogsamt givit akt.
2 ce que vous connaissez, je le connais aussi, je ne vous suis nullement inférieur.
Vad I veten, det vet också jag; icke står jag tillbaka för eder.
3 Mais c'est au Tout-puissant que je désire parler, et avec Dieu que je voudrais engager le débat;
Men till den Allsmäktige vill jag nu tala, det lyster mig att gå till rätta med Gud.
4 car pour vous, vous tissez des mensonges, et êtes tous des médecins inutiles.
Dock, I ären män som spinna ihop lögn, allasammans hopsätten I fåfängligt tal.
5 Que ne gardez-vous le silence! on vous croirait de la sagesse.
Om I ändå villen alldeles tiga! Det kunde tillräknas eder som vishet.
6 Entendez ma réfutation, et recueillez de ma bouche mes moyens de défense!
Hören nu likväl mitt klagomål, och akten på mina läppars gensagor.
7 En faveur de Dieu direz-vous ce qui est faux, et en parlant pour lui userez-vous de fraude?
Viljen I försvara Gud med orättfärdigt tal och honom till förmån bruka oärligt tal?
8 Ferez-vous acception de personne pour lui? Voulez-vous être les avocats de Dieu?
Skolen I visa eder partiska för honom eller göra eder till sakförare för Gud?
9 Aimerez-vous qu'il vous pénètre à fond? Comme on trompe les hommes, pourrez-vous le tromper?
Icke kan sådant ändas väl, när han håller räfst med eder? Eller kunnen I gäckas med honom, såsom man kan gäckas med en människa?
10 Il vous châtiera, vous châtiera, si en secret vous faites acception.
Nej, förvisso skall han straffa eder, om I visen en hemlig partiskhet.
11 Sa majesté ne vous fait-elle pas peur, et la crainte de lui ne vous saisit-elle pas?
Sannerligen, hans majestät skall då förskräcka eder, och fruktan för honom skall falla över eder.
12 Vos maximes sont des propos vains comme la cendre, et vos retranchements, des retranchements d'argile.
Edra tänkespråk skola då bliva visdomsord av aska, edra försvarsverk varda såsom vallar av ler.
13 Taisez-vous! laissez-moi! il faut que je parle: et m'arrive ce qui pourra.
Tigen nu för min, så skall jag tala, gånge så över mig vad det vara må.
14 Je veux tout tenter, quand même… Je veux risquer ma vie.
Ja, huru det än går, vill jag fatta mitt kött mellan tänderna och taga min själ i min hand.
15 Voici, Il me tuera; je suis sans espoir: je veux devant lui justifier ma conduite.
Må han dräpa mig, jag hoppas intet annat; min vandel vill jag ändå hålla fram inför honom.
16 C'est aussi là mon salut; car un impie ne l'affronterait pas.
Redan detta skall lända mig till frälsning, ty ingen gudlös dristar komma inför honom.
17 Ecoutez, écoutez mon discours, et que ma déclaration descende en vos oreilles!
Hören, hören då mina ord, och låten min förklaring tränga in i edra öron.
18 Eh bien! voici, j'ai mis mes moyens en ordre: je sais que je suis innocent!
Se, här lägger jag saken fram; jag vet att jag skall befinnas hava rätt.
19 Quel est Celui qui se ferait ma partie?… Car alors je n'aurais qu'à me taire et mourir.
Eller gives det någon som kan vederlägga mig? Ja, då vill jag tiga -- och dö.
20 Seulement, épargne-moi deux choses! alors de Ta face je ne me cacherai pas:
Allenast två ting må du ej göra mot mig, så behöver jag ej dölja mig inför ditt ansikte:
21 éloigne ta main de moi, et de tes terreurs ne m'épouvante pas!
din hand må du ej låta komma mig när, och fruktan för dig må icke förskräcka mig.
22 Ainsi, sois l'appelant, et je répliquerai: ou bien je parlerai, et toi, réponds-moi!
Sedan må du åklaga, och jag vill svara, eller ock skall jag tala, och du må gendriva mig.
23 Quel est le nombre de mes fautes et de mes. péchés? Indique-moi mon forfait, et mon péché!
Huru är det alltså med mina missgärningar och synder? Låt mig få veta min överträdelse och synd.
24 Pourquoi caches-tu ta face, et me regardes-tu comme ton ennemi?
Varför döljer du ditt ansikte och aktar mig såsom din fiende?
25 Veux-tu terrifier une feuille emportée, poursuivre une paille desséchée,
Vill du skrämma ett löv som drives av vinden, vill du förfölja ett borttorkat strå?
26 que tu prononces contre moi avec tant de rigueur, et que tu m'imputes mes péchés de jeunesse,
Du skriver ju bedrövelser på min lott och giver mig till arvedel min ungdoms missgärningar;
27 et que tu mets mes pieds aux entraves, et surveilles toutes mes voies, circonscrivant la plante de mes pieds,
du sätter mina fötter i stocken, du vaktar på alla vägar, för mina fotsulor märker du ut stegen.
28 tandis que je m'use comme une chose cariée, comme un vêtement que rongent les teignes?
Och detta mot en som täres bort lik murket trä, en som liknar en klädnad sönderfrätt av mal!
