< 2 Rois 14 >
1 La deuxième année de Joas, fils de Joachaz, roi d'Israël, Amatsia, fils de Joas, roi de Juda, devint roi.
Hanki Jehohasi nemofo Jehoasi'ma tare kafuma Israeli vahe kinima nemanigeno'a, Juda vahe kini ne' Joasi nemofo Amasi'a Juda vahe kinia efore huno mani'ne.
2 Il avait vingt-cinq ans à son avènement et il régna vingt-neuf ans à Jérusalem. Or, le nom de sa mère était Joadan de Jérusalem.
Amasia'a 25fua kafu nehuno kinia efore huno, Jerusalemia mani'neno 29ni'a kafufi kini eri'zana eri'ne. Hagi nerera agi'a Jehoadinikino Jerusalemiti a' mani'ne.
3 Et il fit ce qui est droit aux yeux de l'Éternel, toutefois pas à l'égal de David, son père: il agit entièrement comme avait agi Joas, son père.
Hanki Amasia'a Ra Anumzamofo avurera fatgo avu'avaza hu'ne. Hianagi negeho Devitima hu'nea knara osu'neanki, maka zama tro'ma hu'neana nefa Joasi'ma hu'nea avu'avaza amage anteno hu'ne.
4 Seulement les tertres ne disparurent pas; le peuple offrait encore des victimes et de l'encens sur les tertres.
Ana nehuno havi anumzama mono'ma hunentaza agona kumatamina eri havizana osu'nege'za, anantega vu'vava hu'za ofa ome Kresramana nevu'za, mnanentake zana tevefi kremna vu'naze.
5 Et lorsque la royauté fut affermie dans sa main, il fit main basse sur ceux de ses serviteurs qui avaient fait main basse sur le roi, son père;
Hanki henka Amasia'ma kinima mani hankavema netino'a, nefama ahe fri'naza vahera, zamahe fri'ne.
6 mais les fils des meurtriers, il ne les mit pas à mort, aux termes du livre de la Loi de Moïse et de ce que l'Éternel avait prescrit en disant: Les pères ne subiront pas la mort pour les fils, ni les fils pour les pères, mais chacun subira la mort pour son péché.
Hianagi anama zamahe fri'za vahe'mokizmi mofavre nagara zamahe ofri'naze. Na'ankure Ra Anumzamo'ma Mosese'ma asamigeno kasege avontafepima krente'neana, nefa'ma hu'nesia kumitera mofavre'a ahe ofrisigeno, mofavre'amo'ma hu'nesia kumitera nefana ahe ofrigahie. Hianagi magoke magokemo'ma agra'ama hu'nesia kumite zamahe fritere hugahaze hu'ne.
7 Il battit les Edomites dans la Vallée du sel, dix mille hommes, et prit Séla dans la guerre et l'appela du nom de Jockthéel qu'elle porte encore aujourd'hui.
Hanki mago zupa Amasia'ene sondia naga'amo'za, hage nehaza agupofi Idomu sondia vahera 10tauseni'a hara huzmagatenere'za, Selae nehaza rankumara eri'naze. Ana hute'za ana rankuma'ma kasefa agima ami'nazana Joktelie hazage'za, meninena ana agi nehaze.
8 C'est alors qu'Amatsia envoya des messagers à Joas, fils de Joachaz, fils de Jéhu, roi d'Israël, pour dire: Viens! il faut que nous nous voyions en face.
Mago'a kna evutegeno Amasia'a mago'a vahe huzmantege'za ke eri'za Jehu negeho Jehoahasi nemofo Israeli kini ne' Jehoasintega vu'naze. Ana vahe'mo'za Joasinte vu'za amanage hu'za ome asmi'naze, Kini ne' Amasia'a tamagri Israeli nagamotma ha' eme huramantegahue huno hu'ne.
9 Alors Joas, roi d'Israël, députa vers Amatsia, roi de Juda, avec cette réponse: L'épine du Liban fit-porter au Cèdre du Liban ce message: Donne ta fille en mariage à mon fils. Alors les bêtes sauvages du Liban passèrent sur l'épine et l'écrasèrent.
Hianagi Israeli kini ne' Jehoasi'a amanage huno Juda kini ne' Amasia kerera kenona huno kea atrente'ne, Mago Lebanoniti ave've trazamo amanage huno kea atrentegeno mago Lebanoni me'nea sida zafarega vu'ne. Kagra mofaka'a atregeno nagri ne'mofavremo a' avreno hu'ne. Hanki ave've trazamo'ma anagema hutegeno'a, Lebanoniti mago afi zagamo eno, ana ave've trazana agiareti rentrako higeno haviza hu'ne.
10 Tu as bien battu les Edomites, et ton cœur t'a exalté: sois glorieux! mais reste chez toi! Pourquoi veux-tu te mettre aux prises avec le malheur pour succomber, toi et Juda avec toi?
Anagema huteno'a Amasia kerera mago'ene amanage huno kea atrente'ne, Kagrama Idomu vahe'ma ha'ma huzmagatere'nana zanku musenkase hunka rankagia enerine. E'ina hu'negu nonka'afi mani'nenka ana musenkasea huo, kagrama ha'ma eme hurantesunka, kagra haviza nehananke'za, Juda vahe'mo'zanena haviza hugahaze.
11 Mais Amatsia n'écouta point, et Joas, roi d'Israël, s'avança, et ils se trouvèrent en présence, lui et Amatsia, roi de Juda, à Bethsémès, qui est à Juda.
Hianagi Amasia'a anankea ontahi'ne. Ana higeno Israeli kini ne' Jehoasi'a sondia naga'ane vuno, Juda vahe'mokizmi mopafi me'nea rankuma Betsemesi kumate Amasiane sondia naga'anena hara ome huzmante'naze.
12 Mais Juda fut défait par Israël, et chacun s'enfuit dans sa tente:
Hanki ana hapina Israeli naga'mo'za Juda nagara hara huzmagatere'naze. Anama hazage'za maka Juda sondia vahe'mo'za atre'za koro fre'za seli nonkuma zamirega ete'za vu'naze.
13 et Amatsia, roi de Juda, fils de Joas, fils d'Achazia, fut fait prisonnier à Bethsémès par Joas, roi d'Israël, qui vint à Jérusalem et fit une brèche au mur de Jérusalem à la porte d'Ephraïm jusqu'à la porte de l'angle, espace de quatre cents coudées,
Hanki Israeli kini ne' Jehoasi'a Juda kini ne' Ahasia negeho Joasi nemofo Amasiana Betsemesi rankumate azerino kina hunte'ne. Anama huteno'a Jehoasi'a sondia naga'ane Betsemesitira atre'za Jerusalemi rankumate uhanatite'za, Jerusalemi rankumamofo have kegina, Efraemi rankafanteti agafa huteno vuno ome renagentetema me'nea kahante vu'neana, 184'a mitanaza ana kegina ru faragu farage vazi'za eri haviza hutre'naze.
14 et il enleva la totalité de l'or et de l'argent et la totalité de la vaisselle, qui se trouva dans le temple de l'Éternel et dans les trésors du palais royal, et les otages et regagna Samarie.
Ana'ma huteno Jehoasi'a Ra Anumzamofo mono nompi umarerino ana maka goline silvane, anampima me'nea zantamina, ana maka enerino, kinimofo nompima zagoma nentafima marerisa fenozama me'nea zantaminena eri vagare'ne. Ana nehuno mago'a vahera zamahe ofri zamavareno Sameria vu'ne.
15 Le reste des actes de Joas, ses entreprises et ses exploits et la guerre qu'il soutint contre Amatsia, roi de Juda, sont d'ailleurs consignés dans le livre des annales des rois d'Israël.
Hanki Israeli kini ne' Jehoasi'ma kinima mani'nea knafima hankave eri'zama enerino, ruga'a zantamima tro'ma hu'nea zamofo agenkene, Juda kini ne' Amasiama ha'ma hugatere'nea zamofo agenkenena Israeli kini vahe'mokizmi zamagi zamagenkema krenentaza avontafepi krente'naze.
16 Et Joas reposa avec ses pères et reçut la sépulture à Samarie à côté des rois d'Israël, et Jéroboam, son fils, devint roi en sa place.
Hanki Jehoasi'a frige'za Israeli kini vahe'ma asenezmantafi Sameria asente'naze. Ana hutazageno Jeroboamu'a nefa nona erino kinia mani'ne.
17 Et Amatsia, fils de Joas, roi de Juda, survécut quinze ans après la mort de Joas, fils de Joachaz, roi d'Israël.
Hagi Israeli kini ne' Joasi ne'mofo Jehoasi'ma fritegeno'a, Juda kini ne' Jehoasi nemofo Amasia'a 15ni'a kafu maniteno henka fri'ne.
18 Le reste des actes d'Amatsia est d'ailleurs consigné dans le livre des annales des rois de Juda.
Hagi Amasiama mago'a zama tro'ma hu'nea zamofo agi agenkea, Juda kini vahe'mokizmi zamagi zamagenkema krenentaza avontafepi krente'naze.
19 Et l'on forma contre lui une conjuration dans Jérusalem, et il s'enfuit à Lachis et ils firent courir après lui à Lachis, et lui donnèrent la mort là.
Hagi Amasia'ma Jerusalema mani'nege'za mago'a vahe'mo'za ahe frinaku kea retro hu'naze. Ana nanekema Amasia'ma nentahino'a, atreno koro freno Lakisi rankumate vu'ne. Hianagi mago'a vahe huzmantage'za vu'za Lakisi rankumate ome ahe fri'naze.
20 Et on le chargea sur les chevaux, et il reçut la sépulture dans Jérusalem à côté de ses pères dans la ville de David.
Anama hute'za Amasia avufga hosi afu agumpi erinte'za eri'za e'za, Jerusalemi Deviti rankumapi afahe'ima asenezmantazafi asente'naze.
21 Alors tout le peuple de Juda prit Azaria, lequel avait seize ans, et l'établit roi en la place de son père, Amatsia.
Anante maka Juda vahe'mo'za oti'za Amasia nemofo Azariana nefa no erino kini mani'nogu azeri oti'naze. Hagi 16ni'a kafu nehige'za Azariana kinia azeri fore hu'naze.
22 C'est lui qui rebâtit Élath, l'ayant reconquise à Juda, après que le roi fut couché à côté de ses pères.
Hagi Amasia'ma fritegeno'a henka, Azaria'a kinima nemanino'a, ete Elati rankumara eriteno, ana kuma'ma havizama hu'neama'a eriso'e hu'ne.
23 La quinzième année d'Amatsia, fils de Joas, roi de Juda, Jéroboam, fils de Joas, roi d'Israël, devint roi à Samarie pour quarante-un ans.
Hagi Joasi nemofo Amasia'ma Juda vahe kinima manino egeno 15nima hia kafufi, Jehoasi nemofo Jeroboamu'a Israeli vahe'mokizmi kinia fore huteno, 41ni'a kafufi Sameria kinia manino kegava hu'ne.
24 Et il fit ce qui est mal aux yeux de l'Éternel; il ne se départit d'aucun des péchés de Jéroboam, fils de Nebat, qui avait entraîné Israël à pécher.
Hagi agra Ra Anumzamofo avurera havi avu'avaza huno, Nebati nemofo nampa 1ni Jeroboamu'ma kumi nehuno Israeli vahe zamatufege'za hu'naza kumira, amefi huomino, ana kumira agranena zamavaririno hu'ne.
25 Il rétablit les frontières d'Israël à partir de Hamath jusqu'à la Mer de la Plaine, selon la parole de l'Éternel, Dieu d'Israël, qu'il avait prononcée par l'organe de son serviteur Jonas, fils d'Amittaï, le prophète, originaire de Gath-Hépher.
Hagi Israeli vahe mopama ha' vahe zamazampima me'nea mopama nampa 2 Jeroboamu'ma ete eri'nea mopamofo agema'amo'a noti kaziga Lebo-Hamatiti agafa huteno, uramino fenkamu sauti kaziga fri hagerintega vu'ne. Hagi ana mopama eri'neana Ra Anumzana Israeli vahe'mokizmi Anumzamo'ma, Kathefa kumateti kasnampa ne' Amitai nemofo Jona agipima huvazino hu'nea nanekemo nena'a efore hu'ne.
26 Car l'Éternel voyait la misère d'Israël, bien rebelle tout y étant à bout, mineurs et émancipés, et nul ne délivrant Israël;
Hagi Israeli vahe'mo'zama tusi zamatazampima mani'naza zana Ra Anumzamo'a keno antahino hu'ne. Hagi kazokzo eri'za vahero, amne vahero ana knazampike manizageno mago'mo'e huno zamazama huga vahera omanigeno, Ra Anumzamo'a Jeroboamu aza higeno anara hu'ne.
27 et l'Éternel n'avait point parlé d'effacer le nom d'Israël de dessous les cieux, et Il leur vint en aide par le moyen de Jéroboam, fils de Joas.
Hanki Ra Anumzamo'a Israeli nagara ama mopa agofetutira zamahe vagaregahue hunora osu'neankino, Joasi nemofo Jeroboamumpi sotu huno, Israeli nagara zamagu'vazi'ne.
28 Le reste des actes de Jéroboam et toutes ses entreprises et ses exploits, ses guerres, et le recouvrement de Damas et de Hamath, [jadis] à Juda, par Israël, sont d'ailleurs consignés dans le livre des annales des rois d'Israël.
Hagi Jeroboamu'ma kinima fore huno mani'nea knafima fore hu'nea zane, mago'a zama tro'ma hu'nea zamofo agenkene, Damaskasine Hamati rankumatrema ha'ma huno ete eri'nea zamofo agenkea Israeli kini vahe'mokizmi zamagi zamagenkema krenentaza avontafepi krente'naze.
29 Et Jéroboam reposa avec ses pères, avec les rois d'Israël, et Zacharie, son fils, devint roi en sa place.
Hagi nampa 2 Jeroboamu'a frige'za afahe'ima asenezmantazafi asentazageno, nemofo Zekaraia'a nefa no erino Israeli vahe kinia mani'ne.