2 Chroniques 20
1 Et dans la suite il arriva que les fils de Moab et les fils d'Ammon, et avec eux une fraction des Meünites s'avancèrent contre Josaphat pour l'attaquer.
Därefter kommo Moabs barn och Ammons barn och med dem en del av ammoniterna för att strida mot Josafat.
2 Et l'on vint en donner avis à Josaphat en ces termes: Il arrive contre toi une grande multitude depuis l'autre côté de la mer, depuis Aram, et voilà qu'ils sont à Hatsatson-Thamar, c'est-à-dire Engueddi.
Och man kom och berättade detta för Josafat och sade: »En stor hop kommer mot dig från landet på andra sidan havet, från Aram, och de äro redan i Hasason-Tamar (det är En-Gedi).»
3 Alors Josaphat eut crainte, et il se décida à consulter pour lui l'Éternel; et il proclama un jeûne pour tout Juda.
Då blev Josafat förskräckt och vände sin håg till att söka HERREN; och han lät lysa ut en fasta över hela Juda.
4 Et Juda s'assembla pour obtenir secours de l'Éternel, et de toutes les villes de Juda aussi l'on arriva pour chercher l'Éternel.
Och Juda församlade sig för att söka hjälp hos HERREN; ja, från alla Juda städer kom man för att söka HERREN.
5 Et Josaphat parut dans l'Assemblée de Juda et de Jérusalem au Temple de l'Éternel devant le nouveau parvis
Och Josafat trädde upp i Juda mäns och Jerusalems församling i HERRENS hus, framför den nya förgården,
6 et il dit: Éternel, Dieu de nos pères, n'es-tu pas Dieu dans les Cieux, et n'es-tu pas souverain de tous les royaumes des nations? et dans ta main est force et vertu, et il n'est personne qui te résiste.
och sade: »HERRE, våra fäders Gud, är icke du Gud i himmelen och den som råder över alla hednafolkens riken? I din hand är kraft och makt; och ingen finnes, som kan stå dig emot.
7 N'as-tu pas, ô notre Dieu, chassé les habitants de ce pays devant ton peuple d'Israël, et ne l'as-tu pas donné pour l'éternité à la race d'Abraham qui t'aimait?
Var det icke du, vår Gud, som fördrev detta lands inbyggare för ditt folk Israel och gav det åt Abrahams, din väns, säd för evig tid?
8 Et ils l'ont habité et t'y ont érigé un Sanctuaire pour ton Nom, disant:
De fingo bo där, och de byggde dig där en helgedom åt ditt namn, i det de sade:
9 Si nous sommes assaillis par la calamité, l'épée, le jugement et la peste et la famine, nous nous présenterons devant ce Temple et devant toi, car ton Nom est dans ce Temple, et nous élèverons vers toi nos cris du sein de notre détresse, et tu exauceras et sauveras.
'Om något ont kommer över oss, svärd, straffdom eller pest eller hungersnöd, så vilja vi träda upp inför detta hus och inför dig, ty ditt namn är i detta hus; och vi vilja ropa till dig i vår nöd, och du skall då höra och hjälpa.'
10 Or maintenant voici les fils d'Ammon et de Moab et ceux de la montagne de Séïr, chez lesquels tu n'as pas permis aux Israélites d'entrer, lorsqu'ils venaient du pays d'Egypte et qu'ils évitèrent et ne détruisirent pas,
Se därför nu huru Ammons barn och Moab och folket i Seirs bergsbygd -- genom vilkas område du icke tillstadde Israel att gå, när de kommo från Egyptens land, varför de ock togo en omväg bort ifrån dem och icke förgjorde dem --
11 voilà que ces gens nous payent de retour en venant nous chasser de notre propriété où tu nous as installés.
se huru dessa nu vedergälla oss, i det att de komma för att förjaga oss ur det land som är din besittning, och som du har givit oss till besittning.
12 O notre Dieu, n'exerceras-tu pas tes jugements sur eux? Car nous sommes sans force devant cette nombreuse multitude qui marche sur nous, et nous ne savons que faire, mais nos yeux sont tournés vers toi.
Du, vår Gud, skall du icke hålla dom över dem? Ty vi förmå intet mot denna stora hop som kommer emot oss, och själva veta vi icke vad vi skola göra, utan till dig se våra ögon.»
13 Or tout Juda était debout devant l'Éternel, et même leurs enfants, leurs femmes et leurs fils.
Och hela Juda stod där inför HERREN med sina späda barn, sina hustrur och söner.
14 Mais Jahaziel, fils de Zacharie, fils de Benaïa, fils de Jehiel, fils de Matthania, Lévite, des fils d'Asaph, reçut l'Esprit de l'Éternel au sein de l'Assemblée
Då kom HERRENS Ande mitt i församlingen över Jahasiel, son till Sakarja, son till Benaja, son till Jegiel, son till Mattanja, en levit, av Asafs söner,
15 et il dit: Attention! tout Juda, et habitants de Jérusalem, et toi, roi Josaphat! Ainsi parle à vous l'Éternel: Soyez sans crainte et sans effroi devant cette nombreuse multitude, car ce n'est pas ici votre guerre, c'est celle de Dieu.
och han sade: »Akten härpå, alla I av Juda, och I Jerusalems invånare, och du konung Josafat. Så säger HERREN till eder: Frukten icke och varen icke förfärade för denna stora hop, ty striden är icke eder, utan Guds.
16 Demain faites une descente sur eux; voici, ils graviront la montée de Tsits et vous les atteindrez à l'extrémité de la vallée devant le Désert de Jéruël.
Dragen i morgon ned mot dem. De draga då upp på Hassishöjden, och I skolen träffa dem vid andan av dalen, framför Jeruels öken.
17 Vous n'aurez pas à vous y battre, paraissez, faites halte et soyez témoins de la délivrance que l'Éternel opérera pour vous. Juda et Jérusalem, soyez sans crainte et sans effroi, demain sortez à leur rencontre! et l'Éternel sera avec vous.
Men därvid bliver det icke eder sak att strida. I skolen allenast träda fram och stå stilla och se på, huru HERREN frälsar eder, I av Juda och Jerusalem. Frukten icke och varen icke förfärade. Dragen i morgon ut mot dem, och HERREN skall vara med eder.»
18 Alors Josaphat s'inclina la face contre terre, et tout Juda et les habitants de Jérusalem se prosternèrent devant l'Éternel pour rendre hommage à l'Éternel.
Då böjde Josafat sig ned med ansiktet mot jorden, och alla Juda män och Jerusalems invånare föllo ned för HERREN och tillbådo HERREN.
19 Et les Lévites, des fils des Cahathites et des fils des Coraïtes, se levèrent pour louer l'Éternel, Dieu d'Israël, à haute et forte voix.
Och de av leviterna, som tillhörde kehatiternas och koraiternas barn, stodo upp och lovade HERREN, Israels Gud, med hög och stark röst.
20 Et au matin ils se levèrent et partirent pour le Désert de Thékôa, et à leur départ Josaphat parut et dit: Écoutez-moi, Juda et habitants de Jérusalem! soyez fermes à vous confier en l'Éternel, votre Dieu, et vous pourrez être fermes: confiez-vous dans ses prophètes et vous aurez le succès.
Men bittida följande morgon drogo de ut till Tekoas öken. Och när de drogo ut, trädde Josafat fram och sade: »Hören mig, I av Juda och I Jerusalems invånare. Haven tro på HERREN, eder Gud, så skolen I hava ro. Och tron på hans profeter, så skolen I bliva lyckosamma.»
21 Et il se consulta avec le peuple, et il désigna des chantres de l'Éternel, qui, en costume sacré, rendaient grâces en passant devant la troupe équipée, et disaient: Louez l'Éternel, car sa miséricorde est éternelle.
Och sedan han hade rådfört sig med folket, ställde han upp män som skulle sjunga till HERRENS ära och lova honom i helig skrud, under det att de drogo ut framför den väpnade hären; de skulle sjunga: »Tacken HERREN, ty hans nåd varar evinnerligen.»
22 Et dans le moment où ils commençaient le concert et le cantique, l'Éternel plaça une embuscade contre les fils d'Ammon, de Moab, et ceux de la montagne de Séïr venus en Juda, et ceux-ci furent défaits.
Och just som de begynte med sången och lovet, lät HERREN ett angrepp ske bakifrån på Ammons barn och Moab och folket ifrån Seirs bergsbygd, dem som hade kommit mot Juda; och de blevo slagna.
23 Et les fils d'Ammon et de Moab prirent position contre les habitants de la montagne de Séïr pour les dévouer et les massacrer, et quand ils en eurent fini avec les habitants de Séïr, ils s'aidèrent l'un l'autre à leur propre carnage.
Och Ammons barn och Moab reste sig mot folket ifrån Seirs bergsbygd och gåvo dem till spillo och förgjorde dem; och när de hade gjort ände på folket ifrån Seir, hjälptes de åt att nedgöra varandra.
24 Cependant Juda atteignit la hauteur d'où on a la vue du Désert, et là ils regardèrent du côté de la multitude, et voilà que c'étaient des cadavres jonchant la terre, et pas un n'avait échappé.
När sedan Juda män kommo upp på höjden, varifrån man kunde se ut över öknen, och vände sig mot fiendernas hop, fingo de se dessa ligga döda på jorden, och ingen hade undkommit.
25 Alors Josaphat et son monde vinrent pour le pillage de leur butin, et ils trouvèrent chez eux abondance de bien, d'habits et de vases précieux, et ils en enlevèrent tant qu'ils ne les pouvaient porter; et ils furent trois jours à piller le butin, car il était considérable.
Och när Josafat begav sig dit med sitt folk för att plundra och taga byte från dem, funno de där en myckenhet av gods och av döda kroppar och av dyrbara ting; och de togo for sig så mycket att de icke kunde bära det. Och de fortsatte plundringen i tre dagar; så stort var bytet.
26 Et le quatrième jour ils s'assemblèrent dans la Vallée de bénédiction, car là ils bénirent l'Éternel, c'est pourquoi ils donnèrent à ce lieu le nom de Vallée de bénédiction, qu'il a encore aujourd'hui.
Men på fjärde dagen församlade de sig i Berakadalen; där lovade de HERREN, och därav fick det stället namnet Berakadalen, såsom det heter ännu i dag.
27 Et tous les hommes de Juda et de Jérusalem, et Josaphat à leur tête, reprirent le chemin de Jérusalem dans la joie, car l'Éternel leur avait donné dans leurs ennemis une cause de joie.
Därefter vände alla Judas och Jerusalems män, med Josafat i spetsen, glada tillbaka igen till Jerusalem; ty HERREN hade berett dem glädje genom vad som hade skett med deras fiender.
28 Et ils firent leur entrée à Jérusalem avec des harpes et des luths et des trompettes, jusqu'au Temple de l'Éternel.
Och de drogo in i Jerusalem med psaltare, harpor och trumpeter och tågade till HERRENS hus.
29 Et la terreur de Dieu envahit tous les royaumes des pays divers, lorsqu'ils apprirent que l'Éternel avait livré bataille aux ennemis d'Israël.
Och en förskräckelse ifrån Gud kom över alla de främmande rikena, när de hörde att HERREN hade stritt mot Israels fiender.
30 Et le royaume de Josaphat fut tranquille, et son Dieu lui donna le repos de toutes parts.
Och Josafats rike hade nu ro, ty hans Gud lät honom få lugn på alla sidor.
31 Ainsi régna Josaphat sur Juda. Il avait trente-cinq ans à son avènement et régna vingt-cinq ans à Jérusalem. Or le nom de sa mère était Azuba, fille de Silchi.
Så regerade Josafat över Juda. han var trettiofem år gammal, när han blev konung, och han regerade tjugufem år i Jerusalem. Hans moder hette Asuba, Silhis dotter.
32 Et il marcha sur les errements de son père Asa, et il n'en dévia point, pratiquant ce qui est bien aux yeux de l'Éternel.
Och han vandrade på sin fader Asas väg, utan att vika av ifrån den; han gjorde nämligen vad rätt var i HERRENS ögon.
33 Seulement les tertres ne disparurent pas, et le peuple n'avait pas non plus le cœur dirigé vers le Dieu de ses pères.
Dock blevo offerhöjderna icke avskaffade, och ännu hade folket icke vänt sina hjärtan till sina fäders Gud.
34 Le reste des actes de Josaphat, les premiers et les derniers sont d'ailleurs consignés dans les histoires de Jéhu, fils de Hanani, insérées dans le livre des rois d'Israël.
Vad nu mer är att säga om Josafat, om hans första tid såväl som om hans sista, det finnes upptecknat i Jehus, Hananis sons, krönika, som är upptagen i boken om Israels konungar.
35 Et dans la suite Josaphat, roi de Juda, se confédéra avec Achazia, roi d'Israël, impie dans sa conduite.
Men sedan förband sig Josafat, Juda konung, med Ahasja, Israels konung, fastän denne var ogudaktig i sina gärningar;
36 Et ils se confédérèrent ensemble pour construire des navires pour le voyage de Tarsis; et ils firent leurs vaisseaux à Etsion-Géber.
han förband sig med honom för att bygga skepp som skulle gå till Tarsis. Och de byggde skepp i Esjon-Geber.
37 Alors Eliézer, fils de Dodava, de Marésa, prononça une prophétie contre Josaphat en ces termes: Parce que tu t'es confédéré avec Achazia, l'Éternel a détruit ton œuvre. Et les navires furent mis en pièces et ne purent faire le voyage de Tarsis.
Då profeterade Elieser, Dodavahus son, från Maresa, mot Josafat; han sade: »Därför att du har förbundit dig med Ahasja, skall HERREN låta ditt företag bliva om intet.» Och somliga av skeppen ledo skeppsbrott, så att de icke kunde gå till Tarsis. Hebr berekú.
