< Psaumes 30 >
1 Je t'exalte, ô Éternel! Car tu m'as relevé, et tu n'as pas permis que mes ennemis se réjouissent à mon sujet.
En psalm, en sång av David, vid templets invigning. Jag vill upphöja dig, HERRE, ty du har dragit mig ur djupet, du har icke låtit mina fiender glädja sig över mig.
2 Éternel, mon Dieu, j'ai crié à toi, et tu m'as guéri.
HERRE, min Gud, jag ropade till dig, och du helade mig.
3 Éternel, tu as fait remonter mon âme du Sépulcre; tu m'as rappelé à la vie, d'entre ceux qui descendent vers la fosse. (Sheol )
HERRE, du förde min själ upp ur dödsriket, du tog mig levande ut från dem som foro ned i graven. (Sheol )
4 Chantez à l'Éternel, vous, ses bien-aimés, et célébrez la mémoire de sa sainteté!
Lovsjungen HERREN, I hans fromme, och prisen hans heliga namn.
5 Car il n'y a qu'un moment dans sa colère, mais une vie dans sa faveur; les pleurs logent le soir, et le chant de triomphe revient le matin.
Ty ett ögonblick varar hans vrede, men hela livet hans nåd; om aftonen gästar gråt, men om morgonen kommer jubel.
6 Et moi, je disais dans ma prospérité: Je ne serai jamais ébranlé!
Jag sade, när det gick mig väl: "Jag skall aldrig vackla."
7 Éternel, par ta faveur, tu avais établi la force dans ma montagne. As-tu caché ta face? j'ai été tout éperdu.
HERRE, i din nåd hade du gjort mitt berg starkt; men du fördolde ditt ansikte, då förskräcktes jag.
8 Éternel, j'ai crié à toi; j'ai fait ma supplication à l'Éternel, disant:
Till dig, HERRE, ropade jag, och till Herren bad jag:
9 Quel profit retireras-tu de mon sang, si je descends dans la fosse? La poussière te célébrera-t-elle? Annoncera-t-elle ta vérité?
"Vad vinning har du av mitt blod, eller därav att jag far ned i graven? Kan stoftet tacka dig, kan det förkunna din trofasthet?
10 Éternel, écoute, aie pitié de moi! Éternel, sois-moi en aide!
Hör, o HERRE, och var mig nådig; HERRE, var min hjälpare."
11 Tu as changé mon deuil en allégresse, tu as délié le sac dont j'étais couvert, tu m'as ceint de joie,
Då förvandlade du min klagan i fröjdesprång; du klädde av mig sorgens dräkt och omgjordade mig med glädje.
12 Afin que ma gloire chante ta louange, et ne se taise point. Éternel, mon Dieu, je te célébrerai à toujours.
Därför skall min ära lovsjunga dig, utan att tystna; HERRE, min Gud, jag vill tacka dig evinnerligen.