Psaumes 22

1 Mon Dieu, mon Dieu, pourquoi m'as-tu abandonné, t'éloignant de ma délivrance et des paroles de mon gémissement?

För sångmästaren, efter "Morgonrodnadens hind"; en psalm av David. Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag brister ut och klagar, men min frälsning är fjärran.

2 Mon Dieu, je crie le jour, mais tu ne réponds point; et la nuit, et je n'ai point de repos.

Men Gud, jag ropar om dagen, men du svarar icke, så ock om natten, men jag får ingen ro.

3 Cependant tu es le Saint, qui habites au milieu des louanges d'Israël.

Och dock är du den Helige, den som tronar på Israels lovsånger.

4 Nos pères se sont confiés en toi; ils se sont confiés en toi, et tu les as délivrés.

På dig förtröstade våra fäder; de förtröstade, och du räddade dem.

5 Ils ont crié vers toi, et ils ont été délivrés; ils se sont confiés en toi, et ils n'ont pas été confus.

Till dig ropade de och blevo hulpna; på dig förtröstade de och kommo icke på skam.

6 Mais moi, je suis un ver, et non un homme; l'opprobre des hommes et le méprisé du peuple.

Men jag är en mask, och icke en människa, till smälek bland män, föraktad av folket.

7 Tous ceux qui me voient se raillent de moi; ils ouvrent la bouche, ils secouent la tête.

Alla som se mig bespotta mig; de spärra upp munnen, de skaka huvudet:

8 Il se repose sur l'Éternel, disent-ils, qu'il le délivre; qu'il le sauve, puisqu'il a mis en lui son affection.

"Befall dig åt HERREN! Han befrie honom, han rädde honom, ty han har ju behag till honom."

9 Oui, c'est toi qui m'as tiré du sein de ma mère, et qui m'as fait reposer en paix sur sa mamelle.

Ja, det var du som hämtade mig ut ur moderlivet och lät mig vila trygg vid min moders bröst.

10 J'ai été remis en tes mains dès ma naissance; dès le sein de ma mère tu es mon Dieu.

På dig är jag kastad allt ifrån modersskötet; du är min Gud allt ifrån min moders liv.

11 Ne t'éloigne pas de moi, car la détresse est proche, car il n'y a personne pour me secourir!

Var icke långt ifrån mig, ty nöd är nära, och det finnes ingen hjälpare.

12 Des taureaux nombreux m'environnent; de puissants taureaux de Bassan m'entourent.

Tjurar i mängd omgiva mig, Basans oxar omringa mig.

13 Ils ouvrent leur gueule contre moi, comme un lion déchirant et rugissant.

Såsom glupande och rytande lejon spärrar man upp gapet mot mig.

14 Je suis comme de l'eau qui s'écoule, et tous mes os se sont déjoints; mon cœur est comme la cire, il se fond dans mes entrailles.

Jag är lik vatten som utgjutes, alla mina leder hava skilts åt; mitt hjärta är såsom vax, det smälter i mitt liv.

15 Ma vigueur est desséchée comme la brique; ma langue est attachée à mon palais, et tu m'as couché dans la poussière de la mort.

Min kraft är förtorkad och lik en lerskärva, min tunga låder vid min gom, och du lägger mig i dödens stoft.

16 Car des chiens m'ont environné, une bande de méchants m'a entouré; ils ont percé mes mains et mes pieds.

Ty hundar omgiva mig; de ondas hop har kringränt mig, mina händer och fötter hava de genomborrat.

17 Je compterais tous mes os. Ils me considèrent et me regardent.

Jag kan räkna alla mina ben; de skåda därpå, de se med lust på mig.

18 Ils partagent entre eux mes vêtements; ils tirent ma robe au sort.

De dela mina kläder mellan sig och kasta lott om min klädnad.

19 Toi donc, Éternel, ne t'éloigne pas!

Men du, HERRE, var icke fjärran; du min starkhet, skynda till min hjälp.

20 Toi, ma force, accours à mon aide! Délivre mon âme de l'épée, mon unique bien de la patte des chiens!

Rädda min själ från svärdet, mitt liv ur hundarnas våld.

21 Sauve-moi de la gueule du lion, retire-moi d'entre les cornes des buffles!

Fräls mig från lejonets gap. Ja, du bönhör mig och räddar mig undan vildoxarnas horn.

22 J'annoncerai ton nom à mes frères; je te louerai au milieu de l'assemblée.

Då skall jag förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen skall jag prisa dig:

23 Vous qui craignez l'Éternel, louez-le; toute la race de Jacob, glorifiez-le; toute la race d'Israël, redoutez-le!

I som frukten HERREN, loven honom; ären honom, alla Jakobs barn, och bäven för honom, alla Israels barn.

24 Car il n'a point méprisé ni dédaigné l'affliction de l'affligé; il ne lui a point caché sa face; mais il l'a exaucé quand il criait vers lui.

Ty han föraktade icke den betrycktes elände och höll det icke för en styggelse; han fördolde icke sitt ansikte för honom, och när han ropade, lyssnade han till honom.

25 Tu seras loué par moi dans la grande assemblée; j'accomplirai mes vœux en présence de ceux qui te craignent.

Genom dig skall min lovsång ljuda i den stora församlingen; mina löften får jag infria inför dem som frukta honom.

26 Les humbles mangeront et seront rassasiés; ceux qui cherchent l'Éternel, le loueront; votre cœur vivra à perpétuité.

De ödmjuka skola äta och bliva mätta, de som söka HERREN skola få lova honom; ja, edra hjärtan skola leva evinnerligen.

27 Tous les bouts de la terre s'en souviendront, et reviendront à l'Éternel; toutes les familles des nations se prosterneront devant ta face.

Alla jordens ändar skola betänka det och omvända sig till HERREN. Hedningarnas alla släkter skola tillbedja inför dig.

28 Car le règne appartient à l'Éternel, et il domine sur les nations.

Ty riket är HERRENS, och han råder över hedningarna.

29 Tous les riches de la terre mangeront aussi et se prosterneront; tous ceux qui descendent vers la poussière et celui qui ne peut conserver sa vie, s'inclineront devant lui.

Ja, alla mäktiga på jorden skola äta och tillbedja; inför honom skola knäböja alla de som måste fara ned i graven, de som icke kunna behålla sin själv vid liv.

30 La postérité le servira; on parlera de l'Éternel à la génération future.

Kommande ättled skola tjäna honom; man skall förtälja om Herren för ett annat släkte.

31 Ils viendront, et raconteront sa justice au peuple qui naîtra, parce qu'il aura fait ces choses.

Man skall träda upp och förkunna hans rättfärdighet, ja, bland folk som skola födas att han har gjort det.