< Psaumes 18 >

1 Il dit donc: Je t'aimerai, ô Éternel, qui es ma force!
En Psalm, till att föresjunga, Davids, Herrans tjenares; hvilken denna visos ord talade till Herran, på den tid Herren honom hulpit hade ifrå hans fiendars hand, och ifrå Sauls hand; Och sade: Hjerteliga, kär hafver jag dig, Herre, min starkhet;
2 Éternel, mon rocher, ma forteresse et mon libérateur! Mon Dieu, mon rocher où je me réfugie! Mon bouclier, la force qui me délivre, ma haute retraite!
Herre, min klippa, min borg, min förlossare; min Gud, min tröst, den jag mig vid håller; min sköld, och min salighets horn, och mitt beskydd.
3 Je m'écrie: Loué soit l'Éternel! et je suis délivré de mes ennemis.
Jag vill lofva och åkalla Herren; så blifver jag ifrå mina ovänner förlöst.
4 Les liens de la mort m'avaient enveloppé, et les torrents de la destruction m'avaient épouvanté;
Ty dödsens band hafva, omfattat mig, och Belials bäcker förskräckt mig.
5 Les liens du Sépulcre m'entouraient, les pièges de la mort m'avaient surpris; (Sheol h7585)
Helvetes band hafva omfattat mig, och dödsens snaror öfverfallit mig. (Sheol h7585)
6 Dans ma détresse, j'invoquai l'Éternel, et je criai à mon Dieu. De son palais, il entendit ma voix, et les cris que je poussais vers lui parvinrent à ses oreilles.
När jag är i ångest, så åkallar jag Herran, och ropar till min Gud; så hörer han mina röst af sitt tempel, och mitt rop kommer för honom till hans öron.
7 Alors la terre fut ébranlée et trembla; les fondements des montagnes s'agitèrent et s'ébranlèrent, parce qu'il était courroucé.
Jorden bäfvade och gaf sig, och bergens grundvalar rördes och bäfvade, då han vred var.
8 Une fumée montait de ses narines, et de sa bouche un feu dévorant; il en jaillissait des charbons embrasés.
Damb gick upp af hans näso, och förtärande eld af hans mun; så att det ljungade deraf.
9 Il abaissa les cieux et descendit, ayant l'obscurité sous ses pieds.
Han böjde himmelen, och for neder, och mörker var under hans fötter.
10 Il était monté sur un chérubin, et il volait; il était porté sur les ailes du vent.
Och han för uppå Cherub, och flög; han sväfde på vädrens vingar.
11 Il fit des ténèbres sa retraite; il mit autour de lui, comme une tente, des eaux ténébreuses, de noirs nuages.
Hans tjäll omkring honom var mörker, och svart tjockt moln, der han inne fördold var.
12 De la splendeur qui était devant lui, s'échappaient des nuées, avec de la grêle et des charbons de feu.
Af skenet för honom delte sig skyn, med hagel och ljungande.
13 Et l'Éternel tonna dans les cieux, le Très-Haut fit retentir sa voix, avec de la grêle et des charbons de feu.
Och Herren dundrade i himmelen; och den Högste lät sitt dunder ut, med hagel och ljungande.
14 Il lança ses flèches, et dispersa mes ennemis; il lança des éclairs nombreux, et les mit en déroute.
Han sköt sina skott, och förströdde dem; han lät fast ljunga, och förskräckte dem.
15 Alors le fond des eaux apparut, et les fondements du monde furent mis à découvert, au bruit de ta menace, ô Éternel, au souffle du vent de ta colère.
Der såg man vattuådrorna; och jordenes grund vardt blottad, Herre, af ditt straff, af dine näsos anda och blåst.
16 Il étendit sa main d'en haut, et me prit; il me tira des grosses eaux.
Han sände utaf höjdene, och hemtade mig; och drog mig utu stor vatten.
17 Il me délivra de mon ennemi puissant, et de mes adversaires qui étaient plus forts que moi.
Han halp mig ifrå mina starka fiendar; ifrå mina hatare, som mig för mägtige voro;
18 Ils m'avaient surpris au jour de ma calamité; mais l'Éternel fut mon appui.
De mig öfverföllo i mins motgångs tid; och Herren vardt min tröst.
19 Il m'a mis au large, il m'a délivré, parce qu'il a pris son plaisir en moi.
Och han förde mig ut på rymdena; han tog mig derut; ty han hade lust till mig.
20 L'Éternel m'a traité selon ma justice; il m'a rendu selon la pureté de mes mains.
Herren gör väl emot mig, efter mina rättfärdighet; han vedergäller mig efter mina händers renhet.
21 Car j'ai gardé les voies de l'Éternel, et je n'ai point été infidèle à mon Dieu.
Ty jag håller Herrans vägar, och är icke ogudaktig emot min Gud.
22 Car toutes ses ordonnances sont devant moi, et je ne m'écarte point de ses statuts.
Ty alla hans rätter hafver jag för ögon, och hans bud kastar jag icke ifrå mig.
23 J'ai été intègre avec lui, et je me suis gardé de mon péché.
Men jag; är utan vank för honom, och bevarar mig för min synd.
24 Aussi l'Éternel m'a rendu selon ma justice, selon la pureté de mes mains devant ses yeux.
Derföre vedergäller mig Herren, efter mina rättfärdighet; efter mina händers renhet för hans ögon.
25 Avec celui qui est bon, tu es bon; avec l'homme intègre, tu es intègre.
Med de heliga äst du helig; och med de fromma, äst du from;
26 Avec celui qui est pur, tu te montres pur; mais avec le pervers, tu agis selon sa perversité.
Och med de rena äst du ren; och vid de afvoga ställer du dig afvog.
27 Car c'est toi qui sauves le peuple affligé, et qui abaisses les yeux des superbes.
Ty du hjelper det elända folket, och de höga ögon förnedrar du.
28 C'est toi qui fais luire ma lampe; c'est l'Éternel mon Dieu qui éclaire mes ténèbres.
Ty du upplyser mina lykto; Herren, min Gud, gör mitt mörker ljust.
29 Car avec toi je fonds sur une troupe; avec mon Dieu je franchis la muraille.
Ty med dig kan jag nederlägga krigsfolk, och med minom Gud öfver muren springa.
30 La voie de Dieu est parfaite; la parole de l'Éternel est éprouvée; il est un bouclier pour tous ceux qui se retirent vers lui.
Guds vägar äro utan vank; Herrans tal äro genomluttrad; han är en sköld allom dem som trösta uppå honom.
31 Car qui est Dieu, sinon l'Éternel? Et qui est un rocher, sinon notre Dieu?
Ty ho är en Gud, utan Herren; eller en starker, utan vår Gud?
32 Le Dieu qui me ceint de force, et qui a rendu mon chemin sûr;
Gud omgjordar mig med kraft, och gör mina vägar utan vank.
33 Qui rend mes pieds semblables à ceux des biches, et me fait tenir sur mes hauteurs;
Han gör mina fötter lika som hjortars, och sätter mig på mina höjder.
34 Qui forme mes mains au combat, et mes bras bandent un arc d'airain.
Han lärer mina hand strida, och min arm spänna kopparbågan.
35 Tu m'as donné le bouclier de ton salut; ta droite me soutient, et ta bonté me rend puissant.
Och du gifver mig dins salighets sköld, och din högra hand stärker mig; och när du förnedrar mig, gör du mig storan.
36 Tu élargis le chemin sous mes pas, et mes talons ne chancellent point.
Du gör under mig rum till att gå, att mina fötter icke skola slinta.
37 Je poursuis mes ennemis; je les atteins, et je ne reviens qu'après les avoir exterminés.
Jag vill jaga efter mina fiendar, och gripa dem; och intet omvända, tilldess jag hafver nederlagt dem.
38 Je les frappe, et ils ne peuvent se relever; ils tombent sous mes pieds.
Jag skall slå dem, och de skola icke kunna mig emotstå; de måste falla under mina fötter.
39 Car tu m'as ceint de force pour le combat, tu fais plier sous moi mes adversaires.
Du kan rusta mig med starkhet till strid; du kan kasta dem under mig, som sig emot mig sätta.
40 Tu fais tourner le dos à mes ennemis devant moi; ceux qui me haïssaient, je les détruis.
Du gifver mig mina fiendar på flyktena, att jag må förstöra mina hatare.
41 Ils crient, mais il n'y a point de libérateur; ils crient à l'Éternel, mais il ne leur répond pas.
De ropa, men der är ingen hjelpare: till Herran, men han svarar dem intet.
42 Je les broie comme la poussière livrée au vent, je les jette au loin comme la boue des rues.
Jag skall sönderstöta dem som stoft för vädret; jag skall bortkasta dem såsom träck på gatomen.
43 Tu me sauves des dissensions du peuple; tu me mets à la tête des nations; le peuple que je ne connaissais pas m'est assujetti.
Du hjelper mig ifrå det trätosamma folket, och gör mig till ett hufvud ibland Hedningarna; ett folk, som jag intet kände, tjenar mig.
44 Au bruit de mon nom, ils m'obéissent; les fils de l'étranger viennent me flatter.
Det hörer mig med hörsam öron; men de främmande barn förneka mig.
45 Les fils de l'étranger défaillent, et sortent tremblants de leur retraite.
De främmande barn försmäkta, och brytas i sina bojor.
46 L'Éternel est vivant! Et béni soit mon rocher! Que le Dieu de mon salut soit exalté,
Herren lefver, och lofvad vare min tröst; och mins salighets Gud varde upphöjd.
47 Le Dieu qui me donne la vengeance, et qui range les peuples sous moi!
Gud, som mig hämnd gifver, och tvingar folken under mig;
48 Toi qui me délivres de mes ennemis, qui m'élèves au-dessus de mes adversaires, qui me délivres de l'homme violent!
Den mig hjelper ifrå mina fiendar, och upphöjer mig ifrå dem, som sätta sig emot mig; du hjelper mig ifrå de vrånga.
49 C'est pourquoi je te louerai, ô Éternel, parmi les nations, et je chanterai à ton nom.
Derföre vill jag tacka dig, Herre, ibland Hedningarna, och lofsjunga dino Namne;
50 C'est lui qui délivre magnifiquement son roi, qui fait miséricorde à son Oint, à David et à sa postérité à jamais.
Den sinom Konung stor salighet bevisar, och gör sinom smorda godt; David, och hans säd evinnerliga.

< Psaumes 18 >